Akut astma hos barn 0–5 år

Vad är akut astma?

Akut astma är ett anfall med mer allvarlig andfåddhet som kräver kontakt med sjukvården eller direkt behandling med starkare mediciner. De flesta personer med astma upplever någon gång akut astma, och hos många debuterar sjukdomen med ett sådant anfall.

Akuta astmaanfall utlöses ofta av yttre faktorer som till exempel luftvägsinfektioner (förkylningar), pollen, djurallergen, damm, rök, kyla, värme eller vissa läkemedel.

Små barn kan drabbas av infektionsutlöst astma, astmatiska besvär i samband med förkylningar ("förkylningsastma"). Det är ganska vanligt: Ungefär 15–20 % av 1 till 2-åringar drabbas av detta. Denna form av astma växer ofta bort före 3–4 års ålder.

Akuta anfall är ofta en följd av gradvis förvärring av kronisk, eventuellt underbehandlad astma, och man kan inte alltid hitta någon utlösande faktor.

Man kan dela in astmaanfallen efter allvarlighetsgrad: 

• Lindriga anfall kännetecknas av en förstärkning av barnets astmasymtom, som hosta och andfåddhet. Barnet påverkas dock inte så mycket av dessa anfall, och kan fortfarande leka normalt. Lindriga astmaanfall behandlas vanligtvis enkelt av föräldrarna eller barnet självt med hjälp av kortverkande luftrörsvidgande läkemedel (beta-2-agonister) samt en ökning av inhalerat kortison (inhalationssteroider) med fyra gånger.
• Måttliga anfall är som lindriga anfall, men barnet blir påverkat vid lek eller är mindre aktiv. Andningsfrekvensen är högre och talet är påverkat. Man ser dessutom indragningar (muskelansträngningar för att lyckas andas in tillräckligt med luft).
• Svåra anfall kännetecknas av ett påverkat barn i vila med kraftig andnöd. De har påverkat tal, smärtor eller obehag i bröstet, hostar, gör stora ansträngningar för att andas och har kraftiga pipljud från lungorna eller halsen. Barnet kan vara blekt, andas mycket snabbt och ha förhöjd hjärtfrekvens. När anfallet har pågått ett tag kan barnet bli medtaget och svagt. Det har inte längre kraft att andas häftigt eller hosta utan blir stilla. Detta är ett mycket allvarligt tecken och det gäller att snabbt få akutvård om detta sker – ring 112!

Behandling

Akut astma behandlas helt beroende på anfallens allvarlighetsgrad. I lindriga fall kan det räcka med att ge kortverkande luftrörsvidgande läkemedel, medan man vid ett svårt anfall bör komma i kontakt med akutsjukvården omgående.

Lindriga–måttliga anfall

Den viktigaste typen av läkemedel som ges för att behandla akuta astmaanfall är kortverkande luftrörsvidgande beta-2-agonister. Dessa verkar genom att öppna upp trånga luftvägar så att luftpassagen förbättras. Beroende på barnets ålder ges medicinerna med hjälp av pulverinhalator, nebulisator (ånga) eller sprej med inhalationskammare (se Behandling av astma hos barn). Man bör se till att barnet får vila, helst i ett svalt rum där barnet kan inta en bekväm ställning. Barnet får inte lämnas ensamt under ett astmaanfall.

Vid svåra anfall (se nedan) eller astma som inte reagerar på en omgång med luftrörsvidgande ges också tabletter med kortison i. Det är mediciner som bromsar inflammation i kroppen och därmed också i luftvägarna. Sådana tabletter ges vanligen i 3–5 dagar.

Svåra anfall

Akut astma kan vara ett allvarligt tillstånd som till och från kräver inläggning på sjukhus. Man ska söka vård direkt om barnet är påverkat, när symtomen inte hävs av kortverkande luftrörsvidgande, om effekt av dessa blir allt sämre eller om sådana läkemedel behövs flera timmar i rad för att lindra symtomen.

Läkaren bedömer om andra läkemedel ska ges och om barnet ska läggas in på sjukhus. Vid måttliga astmaanfall där symtomen inte blir bättre efter 1–2 timmar trots påbörjad behandling med kortverkande luftrörsvidgande läkemedel (beta-2-agonister), eller vid återfall av astma inom 3–4 timmar efter behandling, krävs ofta sjukhusinläggning. Vid svårare anfall behöver man ofta ge syrgas, och det kan vara nödvändigt att ge vätska och läkemedel direkt i blodet (intravenöst).

Infektionsutlöst astma hos barn under 6 år

Infektionsutlöst astma ("förkylningsastma") behandlas på särskilt sätt hos barn under 6 år. En vanlig behandlingsstrategi kan vara:

• Kortverkande luftrörsvidgande (beta-2-stimulerare) kan ges vid behov var 3–4:e timme, som en sprej i en spacer med eller utan mask eller som inhalationspulver.
• Behandling inhalation av kortison (som till exempel flutikason 125 mikrogram × 4 de första 3–4 dagarna, därefter 125 mikrogram × 2 i ytterligare cirka 7 dagar) som en sprej i en spacer med eller utan mask eller som inhalationspulver. Ett alternativ är leukotrienantagonist (montelukast) 4 mg/dag i cirka 10–14 dagar.

Man bör uppsöka läkare ifall effekten av behandlingen uteblir eller när tecken på måttlig/svår astma föreligger.

Uppföljning 

Efter några dagar bör tillståndet följas upp för att säkerställa att behandlingen gör att inflammationen och obstruktionen i luftvägarna minskar.

Ett akut astmaanfall kan tyda på att själva sjukdomen har förvärrats, och bör därför åtföljas av intensifierade kontroller och en ny genomgång av behandlingsupplägget. Om försämringarna sker ofta behöver barnet ibland komma till barnspecialist för att gå igenom behandlingen ytterligare.