Behandling | PMS

SSRI vid premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS

Många kvinnor upplever att de är mer irritabla och nedstämda än vanligt veckan före menstruation, och många har också olika kroppsliga symtom under dessa dagar, som till exempel bröstspänningar och svullnadskänsla. Detta tillstånd brukar kallas premenstruellt syndrom (PMS).

Publicerad den: 2011-10-21
Författare: Elias Eriksson, är professor i farmakologi vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.

Annons

De flesta med PMS tycker att besvären är ganska bagatellartade och lätta att leva med. Men cirka 3-7 procent av alla kvinnor i fertil ålder har en allvarlig form av PMS, som kallas premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS), och som mycket påtagligt minskar deras livskvalitet.

De viktigaste symtomen vid PMDS är irritabilitet, nedstämdhet, humörsvängningar, ökad känslighet (till exempel för kritik) och svårighet att koppla av. Symtomen är i allmänhet som värst dagarna före menstruationen, och bör vara helt försvunna cirka fem dagar efter menstruationen har startat, och fram till följande ägglossning. Många kvinnor med denna åkomma brukar beskriva sig själva som ”Dr Jekyll och Mr Hyde”.

Koppling till hormoner

Det är klart visat att symtomen vid PMDS orsakas av den fluktuerande insöndringen av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron från äggstockarna. Vilken exakt roll respektive hormon spelar i detta sammanhang är inte klarlagt, men sannolikt är det framför allt progesteron som orsakar irritabiliteten och nedstämdheten.

Skälet till att vissa kvinnor har PMDS, och andra inte alls känner av sin menstruationscykel, tycks dock inte bero på att hormoninsöndringen är annorlunda hos dem med PMDS. Det som karakteriserar kvinnor med PMDS är i stället sannolikt en ökad känslighet, till exempel i hjärnan, för könshormonernas svängningar.

Ett drastiskt sätt att behandla PMDS är att stänga av insöndringen av könshormoner. Detta kan åstadkommas med vissa läkemedel, men utgör sällan en lämplig behandling, eftersom långtidsbiverkningarna är uttalade.

Koppling till serotonin

Serotonin är ett av de signalämnen med vars hjälp hjärnans nervceller kommunicerar med varandra. Av djurförsök att döma tycks en av de viktigaste fysiologiska effekterna av serotonin vara att dämpa sådant beteende som styrs av könshormoner, som exempelvis aggressivitet och irritabilitet.

Eftersom PMDS är ett könshormonsberoende tillstånd, med ökad irritabilitet som det viktigaste symtomet, är det därför ingen långsökt hypotes att en förstärkning av effekterna av serotonin i hjärnan skulle kunna leda till en lindring av premenstruella besvär.

Så har också visat sig vara fallet. En ökad serotoninaktivitet kan uppnås genom att man hämmar en pump som normalt inaktiverar det serotonin som har frisatts mellan hjärnans nerver, det vill säga bromsar bromsen, vilket är vad så kallade SSRI-preparat gör. Ett flertal studier visar entydigt att dessa medel har mycket god effekt vid PMDS.

Annons
Annons

Praktiska aspekter på behandlingen

SSRI-medel används också vid andra tillstånd, som exempelvis depression och vissa ångestsjukdomar. Vid PMDS är chansen till behandlingsframgång dock större än vid många andra tillstånd. En klar majoritet av alla kvinnor med PMDS har visat sig bli förbättrade av behandlingen.

Flera SSRI-medel har visat sig minska symtomen vid PMDS, men för närvarande är det bara escitalopram (Premalex) som är godkänt för detta användningsområde i Sverige. Mest effektiv dos av escitalopram är 20 mg/dag, men för vissa kvinnor fungerar också en lägre dos.

De symtom som svarar bäst på behandling med SSRI är irritabiliteten, humörsvängningarna, nedstämdheten och den ökade känsligheten. På kroppsliga premenstruella symtom är effekten mindre dramatisk, men man har observerat en tydlig effekt på bröstspänning.

När denna typ av medel används vid till exempel depression måste man ofta medicinera i flera veckor innan man märker av någon gynnsam effekt, men vid PMDS kommer effekten ofta inom några få dagar. Detta innebär att kvinnor med PMDS inte behöver ta tabletter under hela månaden, utan kan börja medicinera vid ägglossning, och sluta kort efter att menstruationen har börjat. Det finns dock de som föredrar att medicinera kontinuerligt under hela månaden.

Biverkningarna av escitalopram är lindriga. Många känner av visst illamående under första dagarnas behandling, men detta brukar snabbt gå över, och är mindre uttalat andra månaden av behandling, och därefter nästan icke-förkommande.  En annan känd biverkan av denna typ av läkemedel är att de kan minska det sexuella intresset, men denna bieffekt upphör så snart man slutar ta tabletten, vilket gör det till en betydande fördel att medlet bara behöver tas under de dagar man skulle haft sina symtom, och inte under resten av månaden.


Annons
Annons
Annons
Annons