Virus och bakterier

Virus består av genetiskt material, DNA eller RNA, omgivet av en skyddande proteinkappa som gör att organismen kan häkta fast sig på celler och därefter tränga in i dem.

Cellerna i våra slemhinnor, till exempel luftvägarna, är särskilt utsatta för virusangrepp eftersom de inte är täckta av skyddande hud och därmed mer känsliga för både bakterier och virus.

Bakterier är encelliga mikroorganismer som kan föröka sig självständigt genom delning. Deras form är mycket varierande. För att dela in dem i grupper liknar man dem vid kulor, stavar eller spiraler.

Bakterier finns överallt, både utanpå och inuti våra kroppar och i vår omgivning. De flesta är fullständigt harmlösa och somliga är bra för oss och ger oss även en möjlighet att utveckla ett friskt och starkt immunsvar. Vissa bakterier kan dock framkalla sjukdomar, antingen för att de hamnat på fel ställe, en tarmbakterie i urinvägarna kan till exempel ge symtom på urinvägsinfektion, eller för att de är konstruerade för att invadera oss.

Hur sprids virus- och bakterieinfektioner?

Virus och bakterier sprids på i stort sett samma sätt. En förkyld arbetskamrat kan sprida en smitta genom att hosta och nysa på omgivningen, genom att hälsa med en hand full av smittsamma bakterier eller virus eller genom att lämna efter sig mikroorganismer på de saker hon/han rört vid.

En annan mycket viktig smittväg är den som går från tarmsystemet på människa eller djur till våra livsmedel, ofta via avlopps förorenat vatten.

Vad kan jag göra för att undvika smitta?

• Tvätta händerna ofta och noggrant. Det är ett av de bästa sätten att slippa exempelvis förkylning. Om du skakar hand med en snuvig person ska du undvika att gnida dig i ögonen eller näsan efteråt.
• Matvaror ska tillredas eller kylas ner så snart som möjligt efter det att de har tagits hem.
• Grönsaker och kött ska tillredas på olika ställen och på olika skärbrädor.
• Se till att köttet är ordentligt genomstekt om man vill vara säker på att undvika smitta.
• Kom ihåg att mat som innehåller mikroorganismer inte nödvändigtvis luktar illa.
• Vissa mikroorganismer dör under tillredningen av maten, till exempel stafylokocker från ett infekterat finger, men lämnar efter sig giftämnen som kan ge diarré och kräkningar.

Hur behandlar man bakterieinfektioner?

Bakterieinfektioner behandlas vanligtvis med en specifik sorts antibiotika, ett ämne som dödar just den bakterie som har orsakat din sjukdom. Kom dock ihåg att många infektioner går över av sig själv utan behandling. För att vara säker på att du får rätt behandling tar läkaren ofta ett prov som antingen kan påvisa bakterier direkt, eller visa resultat efter några dagars odling på ett speciellt substrat. Provet tas också för att kunna välja antibiotika som så mycket som möjligt riktas specifikt mot den aktuella infektionen. En för bred behandling riskerar annars att påverka vår naturliga bakterieflora på ett negativt sätt, till exempel tarmfloran och riskerar även att bakterierna utvecklar resistens mot våra tillgängliga antibiotika som i förlängningen riskerar till exempel penicillin som verkningsfull behandling mot infektioner.

Hur behandlar man virusinfektioner?

Till skillnad från bakterier har virus ingen ämnesomsättning. De kan inte föröka sig om de inte är integrerade i cellerna. Mer lindriga infektioner, som förkylning och andra luftvägsinfektioner, går över av sig själva. Därför överlämnas behandlingen av virusinfektioner i regel till kroppens eget immunförsvar. Vissa infektioner ska behandlas med anti-virusmedel, vilket ger risk för biverkningar som påverkar kroppens egna celler. Flera antivirala medel (medel som motarbetar virus) har utvecklats. De kan till exempel hindra vissa virus från att sätta sig fast och tränga in i cellerna, eller blockera virusets förökning så att sjukdomen läker snabbare än normalt. Dessvärre kan dessa medel bara användas på ett fåtal virus.

Det kan vara svårt att acceptera att läkaren säger att den enda kur som finns är att låta naturen ha sin gång. Man är van vid att få en behandling när man är sjuk. Men behandlingen av virusinfektioner som till exempel influensa är i regel att dricka mycket, stanna hemma så att man inte smittar andra och vid behov ta någon smärtstillande och febernedsättande medicin. Det som bäst förebygger att bli sjuk av virus är vaccination. Som tur är kan vi vaccinera oss mot en lång rad virussjukdomar. Vi kan ge kroppen några redskap för att snabbare och effektivare bekämpa viruset.

Arbeta inte med en virusinfektion, då smittas ofta resten av personalen. Dessutom drar hon/han kanske på sig en bakterieinfektion, eftersom slemhinnorna är extra känsliga och mottagliga när man har en virusinfektion.