Adenoidförstoring – förstorad körtel bakom näsan

Där tungan och näsan övergår till svalget finns halsmandlar och adenoider. Det är körtlar som bidrar till att försvara kroppen mot virus och bakterier.

Uppdaterad den: 2019-09-11
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är adenoider?

Tvärsnitt av normal näsa

Adenoider eller adenoida vegetationer är det som de flesta kallar polyper eller körtel bakom näsan. De är lokaliserade i den övre delen av svalget vid den inre öppningen till näsans två hålrum. Vid förstorade adenoider handlar det om en onormalt stor utväxt av vävnaden som leder till symtom. Det kallas på fackspråk för adenoidhypertrofi

Förstorade adenoider är vanligt hos barn i tre- till sjuårsåldern, men kan förekomma hos barn i alla åldrar. De allra flesta som söker sjukvård är därmed barn. Efter barndomen bildas adenoiderna tillbaka. 

Symtom

Symtomen uppstår när körtelvävnaden blir så stor så att den blockerar näsöppningen mot svalget eller öppningen av röret som leder till örat inne i näsan.

Annons
Annons

Det mest typiska symtomet är nästäppa som medför att barnet måste andas genom munnen. På natten kan det leda till snarkningar och ibland andningsstopp. Det i sin tur kan göra att sömnen påverkas. Den dåliga sömnen gör att dessa barn kan vara trötta, hängiga och ha koncentrationssvårigheter på dagtid. Snuva och långvarig/nattlig hosta till följd av förstorade adenoider förekommer. När barnet med förstorade adenoider pratar kan ljudet låta nasalt. 

Om de förstorade körtlarna täpper till röret mellan örat och näsan kan leda till undertryck och vätska i mellanörat. Det kan leda till knastrande eller ploppande ljud i örat. 

Orsak

Adenoider är en normal del av lymfvävnaden i svalget. Lymfvävnad är en typ av vävnad som har en viktig roll i kroppens immunförsvar. Den stora ansamlingen av lymfvävnad just här har en koppling till lymfvävnadens roll som infektionsbekämpare. Näsa, mun och svalg är den viktigaste inkörsporten för virus och bakterier, och det är här "försvarsverket" finns.

Annons
Annons

Man tror att infektioner gör att adenoiderna blir större, men allergi, exponering för tobaksrök och refluxsjukdom (halsbränna) kan möjligen också spela en roll. 

Diagnos

Det är inte alltid lätt att se körtlarna bakom näsan. Det beror på att de ligger på en plats långt in i näsan. En undersökning med en lampa i näsan eller i svalget kan därmed inte göra körtlarna synliga. Undersökningen utförs dock ofta för att se om det kan handla om andra tillstånd, såsom en främmande kropp i näsan eller näspolyper. Läkaren kan får misstanke om diagnosen vid typiska symtom, särskilt om de uppträder hos barn.

Prover har inget värde för att ställa diagnosen. Röntgenundersökningar eller magnetkameraundersökningar rekommenderas endast i särskilda fall. 

Om man tror att barnets tillstånd kräver behandling skickas ofta en remiss till en öron-näsa-hals-specialist. Den kan titta i näsan med hjälp av en liten slang med en ljuskälla och kamera för att bedöma hur adenoiderna ser ut. 

En förstorad adenoid kan i vissa fall förekomma hos vuxna och kan då vara ett tecken på en allvarlig sjukdom, såsom cancer i näshålan. Hos vuxna kan det leda till ensidig nästäppa (utan samband med en infektion), som därför alltid ska utredas. 

Behandling

I lättare fall behöver barnet ingen speciell behandling. Hos många blir symtomen spontant bättre i och med att körtlarna blir mindre.

Medicinsk behandling i form av nässprej med kortison kan prövas i vissa fall, men det finns liten dokumentation för att det hjälper. Användning av slemhinneavsvällande nässprej rekommenderas inte. Antibiotika rekommenderas inte, eftersom det sällan är en bakterie som gör att körtlarna har blivit stora. Barnet bör skyddas från tobaksrök eftersom det kan förvärra besvären.

För barn med uttalade symtom såsom snarkning, andningsuppehåll, dagtrötthet och koncentrationssvårigheter kan kirurgi vara ett alternativ. Dålig längdtillväxt samt påverkan på ansiktets skelettutveckling kan också bidra till att operation föreslås. En operation för att ta bort adenoider kallas för en adenoidektomi eller abrasio

Om barnet har frekventa öroninflammationer eller vätska i mellanörat kan det vara en indikation för operation. Man tar då i regel bort körtlarna bakom näsan tillsammans med halsmandlarna. Ibland kan man i samma veva sätta in ett rör i trumhinnan om det finns vätska i mellanörat. 

Själva ingreppet går vanligtvis snabbt och är inte förknippat med några speciella risker förutom en liten risk för en blödning.

Prognos

Komplikationer förekommer främst i anknytning till nästäppan på natten. Det kan leda till en påverkad sömnkvalitet. Ibland kan det upphov till en nedsatt språkutveckling. I sällsynta (obehandlade) fall leder tillståndet att ansiktet utvecklas felaktigt. 

Efter operationen är prognosen god. Hos de allra flesta har operationen en mycket positiv effekt. Hos vissa med svåra symtom kan symtomen kvarstå även efter operationen. Hos vissa bildas det mer körtelvävnad efter operationen, vilket gör att besvären kan komma tillbaka. Det är vanligast hos barn under tre års ålder. 


Annons
Annons
Annons