Fakta | Cancer

Att vårda en döende


Uppdaterad den: 2013-01-04
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Allvarligt sjuka som inte längre kan tvätta eller sköta sig själva är sårbara. Det är inte lätt att vara beroende av andras hjälp. För många är det ändå en positiv upplevelse att bli omskött hemma. Den sjuka är i en trygg omgivning och kan själv bestämma hur han eller hon ska bli omhändertagen.

Det kan också vara en bra upplevelse för en anhörig att få förtroendet att sköta om den som är sjuk. Detta genom att man med sin omsorg får visa den som är sjuk sin omtanke och kärlek.

Vem gör vad?

Att en döende vårdas hemma betyder inte att all skötsel överlåts på de anhöriga. Det kan vara tungt och svårt att vårda en döende människa. Hemtjänstpersonalen kan ta ansvar för hela skötseln, eller tillsammans med anhöriga dela upp uppgifterna sinsemellan.

Annons
Annons

Det är inte ovanligt att både den sjuka och de anhöriga drar sig för att ta emot hjälp. Att ta sköta den personliga hygienen är för de flesta en privat angelägenhet. Att be om eller ta emot hjälp med att tvätta sig eller annan skötsel kan upplevas som ett nederlag. För vårdpersonalen är det emellertid en välkänd situation. Vissa tycker att det är bra att just den mest intima hygienen tas om hand av "neutrala" personer.

Hur gör man?

Att sköta hygienen är ofta krävande både för den sjuka och den anhöriga. Det gäller att planera väl.

Du behöver: tvättfat, handduk, tvättlappar, tvål (gärna flytande), ett plastskynke att lägga på sängen under tvättfatet så att du inte blöter ned.

Annons
Annons

Det är praktiskt att ha ett lätt bord på hjul (lånas från hjälpmedelscentralen) med flera lådor i. Ett sådant bord är lätt att flytta på och du har allt du behöver till hands. Bordet ger dig också bra översikt över den utrustning du behöver, och det är lätt att ta bort efter användning.

Om du behöver byta sänkläder är det bra att göra det i samband med tvättningen. Lägg fram lakan, örngott och påslakan. Det är bra att hänga en platspåse (kasse) vid sängkanten för att lägga smutsiga sängkläder i. Ta fram salvor och krämer att smörja med. Välj det som den sjuka vill använda. Lägg också fram det som behövs för att sköta munhygienen.

Tvättning

Börja med ansiktet, halsen och öron. Torka väl. Se till att den sjuka inte fryser. Tvätta den sjukas händer genom att lägga dem i tvättfatet. Använd tvättlappen för vrida ur vatten över händerna. Det känns bra för den som inte längre får känna rinnande vatten över sin kropp. Därefter tvättas armar och bröstkorg.

OBS! Om du är ensam, eller om den du tvättar inte kan sitta upp, är det bra att tvätta framsidan klar först. Byt därefter vatten, tvättlapp och handduk innan du börjar med ryggsidan.

Om ni är flera som tvättar, eller om den sjuka kan sitta, kan du tvätta framsidan först, därefter ryggen och låren, sist underbenen. Tvätta fötterna genom att sätta tvättfatet i sängen och lägga i den ena foten. Samma princip som vid handtvätt. Till slut tvättas underlivet, först fram och sedan bak.

Se till att den sjuka alltid är övertäckt. När du tvättar upptill lägger du en kudde eller ett lakan nedtill. När du tvättar nedtill lägger du en kudde eller ett lakan upptill. Då undviker du att den sjuka fryser eller blir liggande naken i sängen. När du tvättar på det här sättet behöver du bara en tvättlapp och en handduk vid varje tillfälle. Det ger mindre tvätt och är därför arbetsbesparande. Det är som regel hygieniskt att tvätta fötterna innan du tvättar underlivet.

Smörja och vända

Efter att kroppen är tvättad smörjs och masseras ryggsidan. Öron, skulderblad, armbågar, ryggslutet, höfterna och hälarna är särskilt utsatta för trycksår. De här punkterna bör smörjas ofta (4–6 gånger per dygn). Armbågar och hälar bör smörjas med salvor som innehåller mycket fett. Ibland går det inte att undvika liggsår eftersom den sjuka har för dålig vätske- och blodcirkulation. Annars är det mycket viktigt att smörja och vända för att förebygga liggsår.

Byta lakan

Lakan byts under den sjuka medan den sjuka ligger på sidan.

Det kan vara praktiskt att byta lakan i samband med tvätt. Samtidigt som patienten rullas över på den ena sidan rullas det gamla lakanet och draglakanet med patienten. Det rena lakanet fästs under madrassen på samma sida som du lossat det gamla lakanet.

Patienten rullas över på den andra sidan till det rena lakanet. Det gamla tas bort helt och det nya lakanet dras ned och runt madrassen.

Munhygien

Allvarligt sjuka och döende upplever ofta att det bildas mindre saliv i munnen. Detta leder bland annat till muntorrhet. Saliven har en rad funktioner som vi kanske inte alltid tänker på. Saliven är viktig när vi ska äta och prata, och det skyddar vävnaden i munnen. Det kan finnas många orsaker till muntorrhet, till exempel läkemedel, infektioner, tidigare strålbehandling, ångest, hög ålder, minskad förmåga att tugga, andning genom öppen mun. Torra slemhinnor, svamp eller sår i munnen leder ofta till att den sjuka förlorar lusten att äta och dricka. Muntorrhet kan också leda till att den sjuka får problem att prata.

Förebyggande

Munhygien är liksom all annan hygien något som är privat för de flesta av oss. Därför är vi inte vana att be om hjälp med det. Vi vet emellertid att munhälsan har stor betydelse för det fysiska och psykiska välbefinnandet hos den sjuka. Muntorrhet är mycket obehagligt och munsår ger stora smärtor. Det är därför viktigt att förebygga de besvären. När den sjuka inte längre kan ta hand om detta själv måste vederbörande få hjälp. Det är en uppgift som hemtjänstpersonalen kan åta sig tillsammans med anhöriga och den sjuka själv, eller så kan den anhöriga hjälpa den sjuka med munhygienen efter att ha fått råd från vårdpersonalen. Man förebygger muntorrhet på samma sätt som man behandlar muntorrhet när den uppstått som en följd av annan behandling.

  • Munhygien utförs alltid före en måltid.
  • Den ska upprepas med jämna mellanrum.
  • Muntorrhet kan lindras med till exempel små isbitar, ananas, askorbinsyretabletter eller citron i munnen.
  • Detta lindrar törsten.

Nedan följer några förslag på hur man kan utföra munhygien:

  • Börja med att ta fram den utrustning du behöver, till exempel kompresser, pincett, vatten, glycerol och vitt vaselin, samt tandborste, tandkräm och tandpetare.
  • Tänderna borstas med en liten mjuk tandborste och tandkräm av typen Zendium eller Siko.
  • Därefter rengörs munhålan med vatten och penslas med glycerol.
  • Tungan borstas med tandborste och penslas med glycerol (motverkar dålig andedräkt).
  • Till slut rengörs läpparna och smörjes med vitt vaselin.

Om du får liten eller ingen kontakt med den som är sjuk, eller om personen av andra orsaker inte samarbetar, kan man hålla kompresserna med en så kallad artärpincett. Artärpincetten håller fast kompressen även om du själv skulle tappa greppet om pincetten och du riskerar inte att kompressen eller bomullen blir kvar i munnen på den som är sjuk. Det är bättre att tvätta flera gånger än att ha för mycket vätska på kompresserna. Om du inte får kontakt med den som är sjuk måste mängden vätska anpassas efter detta så att personen inte får vätska i halsen. Prata med sjuksköterskan om sådana saker.

God munhygien är viktigt och förebygger bland annat muntorrhet, som kan orsaka smärtor för den sjuka.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons