Artikel | Lungcancer

9 begrepp inom lungcancervården som är bra att ha koll på

Standardiserat vårdförlopp, ledtider, multidisciplinär konferens och ”Min vårdplan” är några av de ord som du med lungcancer kommer stöta på under din vårdresa. Men vad betyder orden? Här förklarar vi nio begrepp som du med lungcancer kan behöva ha koll på. 


Publicerad den: 2022-06-20
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

Annons

Standardiserat vårdförlopp, SVF

Ett standardiserat vårdförlopp (förkortas SVF) är ett arbetssätt inom cancervården som används över hela Sverige. Syftet med ett standardiserat vårdförlopp är att minska onödig väntetid och oro för patienterna och deras närstående. Målet med SVF är att få så jämlik cancervård i Sverige som möjligt. 

Man skulle kunna jämföra SVF med ett standardiserat schema som kan göra olika steg i cancervården och behandlingen smidigare och tydligare. Olika cancersjukdomar har olika standardiserade vårdförlopp, och i de olika förloppen finns scheman över vilka utredningar och behandlingar som ska göras för den specifika cancersjukdomen, samt hur lång tid det ska ta mellan de olika stegen (se ledtider längre ner).

 Alla patienter som går in i ett standardiserat vårdförlopp har dock inte cancer. Starten av ett standardiserat vårdförlopp börjar nämligen när det finns en misstanke om cancer. Om det finns en välgrundad misstanke om cancer ska du som patient snabbt få en remiss till utredning enligt SVF. Som patient ska du då få följande information:

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

  • Att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om du har eller inte har cancer

  • Vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen

  • Att du kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon

  • Att sjukvården ofta ringer från dolt nummer

Klicka här för att komma till det standardiserade vårdförloppet för lungcancer.

Annons
Annons
 

Ledtider är tiden det ska ta mellan olika steg

Det finns så kallade ledtider som man utgår ifrån i det standardiserade vårdförloppet. Det är alltså hur lång tid det max bör ta mellan olika steg inom vården. Det kan till exempel handla om hur lång tid det ska ta från att det finns en välgrundad misstanke om cancer till att man påbörjar sin första behandling. Vid misstanke om bröstcancer till starten av första behandling (kirurgi, läkemedel eller strålbehandling) ska det exempelvis ta högst 28 kalenderdagar. 

Nationella vårdprogram ska främja jämlik cancervård

Ett vårdprogram är ett skriftliga överenskommelser som används nationellt eller regionalt för hur vårdgivare ska utreda, diagnostisera, behandla, remittera och göra uppföljningar vid en viss sjukdom diagnos. Vårdprogrammen syftar till att alla patienter, oavsett var de bor i landet, ska bemötas på samma sätt och få lika bra vård. På så sätt ska ​​vården bli mer jämlik. 

För lungcancer finns det ett nationellt standardiserat vårdförlopp. Målgruppen för vårdprogrammet är i första hand läkare och sjuksköterskor som utreder och vårdar patienter med lungcancer, men det finns öppet att läsa på nätet och tillgängligt även för dig som patient eller närstående. Klicka här för att läsa  kan det nationella vårdprogrammet för lungcancer.

Annons
Annons
 

SVF-koordinator

En SVF-koordinator är den som har en helhetssyn på en patients standardiserade vårdförloppet. Koordinatorn kan därför kontrollera och ha koll på att förloppet går framåt som det ska och under den tid det är planerat. 

SVF-koordinatorn har exempelvis till uppgift att:

  • Boka undersökningar som ingår i det standardiserade vårdförloppen. 

  • Se till att vårdförloppen följs och att beställda undersökningar genomförs utan onödig väntan.

  • Se till att du som patient får strukturerad och individanpassad information om tider för dina undersökningar och utredningsförloppet. 

  • Hjälpa till så att övergångar mellan olika vårdgivare går så smidigt som möjligt.

  • Du som patient ska också få ett direktnummer till koordinatorn. 

 

Vad gör en kontaktsjuksköterska?

Enligt den nationella cancerstrategin, ska alla personer med cancer erbjudas en fast kontaktperson vid den klinik de får cancervård, oftast en så kallad kontaktsjuksköterska. 

Kontaktsjuksköterskan är den person som har ansvar för dig som patient, och även dina närstående, genom hela vårdkedjan. Kontaktsjuksköterska ska ge dig stöd genom att vara extra tillgänglig, svara på frågor och funderingar samt informera om vilka steg som ska tas i din vård och behandling.

Kontaktsjuksköterskan har också ansvar för att din personliga vårdplan sätts upp. Hen kan också hjälpa dig att komma i kontakt med andra delar av vården, som exempelvis en fysioterapeut, dietist eller kurator. 

Syftet med kontaktsjuksköterskan är att kommunikationen mellan dig, dina anhöriga och hälso- och sjukvården ska bli smidigare samt att du som är sjuk ska känna dig trygg och delaktig i din vård och behandling. 

Din kontaktsjuksköterska ska..

  • vara tydligt namngiven för dig som patient 
  • vara extra tillgänglig, och ska kunna hänvisa till en annan kontakt om hen inte är tillgänglig 
  • informera om kommande steg i behandlingen och vården 
  • ge stöd till dig och dina närstående 
  • göra evidensbaserade bedömningar av vilka behov du har, samt hjälpa dig med passande åtgärdar. Vilket kan innebära att hen exempelvis kontaktar andra yrkesgrupper inom vården, såsom kurator, fysioterapeut och dietist.  
  • säkerställa din delaktighet och inflytande i din vård 
  • bevakar aktivt ledtider i samverkan med SVF-koordinatorn

Samt...

  • ha ett tydligt skriftligt uppdrag 
  • ha kunskaper som regleras av innehåll och avgränsningar i varje patientprocess 
  • ansvara för aktiva överlämningar till en eventuell ny kontaktsjuksköterska 
  • delta i multidisciplinära möten

”Min vårdplan” sätt upp tillsammans med dig som patient

Som cancerpatient ska du få en skriftlig vårdplan, så kallad ”Min vårdplan”. Vårdplanen ska utgå från dina behov och ska tas fram i samråd med dig. Du ska alltså känna dig delaktig i den vård du får och att du och dina närstående får tydlig information om din vård och behandling. Du kan antingen få din vårdplan digitalt eller på papper. 

I vårdplanen ska ingå:

  • Dina tider för undersökningar och behandlingar

  • Kontaktuppgifter till exempelvis läkare och kontaktsjuksköterska och kurator. 

  • Information om din sjukdom

  • Din rehabiliteringsplan

  • Vad du själv kan göra (egenvård)

  • Råd och beskrivningar av åtgärder under utredning, behandling och rehabilitering

  • Information om praktiska frågor och patienters rättigheter

Vid avslutad behandling:

  • Information om hur uppföljningen kommer se ut

  • Information om vad du som patient bör tänka på

  • En sammanfattning av den vård och behandling du tidigare fått

Nationella versioner av Min vårdplan

Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, har nyligen lanserat nationell version av Min vårdplan för flera olika cancerdiagnoser, och fler är på väg.

Syftet med nationella versioner av Min vårdplan är att öka användningen av Min vårdplan och att alla patienter, oavsett var man bor, ska få tillgång till den senaste informationen om sin sjukdom och  det vårdförlopp diagnosen har. Men informationen ska så klart också vara personanpassad. 

Hos Cancercentrum hittar du Min vårdplan för dig med lungcancer. 

Vad är multidisciplinär konferens, MDK?

En multidisciplinär konferens är när flera olika läkare med kunskap inom olika medicinska områden träffas och diskuterar en patients tillstånd. Kontaktsjuksköterskan brukar också delta under de multidisciplinära konferenserna.

Den gemensamma bedömning ska på så sätt bidra till att du som patient får så bra behandling som möjligt. MDK kan också bidra till att minskade ledtider och göra resa genom vårdkedjan smidigare för dig som patient. 

Enligt rekommendationer från det nationella vårdprogrammet bör alla patienter med nydiagnostiserad lungcancer diskuteras på MDK för behandlingsrekommendation. 

Vilka rättigheter har jag som patient?

Vården har en hel del skyldigheter gentemot dig som patienten, men även gentemot dina närstående. Dessa skyldigheter går bland annat läsa om i Patientlagen och i Hälso- och sjukvårdslagen.  Det är viktigt för att du som patient vet vad du ska förvänta dig utav vården. Här nedan kan du läsa några viktiga punkter:

Du ska få information om:

  • ditt hälsotillstånd.

  • vilka undersökningar, vård och behandling som finns.

  • när du kan förvänta dig att få vård, samt information om hur vård- och behandlingsförloppet är tänkt att se ut.

  • att du själv har möjlighet att välja behandlingsalternativ.

  • att du har möjlighet att få en ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion.

  • att du har möjlighet att få en fast vårdkontakt.

Annat som också är viktigt att veta är att:

  • din vårdgivare ska så gott det går försäkra sig om att du som patient förstått innebörden och betydelsen av den information som lämnats till dig. Du har alltså rätt att förstå det som rör din sjukdom, vård och behandling. 

  • Informationen som ges ska anpassas till dig, utifrån din ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra personliga förutsättningar som du har.

  • Informationen ska lämnas i skift om du ber om det, eller om det behövs.

  • Som patient kan du också välja öppenvård, primärvård, öppen specialiserad vård och öppen högspecialiserad vård, i andra regioner. Öppen specialiserad vård kan exempelvis vara dagkirurgi och öppen högspecialiserad vård kan vara uppföljning av vissa cancerbehandlingar.

  • Du måste ge ditt samtycke. Behandling och vård kan inte ges till dig som patient om du inte ger ditt samtycke, om inte lagen säger något annat. Du får också ta tillbaka ditt samtycke, även om du gett ditt samtycke tidigare.

  • Om du avstår från viss vård eller behandling ska du få information om vilka konsekvenser det kan leda till.

Gå utbildning om patientlagen

Vill du lära dig mer om vilka skyldigheter hälso- och sjukvården har gentemot dig och dina närstående? Då kan du gå en webbaserad utbildning om patientlagen. Att gå utbildningen är helt gratis. Gå till utbildningen!

Vad gör en patientförening och hur kan de hjälpa mig?

Genom en patientförening kan du träffa andra som har liknande eller samma cancersjukdom som du har. Hos patientföreningarna kan du ofta också ta del av information om din sjukdom, gå kurser och delta i olika aktiviteter.

Patientföreningar arbetar också med att, informera, bilda opinion och driva frågor som är viktiga för deras patientgrupp. På så sätt kan man som medlem i en patientförening vara med och påverka hur vården och behandlingar ska se ut för den patientgrupp man tillhör. Patientföreningar är ofta patienternas röst i den vårddebatten. 

Patientföreningar för dig med lungcancer (och som närstående):

    Källor

  • RCC - https://cancercentrum.se/
  • Patientlagen - https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu