Fakta | Lungcancer

Lungcancer

Lungcancer bör misstänkas vid nytillkomna luftvägssymtom i sex veckor eller mer, inklusive försämring av den vanliga rökhostan, bland rökare eller före detta rökare äldre än 40 år.

Uppdaterad den: 2019-10-01
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är lungcancer?

Lungcancer omfattar alla cancertyper i lungor och bronker. Det finns två huvudtyper av lungcancer – småcellig lungcancer och icke-småcellig lungcancer. Bland de icke-småcelliga typerna skiljer man mellan adenokarcinom, skivepitelkarcinom och storcellskarcinom. 

Animation av lungcancer

I Sverige insjuknar drygt 4 000 personer årligen i lungcancer. Det är den fjärde vanligaste cancerformen hos både kvinnor och män i Sverige. Upp till 70 års ålder är det fler kvinnor än män som insjuknar, och i högre åldrar insjuknar män oftare. Medianåldern för insjuknande ligger på 69 år.

Förekomsten bland kvinnor har ökat de senaste 20 åren, samtidigt som den har minskat bland män. Detta beror framför allt på skillnader i rökvanor mellan män och kvinnor under 1900-talet då rökning efter hand blev allt vanligare bland kvinnor.

Annons
Annons

Orsak

Exponering för vissa cancerframkallande ämnen kan bidra till att celler i lungor och bronker börjar växa okontrollerat.

Tobaksrökning är den absolut vanligaste orsaken till lungcancer, både bland män och kvinnor och står för 80–90 % av alla fall. Passiv rökning ökar också risken för lungcancer.

Asbest är den vanligaste arbetsrelaterade riskfaktorn. Asbest förbjöds i Sverige 1976, men fram till dess exponerades många inom byggindustri, hamn- och varvsarbetare och bilreparatörer. Om man både röker och har varit utsatt för asbest ökar risken för att få lungcancer betydlig.

Annons
Annons

Andra ämnen som kan vara cancerframkallande är damm, gaser, kemikalier och strålning – till exempel radonstrålning från berggrunden eller i hemmet. Lungcancer till följd av radonstrålning drabbar bara personer som har rökt.

Symtom

Lungcancer bör misstänkas vid nytillkomna luftvägssymtom i sex veckor eller mer, inklusive försämring av den vanliga rökhostan, bland rökare eller före detta rökare äldre än 40 år. Symtomen beror på tumörens plats, storlek, inväxt i andra organ och eventuellt fjärrspridning (metastaser).

Lungcancer som ger symtom är som regel en framskriden cancersjukdom.Tidiga symtom är hosta (65 %) och blodiga upphostningar, hemoptys (35 %). Senare symtom kan vara bröstsmärtor (50 %), tung andning (60 %), lunginflammation som inte vill ge med sig, trötthet och viktnedgång. Heshet kan också vara ett tecken på lungcancer.

Lungcancer kan dessutom ge en lång rad andra och ovanliga symtom såsom skulder-och armsmärtor, ansiktssvullnad och utvidgade vener på övre delen av kroppen och hormonrubbningar.

Diagnos

DT-bild av lunga med tumör

För att ställa diagnosen är röntgen och datortomografi av lungorna nödvändiga undersökningar. Vanligtvis får läkaren misstanke om lungcancer i samband med lungröntgen, och därför fortsätter man sedan med en datortomografiundersökning. Då får man en mycket mer precis beskrivning av tumören och förhållanden till omkringliggande vävnad. Vanligtvis utökas datortomografiundersökningen så att den omfattar lever och binjurar, då detta är organ som lungcancer sprider sig till tidigt.

Undersökning av luftvägar med kamera, så kallad bronkoskopi, och samtidig cellprovtagning via instrumentet, kan ofta ge en säker diagnos. Om tumören ligger mot ytterkanten av lungan är det möjligt att sticka en lång nål in i tumören genom att sticka in den genom bröstväggen. Detta görs med samtidig röntgenkontroll. Vävnadsprover hämtas sedan ut och undersöks senare i mikroskop.

Skelettscintigrafi används för att påvisa eventuell spridning av cancern. Bilder med magnetkamera (MR) tas av hjärnan om det misstänks att cancern har spridit sig dit. PET-DT ökar möjligheten för tidig och noggrann diagnos.

Behandling

Eftersom lungcancer ofta inte upptäcks förrän den har spridit sig lönar det sig bara för en del av patienterna att opereras. En del av dessa visar sig under operationen ha en cancertumör som tyvärr inte går att ta bort.

Kirurgi är lämpligast vid icke-småcellig cancer när denna har en begränsad utbredning. Även cytostatika och strålbehandling kan ges vid icke-småcellig lungcancer.

Cytostatika är den mest använda behandlingen vid småcellig lungcancer. Vid utbredd sjukdom ges till en början bara cytostatika, medan strålbehandling kan bli aktuellt mot symtomgivande förändringar i bröstkorgen vid spridning till hjärnan eller skelett.

Prognos

Lungcancer är en mycket allvarlig sjukdom med relativt dålig prognos generellt sett. Lungcancer har en tendens att sprida sig till andra organ på ett tidigt stadium och det är vanligt med symtom från fler organ än lungorna.

Prognosen varierar dock från patient till patient och från tumör till tumör. Om tumören upptäcks tidigt kan vissa patienter botas med hjälp av operation. För patienter som opereras är femårsöverlevnaden mer än 50 % och vid en liten tumör (≤3 cm) där ingen spridning till lymfkörtlar finns är femårsöverlevnaden runt 80 %.

Att leva med lungcancer

Beroende på hur uttalade besvären är kommer vardagslivet påverkas i större eller mindre grad. Tung andning och trötthetskänsla är vanligt och kan begränsa normala aktiviteter.

Att få diagnosen lungcancer är en chock för det flesta. Det finns dock ett aktivt och välorganiserat stöd för cancerpatienter på de flesta sjukhus. Dessutom kan Cancerfonden hjälpa till med att förmedla kontakt med andra i samma situation eller erbjuda mer information om sjukdomen.


Annons
Annons
Annons