Fakta | Lungcancer

Lungcancer (Cancer pulmonis) – småcellig


Uppdaterad den: 2012-12-21
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Lungorna består av två lunglober på vänster sida av bröstkorgen och tre lunglober på höger sida. Lungornas funktion är att att sköta utbytet av gaser mellan kroppen och atmosfären. Växelvis utandas nedbrytningsämnet koldioxid och luftens syre andas in. Alla kroppens organ behöver syre för att kunna fungera.

Animation av lungcancer

Lite om lungcancer

Det finns två huvudtyper av lungcancer: Småcellig och icke småcellig lungcancer. Det här faktabladet handlar bara om den småcelliga typen.

I Sverige får cirka 3 500 personer lungcancer varje år. Cirka 25 % får en småcellig lungcancer.

Annons
Annons

Småcellig lungcancer, vad är det?

Småcellig lungcancer kallas också "oat cell lung cancer" (engelska för havregrynscancer) då cellerna i ett mikroskop till utseendet kan likna havregryn.

Småcellig lungcancer anses vara en aggressiv cancerform och utan behandling är prognosen dessvärre dålig. Nyare behandling ger längre överlevnad.

Prognosen (framtidsutsikter i förhållande till sjukdomsförloppet) beror på i vilket stadium sjukdomen befinner sig (om sjukdomen är begränsad till i lungorna eller om cancern har spridit sig till andra ställen i kroppen) och patientens allmäntillstånd.

Annons
Annons

Symtom

Symtom på småcellig lungcancer är ofta diffusa och kan lätt förväxlas med andra sjukdomar. Långvarig heshet, hosta, andningsbesvär, svullnader i ansiktet och på halsen och kroniska infektioner i luftvägarna kan vara symtom på lungcancer. En del klagar också på huvudvärk, yrsel, kraftlöshet och bristande matlust, ofta med viktnedgång som följd.

Undersökningar för att kartlägga symtomen

För att bekräfta och kartlägga sjukdomen (ställa diagnos) måste läkaren ta reda på:

  • Var i lungan cancern sitter (lokalisation).
  • Hur omfattande sjukdomen är (stadieindelning).
  • Vilka celltyper tumören består av (klassificering och differentiering).
  • Läkaren genomför en klinisk undersökning och kartlägger patientens sjukdomshistoria och eventuella rökvanor. Dessutom ger röntgenbilder av lungorna och en biopsi (vävnadsprov) viktig information till läkaren.

Andra undersökningar som också kan vara aktuella är:

  • Bronkoskopi där man tittar ned i luftröret med hjälp av ett instrument som kallas bronkoskop. Vid undersökningen kan specialisten både se och ta vävnadsprover, även långt ned i luftöret.
  • Datortomografi görs med en datorstyrd röntgenapparat som tar många bilder av lungorna med korta mellanrum.
  • Magnetkamera (MR) tar också bilder och använder kraftiga magneter för att samla in uppgifter. Ibland ges kontrastvätska i blodet i samband med undersökningarna.
  • Mediastinoskopi är en undersökning där man kikar in i bröstkorgen. Specialisten gör ett litet snitt ovanför bröstbenet under narkos för att kunna se och ta prover från brösthålan.
  • Skelettscintigrafi (scanning av skelettet) ger en bildåtergivning av skelettet genom att man sprutar in små mängder radioaktiva ämnen för att undersöka eventuell spridning till skelettet.

Spridningsvägar

Lungcancer kan sprida sig till många ställen i kroppen.

Regionalt (i samma område):

  • Till lymfkörtlarna vid lungroten (hilus).
  • Den andra lungan.

Fjärrmetastaser (spridning till andra ställen i kroppen):

  • Skelett.
  • Lever.
  • Binjurar (liten hormonproducerande körtel som sitter på njurarna).
  • Det centrala nervsystemet, inklusive hjärnan.
  • Lymfkörtlar på andra ställen i kroppen.
  • Hud.

Behandlingsformer

Cellgift (cytostatikabehandling)

Cellgift är den mest använda behandlingen vid småcellig lungcancer. Användning av cellgift ger en systemisk behandling (behandling av hela kroppen), eftersom den följer blodströmmen och kan då också döda cancerceller utanför lungorna. Patienten läggs in på sjukhus för behandling eller får behandling som dagpatient.

Strålbehandling

Det finns flera typer av strålbehandling, vissa används utvändigt och vissa används invändigt i kroppen. Strålning ges med speciella behandlingsmaskiner eller med hjälp av radioaktiva ämnen. Endast ett fåtal större sjukhus har den här utrustningen i Sverige. För strålbehandlingen används strålning med en speciell typ av energi som bärs av vågor eller en ström av partiklar. Idag används högenergetisk röntgenstrålning för behandling av småcellig lungcancer då de här cellerna vanligtvis är mycket känsliga för strålning.

Strålbehandling används ofta lokalt (på begränsade områden), till exempel på delar av lungan, luftröret eller skelettet. I vissa fall används strålbehandling profylaktiskt (för säkerhets skull) på huvudet för att förhindra spridning dit. Patienten känner varken värme eller smärta under strålbehandling.

Nyare behandling och forskning

Det pågår studier runt om i världen med flera nya cellgifter, bland annat taxol, taxotere, toptecan, irinotecan och vinorelbin.

Biverkningar

Då den här typen av cancer kan sprida sig snabbt och vara livshotande måste en aggressiv behandling användas. Det är svårt att begränsa verkningarna av behandlingen enbart till cancercellerna, en del normala celler påverkas dessvärre också. Även om behandlingen skräddarsys för varje enskild patient upplever många obehagliga biverkningar.

Vid cellgiftsbehandling berörs speciellt celler med snabb celldelning. Patientens blodvärden måste kontrolleras före och efter behandlingen då benmärgen som producerar blodkropparna kan påverkas negativt. Patienten mister ofta håret, känner sig kraftlös och trött, samt har illamående och kräkningar. Man ger som regel flera cellgiftskurer med några veckors mellanrum. Biverkningarna brukar avta eller försvinna en stund efter att alla kurerna har genomförts.

Strålbehandling förstör cellernas förmåga att dela sig. De normala cellerna har störst möjlighet att repareras igen. Biverkningarna av strålbehandlingen är relaterade till flera olika faktorer: Var på kroppen behandlingen ges, hur stor dos som används och patientens allmäntillstånd. Vid strålning mot lungan kan patienten uppleva bland annat illamående, sväljsvårigheter, hudreaktioner och kraftlöshet. Strålbehandling mot huvudet kan ge håravfall, huvudvärk, hudreaktioner och illamående. Det finns goda hjälpmedel mot många av dessa biverkningar. Patienten bör tala med en läkare om sina besvär.

Rehabilitering

Lungcancerpatienter behöver mycket hjälp och assistans efter behandlingen. Behoven måste kartläggas så att både patienten och de anhöriga får det stöd de behöver.


Annons
Annons
Annons