Behandling | Cancer

Cancerbehandlingar

I sju olika faktablad om cancerbehandlingar beskrivs de vanligaste och mest etablerade behandlingsformer mot cancer (se länkar till de olika behandlingsformerna under rubriken "Cancerbehandlingar" här intill).

Publicerad den: 2012-12-13

Annons

Med begreppet cancer menas här alla typer av elakartade (maligna) tumörsjukdomar. De delas ofta in i två huvudgrupper:

  1. De som börjar som en avgränsad tumör (”knöl”), som prostatacancer och bröstcancer. Dessa går ofta under samlingsbegreppet ”solida tumörsjukdomar” och är de som dominerar cancerstatistiken till antalet.
  2. De hematologiska maligniteterna, främst leukemi (som försvenskat ibland kallas ”blodcancer”), myelom och lymfom. Godartade tumörer, som till exempel lipom (”fettknöl”), berörs inte då dessa inte är cancer och inte behandlas med någon cancerbehandling (annat än operation om det behövs).

De två huvudgrupper av maligna tumörsjukdomar behandlas principiellt olika. För de solida tumörsjukdomarna är kirurgi oftast helt centralt när det handlar om att erbjuda patienter bot. Förutsättningen för bot är då att cancern hittas i tillräckligt tidigt skede och att den är åtkomlig för kirurgi och att patienten kan klara av operationen. Även om cancern börjat sprida sig kan bot vara möjlig genom tillägg av lokal strålbehandling och/eller läkemedel som når ut till hela kroppen.

För leukemi, myelom och lymfom är det, tvärtom, i princip aldrig aktuellt med kirurgi som botande behandling. Istället är det läkemedel som är det centrala behandlingssättet, främst cytostatika (cellgifter) och så kallade målstyrda behandlingar.

Annons
Annons

Varför används olika behandlingsformer mot cancer?

Ser man det ur ett historiskt och kronologiskt perspektiv så fanns under många hundra år bara kirurgi som alternativ. Sedan tidigt 1900-tal tillkom strålbehandling som alternativ eller tillägg. Först därefter, från mitten av 1900-talet, kom läkemedel mot cancer.

Med en allt mer framgångsrik läkemedelsutveckling, baserad på en kunskapsrevolution inom förståelsen för hur cancerceller fungerar, har förhoppningar om effektiv behandling ökat. Vissa har hoppats att läkemedelsbehandling skulle kunna överträffa och successivt ersätta de andra behandlingsformerna. Men den utveckling vi hittills sett, har istället visat att allt fler patienter får fler olika behandlingar i kombination snarare än färre.  Behandlingarna kompletterar varandra.

Inför behandling av cancer

I vilket skede, eller stadium, cancern upptäcks avgör om bot är möjlig eller ej - och hur stor chansen till bot skulle vara. Därefter kan patienten erbjudas en behandlingsplan. Det är då viktigt att patienten får tillräcklig information om sjukdomen, behandlingsalternativen och vad som kan uppnås med behandlingen. Att vara förberedd på vad behandlingen innebär kan hjälpa att minska oron inför behandlingsstart.

Annons
Annons

Före behandlingsstart har patienten ofta genomgått en noggrann utredning för att fastställa diagnosen och kartlägga cancerns utbredning och karaktär. Ofta blir en nydiagnostiserad patient också diskuterad på en så kallad multidisciplinär konferens, det vill säga ett möte mellan läkare från olika specialiteter för att väga samman olika aspekter innan ett behandlingsförslag presenteras.

Hur går cancerbehandlingen till?

Detta beskrivs närmare i respektive faktablad, men följande indelning kan vara ett stöd för att förstå varje enskilt behandlingssätts betydelse:

Kurativt syftande behandling av cancer

En behandling som syftar till bot kallas kurativ och kan bestå av enbart operation, strålbehandling eller läkemedel eller en kombination. Inte sällan innehåller en kurativt syftande behandling en sekvens av flera olika. Vid bröstcancer kan en sådan kombination bestå av en operation, följd av lokal strålbehandling, cytostatika i flera månader och därefter behandling med hormontablett i fem år.

En tilläggsbehandling för ökad chans till bot, som till exempel strålbehandling mot det opererade området efter en operation, kallas adjuvant behandling. I vissa fall används tillägget redan före operationen. Ett exempel är strålbehandling före en operation mot ändtarmscancer. Syftet är då att krympa tumören inför operation och minska risken för återfall. En sådan tilläggsbehandling för ökad chans till bot som ges före en operation kallas neo-adjuvant.

Palliativt syftande behandling av cancer

När bot inte är möjlig får vården en annan inriktning. Det blir mer fokus på ”här och nu” och att lindra symtom, snarare än att förlänga livet. Samtidigt är det så att en tumörminskande operation, lokal strålbehandling, cytostatika eller hormonbehandling, som ges med främsta syfte att lindra, också kan ha en positiv påverkan på sjukdomens förlopp och därigenom samtidigt ibland förlänga livet. Återigen är det viktigt att få tillräcklig information om behandlingens syfte och vad som kan uppnås med den.

När läkemedelsbehandling i lindrande syfte inleds brukar det kallas ”första linjens” behandling. Om patienten återfaller eller behandlingen inte har avsedd effekt kan ibland ett alternativ erbjudas, till exempel en annan cytostatikakombination.  Den kallas då ”andra linjens” behandling, etc.

Ett annat sätt att dela in behandlingsformerna är i:

Lokala behandlingar

Operation och strålbehandling. Det är dessa lokala behandlingar som botar flest cancerpatienter.

Generella behandlingar

Cytostatika, hormonbehandling, målstyrda cancerbehandlingar ("targeted therapies") och immunterapi (kroppens eget immunförsvar utnyttjas för angrepp på tumörceller) har möjlighet att nå hela kroppen och därmed kunna påverka cancerceller var de än sitter i kroppen.

Exempel på undantag från denna uppdelning är att cytostatika i vissa fall ges lokalt, till exempel direkt in i ryggmärgsvätskan, och att strålbehandling kan ges mot hela kroppen (se nedan).

Stödjande behandlingar

Benmärgs- eller stamcellstransplantation är mer att betrakta som ett stöd för patienten att återfå fungerande immunförsvar och blodcellsbildning efter intensiv förbehandling med cytostatika eller strålbehandling av hela kroppen.

Efter avslutad behandling av cancer

Alla cancerbehandlingar kan ge biverkningar. Dessa brukar delas in i tidiga (eller akuta) och sena (eller fördröjda). Detta beskrivs närmare i respektive faktablad.


Annons
Annons