Buprenorfin, behandlingsstart vid opiatberoende (LARO)
Allmänt
- Buprenorfin administreras antingen som enkelpreparat eller som kombinationspreparat med naloxon. Båda preparaten ges sublingualt (under tungan).
- Behandlingsstarten är densamma för båda administreringsformerna.
- Behandlingsupplägget gäller för:
- Patienter som är eller har varit opioidfria en längre tid – eller
- Patienter som har ett pågående heroinbruk
- Krav vid pågående heroinbruk:
- Patienten ska inte ha använt heroin eller liknande opiater/opioider de senaste 6–8 timmarna, oftast längre, och en klinisk abstinensbild ska ha börjat inträda. Efter användning av långverkande preparat såsom metadon kan tidsintervallet behöva vara betydligt längre
- Om opiater administreras intramuskulärt bör det ha gått minst tolv timmar sedan den senaste dosen, och en abstinensbild ska ha börjat:
- Syftet är att förebygga abstinensreaktioner under upptrappningen
- Vid osäkerhet om hur lång tid det har gått sedan senaste intaget kan man ge en provdos på 2 mg och avvakta eventuella abstinensreaktioner. Enklast är dock att tillsammans med patienten penetrera symtombilden, informera patienten och ge behandling när man är överens om att abstinensen har inträtt:
- Därefter görs en gradvis upptrappning med 2 mg om gången till önskad startdos
Behandlingsstart
Nedanstående är doseringsförslag men doseringen ska vara individuell och ta hänsyn till upprepade bedömningar av abstinens och eventuella intoxikationssymtom. Dosbehovet kan vara mycket individuellt.
Behandlingsstart buprenorfin på specialistmottagning eller institution | ||
Dag 1 | 4 mg | Observeras 30 minuter |
4 mg | Mer vid behov | |
Dag 2 | 8 mg | |
Dag 3 | 16 mg |
- Vid inläggning och daglig läkartillsyn kan upptrappningen kortas ned till 2 dagar med exempelvis 4+4 mg dag 1 och 8+8 mg dag 2.
- Detta beräknas på en underhållsdos på 16 mg dagligen, vilket dock också måste bedömas individuellt.
- Efter att en preliminär underhållsdos nås kan eventuell dosjustering ske efterhand med 2 mg åt gången beroende på effekt och eventuella biverkningar.
Källor
Sakkunnig
- Nuvarande:
- Anders C Håkansson, med dr och ST-läkare, Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet
-
”Man kan få lunginflammation av flera olika sorters infektioner”
Vilka bör vaccinera sig mot lunginflammation? Och behöver man förnya vaccinationen någon gång? Här svarar Adam Roth, specialistläkare och enhetschef på enheten för vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten.
8 Kommentarer -
Läsarfråga: ”Varför rinner näsan när det är kallt?”
Här svarar Remy Waardenburg, specialistläkare i allmänmedicin på läsarnas frågor om luftvägsinfektioner.
-
Hiv-positiva möts fortfarande av fördomar - även inom vården
97 procent av de som lever med hiv i Sverige idag är smittfria. Trots det möts de fortfarande av fördomar och utsätts för diskriminering - även av personer inom vården.
-
Smärtan i låret var höftartros
Juri Nerep, 71 trodde först att han överansträng låret under träning, men det visade sig istället vara artros i höften. Idag tränar han för att hålla artrossmärtan i schack.
-
Så smittar vinterkräksjukan
Under hösten och vintern ökar smittspridningen av vinterkräksjukan som mest. Men hur sprids egentligen det så kallade caliciviruset som orsakar vinterkräksjukan? Här får du en kortfattad förklaring.