Buprenorfin, behandlingsstart vid opiatberoende (LARO)
Allmänt
- Buprenorfin administreras antingen som enkelpreparat eller som kombinationspreparat med naloxon. Båda preparaten ges sublingualt (under tungan).
- Behandlingsstarten är densamma för båda administreringsformerna.
- Behandlingsupplägget gäller för:
- Patienter som är eller har varit opioidfria en längre tid – eller
- Patienter som har ett pågående heroinbruk
- Krav vid pågående heroinbruk:
- Patienten ska inte ha använt heroin eller liknande opiater/opioider de senaste 6–8 timmarna, oftast längre, och en klinisk abstinensbild ska ha börjat inträda. Efter användning av långverkande preparat såsom metadon kan tidsintervallet behöva vara betydligt längre
- Om opiater administreras intramuskulärt bör det ha gått minst tolv timmar sedan den senaste dosen, och en abstinensbild ska ha börjat:
- Syftet är att förebygga abstinensreaktioner under upptrappningen
- Vid osäkerhet om hur lång tid det har gått sedan senaste intaget kan man ge en provdos på 2 mg och avvakta eventuella abstinensreaktioner. Enklast är dock att tillsammans med patienten penetrera symtombilden, informera patienten och ge behandling när man är överens om att abstinensen har inträtt:
- Därefter görs en gradvis upptrappning med 2 mg om gången till önskad startdos
Behandlingsstart
Nedanstående är doseringsförslag men doseringen ska vara individuell och ta hänsyn till upprepade bedömningar av abstinens och eventuella intoxikationssymtom. Dosbehovet kan vara mycket individuellt.
| Behandlingsstart buprenorfin på specialistmottagning eller institution | ||
| Dag 1 | 4 mg | Observeras 30 minuter |
| 4 mg | Mer vid behov | |
| Dag 2 | 8 mg | |
| Dag 3 | 16 mg | |
- Vid inläggning och daglig läkartillsyn kan upptrappningen kortas ned till 2 dagar med exempelvis 4+4 mg dag 1 och 8+8 mg dag 2.
- Detta beräknas på en underhållsdos på 16 mg dagligen, vilket dock också måste bedömas individuellt.
- Efter att en preliminär underhållsdos nås kan eventuell dosjustering ske efterhand med 2 mg åt gången beroende på effekt och eventuella biverkningar.
Källor
Sakkunnig
- Nuvarande:
- Anders C Håkansson, med dr och ST-läkare, Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet
-
Så fick Kim Larsson, 35, kontroll över sin diabetes
När Kim Larsson fick diagnosen diabetes typ 2, tackade han nej till medicinering. Kim ville istället se om han själv kunde vända de sjuka värdena till friska genom att bara ändra sin livsstil. Idag beskriver han sig själv som: Superstark, supersnygg och superglad.
7 Kommentarer -
Allergi mot kvalster
Kvalster är en stor grupp av spindeldjur. Vid allergi mot kvalster kan exponering för damm kvalster orsaka symtom från luftvägar och hud. Husdammskvalster är viktigast när det gäller allergi i den allmänna befolkningen. De förekommer i nästan hela världen, särskilt rikl...
-
Depression
Depression är en sjuklig form av nedsatt stämningsläge vilket påverkar människans hela välbefinnande. Sjukdomen är vanlig och ungefär 15-25 procent av befolkningen upplever någon gång i livet en depressionssjukdom.
-
Endometrios
Vid endometrios finns ”öar” av slemhinna från livmodern spridda i bukhålan. Dessa öar orsakar inflammation samt är ömma och smärtande. Barnlöshet är också vanligt vid endometrios, som förekommer hos ungefär 10% av alla kvinnor mellan 15 och 45 år.
-
Urinvägsinfektion (UVI)
Urinvägsinfektion (UVI) kallas även för blåskatarr och innebär en infektion i urinblåsan. De vanligaste symtomen på UVI är sveda när man kissar och tätare behov av att kissa. Här får du tips och råd om hur du blir av med urinvägsinfektioner.
-
Stroke (blodpropp i hjärnan)
En blodpropp kan sätta sig i en av pulsådrorna till hjärnan, och då ge upphov till stroke, då hjärnan utsätts för syrebrist. Högt blodtryck och rökning är två kända riskfaktorer.
-
ADHD, ADD och DAMP
ADHD är en neuropsykiatrisk diagnos som beskriver att hjärnan fungerar och arbetar på ett annorlunda sätt. En person med ADHD kan vara impulsiv och extremt snabbtänkt. Det kan innebära att man både är mer sårbar men också mer kreativ. Lär dig med om ADHD här.
-
Könssjukdom: Klamydia
I Sverige är klamydia en mycket vanlig könssjukdom. Sjukdomen diagnostiseras oftast hos unga människor, men människor i alla åldrar kan smittas. Klamydia bör tas på allvar, då det i värsta fall kan leda till infertilitet.