Fakta | Matallergi

Skillnaden mellan födoämnesallergi och intolerans mot födoämnen

Var tionde person som tror att den är allergisk mot ett födoämne är verkligen allergisk. Många av dem har i själva verket en intolerans mot födoämnet.

Uppdaterad den: 2019-07-01
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är födoämnesallergi och intolerans mot födoämnen?

När man talar om födoämnen och besvär som man kan få av dem, finns många olika begrepp att hålla reda på. 

Överkänslighet

Överkänslighet, eller hypersensitivitet, är ett tillstånd där man får symtom och tecken när man utsätts för något som man inte bör reagera negativt på. Utan exponering ska symtom och tecken upphöra. Vid födoämnen delas överkänslighet in i icke-allergisk födoämnesöverkänslighet (intolerans) och födoämnesallergi. Var fjärde till femte person anger att de har någon typ av överkänslighet mot födoämnen.

Icke-allergisk födoämnesöverkänslighet (intolerans)

Icke-allergisk födoämnesöverkänslighet är symtom som utlöses av födoämnen, men där symtomen inte är beror på reaktioner i immunsystemet. Det kallas också för intolerans och ett exempel är laktosintolerans, där man får symtom av (högt) intag av laktos. Ett annat exempel är symtom som uppstår vid intag av biogena aminer som kan finnas i kosten. Särskilt barn med atopiskt eksem kan reagera på födoämnen som tomat/ketchup/tomatpuré, jordgubbar, citrusfrukter samt enskilda konserveringsmedel och färgämnen (E210-E219) som finns i bland annat saft, godis, sylt och läsk. Sådana försämringar beror inte på allergi utan på intolerans.

Annons
Annons

Födoämnesallergi

Vissa överkänslighetsreaktioner mot födoämnen beror på att immunförsvaret reagerar medan det inte bör reagera och man talar då om födoämnesallergi. Immunförsvaret kan reagera med olika mekanismer och den mest kända och typiska mekanismen är IgE-medierad födoämnesallergi. IgE står för immunglobulin E och är en typ av antikropp. Vid en IgE-medierad födoämnesallergi uppstår en reaktion där IgE spelar en viktig roll, vilket leder till akuta allergiska reaktioner i olika svårighetsgrad. Ibland reagerar immunförsvaret med andra mekanismer och man pratar då om icke-IgE medierad födoämnesallergi

Cirka fem av 100 personer tror att de har en allergi mot födoämnen. Om man utför noggrann diagnostik så har man sett att ungefär 1 till 3 per 100 personer verkligen har en födoämnesallergi. Förekomsten tros öka i framtiden. 

De vanligaste födoämnen vid födoämnesallergi är komjölk, ägg, jordnöt, soja, trädnötter, fisk, skaldjur och vete.

Annons
Annons

Skillnader i symtom

Vanliga symtom vid intolerans är flatulens/gaser, uppsvullen mage, smärtor i övre magen, kräkning, diarré och rapning. Hos barn är diarré, kräkningar, kolik, eksem, illamående, viktminskning och obehagskänslor vanliga tecken på födoämnesintolerans. Symtomen vid intolerans kan skilja sig mellan olika tillfällen man får i sig födoämnet. 

Födoämnesallergi kan ge delvis liknande symtom från olika platser i kroppen:

  • Lokala symtom i munhåla, svalg och ansikte såsom klåda, svullnad i läppar och/eller tunga, röda ögon och tårflöde.
  • Hudsymtom, såsom nässelutslag, rodnad, angioödem, försämring av eksem och mässlingliknande utslag.
  • Mag-tarmsymtom, såsom illamående, kräkning, diarré och smärtor i magen.
  • Luftvägssymtom, såsom klåda i näsan, rinnande näsa eller nästäppa, nysningar, kramper i luftvägarna, andnöd och pipande andning.
  • Systemiska symtom/tecken, såsom symtom på lågt blodtryck eller svimning.

Födoämnesallergi kan utlösa svåra symtom som i värsta fall kan leda till döden. Till skillnad från födoämnesallergi är symtomen vid intolerans inte farliga på samma sätt som vid födoämnesallergi. Det finns i regel en tydlig relation med mängden av födoämnet som man har fått i sig och graden av symtomen. Får man i sig små mängder av födoämnet man har en intolerans mot får man inga eller lindriga symtom. Vid födoämnesallergi däremot kan en allvarlig, livshotande allergisk reaktion uppstå vid intag av mycket små mängder av födoämnet man är allergisk mot.

Skillnader i diagnostik

Genom att göra en kost- och symtomlista kan man kartlägga symtomen vilket kan underlätta diagnostiken. 

Det finns oftast inga tester som kan påvisa en intolerans. Det viktigaste är sjukdomshistorien där man klargör att intag av födoämnet leder till symtom medan utsättning av födoämnet ger förbättring. 

Vid misstanke om en födoämnesallergi finns det olika metoder som man kan använda för att göra diagnosen mer eller mindre sannolik. Det kan handla om blodprover, pricktest och/eller födoämnesprovokationer. 

Skillnader i behandling

Såväl vid intolerans som vid allergi mot födoämnen består behandlingen av att eliminera de födoämnen som utlöser symtomen från kosten. Vid en intolerans kan man i vissa fall minska intaget av födoämnet vilket kan ge bra resultat. Vid till exempel laktosintolerans kan många personer äta små mängder av laktos utan att få symtom. Om det uppstår symtom är leder till det obehag men de är i regel inte farliga.

Om man däremot är allergisk mot vissa födoämnen är det bäst att inte få i sig något av det födoämnet man är allergisk mot alls. Risken finns nämligen att man får en allvarligare allergisk reaktion vilket kan vara farligt. 

Skillnader i prognos

En intolerans kan vara permanent eller tillfällig, beroende på orsaken. Ett exempel är laktosintolerans, som för många personer är ett permanent tillstånd, men hos vissa är det en följd av andra sjukdomar såsom celiaki. Behandlas den primära sjukdomen försvinner laktosintoleransen också. 

Födoämnesallergi kan vara permanent eller tillfällig, ofta beroende på vilket födoämne man är allergisk mot. Över hälften av alla barn som är allergiska mot ägg och nästan alla barn som är allergisk mot mjölk växer ifrån allergin så småningom. Däremot är det ovanligare att växa ifrån allergier mot nötter, frön, fisk och skaldjur. Sådana allergier kvarstår i regel hela livet. 

Exempel

 

  • Omedelbar klåda och svullnad i munnen efter intag av vissa födoämnen kan bero på att du har reagerat på något i maten. Det är dock vanligare att man har det orala allergisyndromet. Vissa frukter, grönsaker och örter som är besläktade med olika typer av pollen kan ge symtom. Besvären kan vara värre under pollensäsongen.
  • Olika typer av utslag kan uppstå som en följd av en överkänslighet mot födoämnen. Vissa personer får nässelutslag (urtikaria) när man äter till exempel jordgubbar. Det beror oftast inte på en allergi. Vissa kan få reaktioner som rodnad, röda fläckar, särskilt i ansiktet och de kan känna sig varma. Det kan bero på en allergi mot födoämnen eller en intolerans och ofta behövs vissa prover för att bedöma om det handlar om en intolerans eller en allergi. 
  • Hudsjukdomen dermatitis herpetiformis hänger ihop diagnosen celiaki. Vid celiaki reagerar man med reaktioner på gluten som finns i sädesslagen vete, havre, korn och råg. Celiaki kan delas in som en typ av födoämnesallergi, men vanligen klassas sjukdomen som en autoimmun sjukdom.
  • Laktosintolerans finns i synnerhet finns hos personer från Afrika, Asien och Sydeuropa, men även hos personer från Sverige. Symtomen är uppblåsthet, magsmärtor och diarré efter intag av mjölk. Ofta märker man detta själv och undviker därför mjölk. Laktosintolerans är besvärligt men ofarligt. 
  • Besvär från mage och tarm kan bero på IBS, eller irritable bowel syndrome, som betyder känslig tjocktarm. Om IBS utlöses av vissa födoämnen kan det också ses som en form av intolerans. Vanliga symtom är uppblåsthet, förstoppning, diarré och magsmärtor. 

 


Annons
Annons
Annons