Fakta | Matallergi

Har jag födoämnesallergi/ födoämnesintolerans?


Uppdaterad den: 2012-12-07
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Den här informationstexten ger information till dig som tror att du reagerar på något som du äter. Läs texten och ta reda på om det är sannolikt att dina besvär beror på mat. Här finns också råd om vad du i så fall kan göra åt problemen och var du kan söka hjälp.

Misstänker du en födoämnesreaktion?

Munnen

Omedelbar klåda och svullnad i munnen efter intag av vissa födoämnen kan bero på att du har reagerat på något i maten. Besvären kan följas av illamående, kräkningar och diarré. Besvären förekommer ofta hos pollenallergiker. Vissa frukter, grönsaker och örter som är besläktade med olika typer av pollen kan ge symtom. Besvären kan vara värre under pollensäsongen och fenomenet kallas "oralt allergisyndrom".

Hud

Olika typer av utslag kan uppstå som en följd av en födoämnesreaktion. Några kan till exempel få nässelfeber eller nässelutslag (urtikaria) när de äter exempelvis jordgubbar. Eksem som orsakas av mat uppstår sällan hos vuxna. Vissa kan få reaktioner som rodnad, röda fläckar, särskilt i ansiktet och de kan känna sig varma. En sällsynt hudsjukdom ("dermatitis herpetiformis") hänger ihop med reaktioner på gluten som finns i sädesslagen vete, havre, korn och råg.

Annons
Annons

Lungor, ögon, näsa

Besvär i lungorna, ögonen och näsan beror sällan på reaktioner på mat. En del får dock ibland besvär med rinnande näsa utöver andra symtom.

Mage och tarm

Flera sjukdomar i tarmen orsakas av särskilda typer av livsmedel. En del reagerar på mjölk. Den vanligaste sjukdomen är "laktasbrist" (laktosintolerans) som i synnerhet finns hos personer från Afrika, Asien och Sydeuropa, men även hos personer från Sverige. Symtomen är uppblåsthet, magsmärtor och diarré efter intag av mjölk. Ofta märker du detta själv och undviker därför mjölk.

Glutenintolerans (celiaki) är sällsynt, men viktigt att upptäcka. Patienter med celiaki reagerar på gluten som finns i sädesslag som vete, råg och korn. Det är svårt att upptäcka glutenreaktioner på egen hand eftersom besvären inte uppkommer i direkt anslutning till mat. Det vanligaste symtomet är diarré. Utöver diarré kan patienten ha gått ned i vikt och har kanske olika bristsjukdomar, till exempel järnbrist. Om du misstänker att du reagerar på gluten kan du försöka ta reda på om andra i familjen har sjukdomen och om du hade magbesvär under barndomen.

Annons
Annons

Reaktioner i mage och tarm på andra livsmedel än mjölk och gluten är sällsynt. De vanligaste besvären i mage och tarm är magsmärtor och diarré, medan illamående och kräkningar ses mer sällan. Besvären kommer ofta fyra till sex timmar efter måltiden och kan därför vara svåra att sätta i samband med det du äter. Ofta ses utslag samtidigt.

Besvär från mage och tarm kan bero på annat än födoämnesallergi/-intolerans. Ett exempel är tillståndet "irritabel kolon" eller "Irritable Bowel Syndrome", IBS, som betyder "känslig tarm" och som kännetecknas av besvär som uppblåsthet, förstoppning, diarré och magsmärtor om vartannat. Hos de flesta lindras besvären om de ökar fiberintaget genom att äta mer grovt bröd och spannmålsprodukter.

Andra besvär

En del personer tycker inte om att äta vissa livsmedel. I vissa fall kan det handla om födoämnesintolerans eftersom man ogärna äter sådant som man tidigare har blivit sjuk av, men ofta är det inte fråga om någon intolerans. Depression kan ses vid celiaki. Många har besvär som de tror beror på något de äter. Tillståndet "kroniskt trötthetssyndrom" är ett exempel på detta. Det finns dock inga belägg för att syndromet har med födoämnen att göra och det har inte heller påvisats att symtomen förbättras med någon särskild kost.

Fortsatt misstanke, vad gör jag?

Om du fortfarande misstänker att besvären beror på något du äter bör du skriva en kost- och symtomlista: använd formuläret Kost- och symtomlista. Skriv ned allt du äter och alla besvär/symtom som du får. Anteckna även tidpunkterna när du äter och när besvären uppstår. Gör detta under 14 dagar.

Efter registreringen kan du fundera och svara på följande:

  • Har du besvär efter varje måltid?
    • Oftast äter du inte samma mat vid varje måltid. I så fall är det sannolikt inte fråga om födoämnesintolerans/-allergi, utan något annat
  • Har reaktionerna bara uppstått efter vissa måltider?
    • Har måltiderna något gemensamt? Har du till exempel fått i dig mjölk i någon form varje gång du har fått en reaktion?
  • Om du är pollenallergiker kan du se efter om du reagerar på vissa frukter och grönsaker som är besläktade med pollen, till exempel äpplen, nötter och stenfrukter.
  • Om du inte har reagerat under den här perioden kan det vara så att du reagerar på något du äter sällan. Prova då att skriva ned vad du åt det senaste dygnet när du fick en reaktion och se om det finns något som det är troligt att du kan ha reagerat på.

Ska jag undvika att äta det jag tror att jag reagerar på?

  • Ja, om det är enkelt. Det är till exempel inte nödvändigt att äta nötter, jordnötter eller jordgubbar för att uppnå en sund kosthållning. Om du reagerar på dessa livsmedel är rådet att undvika dem.
  • Om du har en stark misstanke om att du reagerar på något som är en viktig del av kosten, till exempel mjöl, mjölk, ägg eller fisk, ska du söka råd hos läkare.

Vad gör jag nu?

Prover och undersökningar hos din vanliga läkare

Om du fortfarande är övertygad om att dina besvär beror på något du äter bör du redogöra för problemet för din husläkare. Du bör ha skapat en kost- och symtomlista och du bör berätta för läkaren varför du tror att du reagerar på vissa livsmedel. Detta är till hjälp för läkaren och även för en eventuell specialist. I tillägg kan blodprover tas, men diagnosen kan inte baseras enbart på blodproverna. Det är din sjukdomshistoria (anamnes) som är väsentligast för läkaren.

Läkaren kan ge dig råd om förändringar av kosten och kan dessutom i en del fall ordinera läkemedel som kan reducera besvären. Om besvären är uttalade och eventuella kostförändringar blir omfattande kan läkaren skicka dig vidare till en specialist. Oftast hänvisas du till en allergolog eller gastrolog. Det är viktigt för både allergologen och gastrologen att utesluta andra sjukdomar och att undersöka dig med detta i åtanke.

Prover och undersökningar hos specialist

Hudtest

På allergimottagningar utförs hudtest. Då sätts en liten prick som innehåller ämnen från det misstänkta födoämnet på huden. Reaktionen på det misstänkta födoämnet jämförs med hur du reagerar på fysiologiskt koksalt (negativ kontroll) och hur du reagerar på histamin (positiv kontroll). Resultat från hudtest kan ge osäkra resultat och kan inte användas ensamma för att ge ett säkert svar på om du reagerar på vissa födoämnen.

Gastroskopi

Den här undersökningen innebär att en böjlig slang förs ner i mag-tarmkanalen. Samtidigt tas prover från tunntarmen. Proverna undersöks sedan i mikroskop för att se om du har celiaki eller laktasbrist (laktosintolerans).

Malabsorptionsundersökningar

Läkaren kan ta prover som berättar om din tarm tar upp alla näringsämnen i maten som den ska.

Dubbelblind födoämnesprovokation

Eftersom de undersökningar som är relativt enkla att utföra, det vill säga hudtest och blodprov, inte ger ett tillräckligt säkert svar på om du har en födoämnesreaktion kan det behövas så kallade dubbelblinda födoämnesprovokationer. Vid sådana undersökningar registreras dina reaktioner efter att du har fått i dig det misstänkta födoämnet. Du själv vet inte i förväg vilket livsmedel som testas. Undersökningarna kan genomföras på olika sätt. Maten kan gömmas i annan mat, man kan få torrsubstans av livsmedlet i tablettform eller så kan maten tillsättas direkt i magsäcken via en sond.

Vad går behandlingen ut på?

Syftet med behandlingen är att undvika den mat som du reagerar på. Detta kan ibland vara enkelt, men ibland är det svårt, dyrt och tidskrävande, beroende på vilka livsmedel du måste undvika. Kontakta din läkare som kan hjälpa dig med kostråd (se nedan), utvärdera ditt behov av eventuella läkemedel och eventuellt hänvisa dig vidare till en dietist som kan hjälpa dig att sätta ihop en sund och varierad kost.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons