Behandling | Allergi

Allergivaccinering

Allergivaccinering kan användas vid en allergi som är svår att kontrollera med läkemedel. I vanliga fall använder man sprutor, men för personer med allergi mot gräspollen och husdammskvalster kan man också använda tabletter.

Uppdaterad den: 2018-05-24
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är allergivaccinering?

Vaccinering mot allergi kallas också allergen immunterapi (AIT) eller hyposensibilisering. Behandlingen innebär att man vaccineras med jämna mellan rum under flera år. ”Vaccinet” innehåller ämnen som man är allergisk mot. Dessa ämnen kallas allergener. Allergendosen som används ökas långsamt under många veckor. Målet är att utveckla tolerans, det vill säga kroppens motståndskraft mot dessa allergener, och på så sätt minska eller eliminera allergibesvären.

Animation om allergivaccinering

Vem har nytta av allergivaccinering?

Allergivacciner kan hjälpa personer som har allergier mot olika trä- och gräspollen, och där man inte uppnår en tillräcklig symtomlindring genom att undvika allergenerna eller genom korrekt allergihämmande behandling. Sådana tillstånd är:

  • Kliande, rinnande eller täppt näsa (allergisk rinit).
  • Kliande, vattniga eller röda ögon (allergisk konjunktivit).
  • Astma.

Även vid allergisk rinit, konjunktivit eller astma hos patienter med hund-, katt- och kvalsterallergi kan det vara aktuellt med allergivaccinering.

Annons
Annons

En annan indikation för allergivaccinering är om man har upplevt kraftiga eller livshotande reaktioner på insektsstick. Sådan behandling rekommenderas för barn och vuxna med allmänna reaktioner som omfattar andnings- och cirkulationsorganen.

Allergivaccinering är alltså aktuellt när det inte går att undvika de allergener som ger besvär eller när enbart läkemedelsbehandling inte ger tillräcklig kontroll över tillståndet. Enskilda experter menar också att en tidigt insatt allergivaccinering kan förhindra att en allergi utvecklas ytterligare och kan förebygga besvär i framtiden.

Allergivaccinering ges inte till patienter med kronisk lungsjukdom, allvarligt atopiskt eksem eller dåligt kontrollerad astma, patienter som inte kan följa behandlingsupplägget, patienter med andra allvarliga underliggande sjukdomar och barn under fem år.

Annons
Annons

Hur ser behandlingsupplägget ut?

Läkaren avgör hur många vacciner som behövs, men det är vanligt att ge elva doser i upptrappningsfasen. Det första halvåret får man i regel ett vaccin i veckan. Under den här perioden ökas mängden allergen i vaccinet för varje ny spruta. Om det går mer än två veckor sedan den senaste sprutan eller om man har symtom för att det är allergisäsong kan inte läkaren öka dosen. Kanske måste den minskas. I vanliga fall tar den här uppdoseringsfasen sju veckor. När man har nått den högsta dosen är man i underhållsfasen. I den här fasen får man sprutor var åttonde vecka.

Vid vaccinering med tabletter (finns endast för gräspollen och husdammskvalster) tas en tablett per dag, samma dos hela tiden.

Hur länge måste man hålla på med vaccinerna?

Man kan uppleva att allergibesvären blir lindrigare under de sex första behandlingsmånaderna. Och de flesta upplever färre symtom sedan de har gått på underhållsdos i ett till två år. Rekommendationen är att fortsätta med vacciner i tre till fem år. För inhalationsallergener brukar man säga tre år, för allergi mot insektsstick rekommenderas minst fem år.
Om behandlingen med tabletter börjar minst fyra månader före pollensäsongen kommer man att märka effekten redan första säsongen. Rekommendationen är då att fortsätta med behandlingen i tre år. Om man inte märker någon förbättring den första säsongen rekommenderar man att behandlingen avslutas.

Vilka biverkningar finns det vid allergivaccinering?

Man kan bli röd, svullen (nässelfeber) eller få lätta smärtor på sprutstället. Dessa symtom kommer ofta 20 till 30 minuter efter att sprutan har getts och kan bestå till dagen därpå. I regel är det inte nödvändigt med behandling. Vissa rekommenderar att man lindrar besvären genom att kyla ned sprutstället med till exempel is och att man tar en allergitablett (antihistamin). Om man reagerar på en dos reduceras i vissa fall allergenmängden i nästa dos. Informera läkaren om din reaktion. Alla reaktioner som varar längre än 24 timmar måste rapporteras till läkaren.

Livshotande reaktioner är mycket sällsynta. Detta är tecken på en allvarlig reaktion:

  • Snabbt insättande klåda i näsan, ögonen, halsen, öronen eller huden.
  • Andfåddhet och väsande andning.
  • Trånghetskänsla i bröstet.
  • Nässelfeber och klåda i handflatorna.

Allvarliga reaktioner uppstår nästan alltid inom 30 minuter efter att man har tagit sprutan. Därför måste man alltid vänta i 30 minuter innan man lämnar vaccinationskliniken. Om man märker av något av ovannämnda symtom måste man säga till med en gång. De här reaktionerna kan behandlas på läkarmottagningen där man har fått vaccinet. Behandlingen består av en spruta med adrenalin och ett antihistamin. Endast i undantagsfall krävs ytterligare behandling med vätske- och syrgastillförsel.

Vad kan man göra för att förhindra en vaccinreaktion?

Vid varje vaccinering ska man berätta för sjuksköterskan eller den som ger vaccinet om det har tillkommit någon ny information sedan den förra sprutan:

  • Berätta om det hände något efter den förra sprutan.
  • Berätta om man har börjat ta några nya läkemedel.
  • Berätta om nya medicinska problem eller sjukdomar som man har fått.
  • Berätta om dina allergier har blossat upp.
  • Berätta om din astma har försämrats.
  • Berätta om man är gravid.

Fysisk aktivitet ökar risken för en kraftig reaktion. Därför bör man inte träna före sprutan eller innan det har gått minst två timmar efter sprutan.

Vilka är fördelarna med allergivaccinering?

Vaccinering är den enda behandlingsformen som griper in i själva sjukdomsprocessen och som i enstaka fall också leder till att man blir helt besvärsfri. För de flesta innebär det lindring och ett mindre behov av läkemedel. Det finns också stöd för att allergivaccinering hos barn kan förhindra utveckling av nya allergier och eventuellt förebygga utveckling av astma hos vissa barn med allergi.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons