Fakta | Allergi

Allergisk rinit


Uppdaterad den: 2018-05-21
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är allergisk rinit?

Allergisk rinit beror på en allergisk reaktion på ämnen som kommer i kontakt med nässlemhinnan. Den allergiska reaktionen utlöser en inflammatorisk reaktion i nässlemhinnan. 

Vi räknar med att så många som 10–25 av 100 personer besväras av allergi från näsa eller övre luftvägar i perioder eller under hela året. Förekomsten av hösnuva har fördubblats under de senaste 20 åren. Tillståndet debuterar före 20 års ålder hos 80 %. Sjukdomen har störst intensitet i skolåldern.

Animation av hösnuva, allergisk rinit

Symtom

Den inflammatoriska reaktionen i nässlemhinnan leder till klåda i näsan, nysningar, nästäppa och rinnande näsa. Tillståndet kan också leda till reaktioner från andra organ, speciellt ögonen.

Annons
Annons

Orsak

Allergi är en form av överkänslighet i kroppen. Slemhinnorna uppfattar ämnen, till exempel pollenkorn, som främmande och startar en reaktion för att bekämpa dessa. Därmed inleds en inflammation då slemhinnorna svullnar och rodnar, sekretutsöndringen ökar och detta gör att luftpassagen genom näsan blir trång.

Vid säsongsberoende rinit är det som regel björkpollen på våren, gräspollen på sommaren och gråbo på sensommaren som orsakar besvären. Vid helårsrinit är kvalster eller djurhår vanligare orsaker.

Tendensen att överreagera på detta sätt är delvis ärftligt betingad. Vi märker därför att allergi är mycket vanligare hos barn där en eller båda föräldrarna är allergiska. Det är också tydligt att barn som bor i hem där föräldrarna röker är mer utsatta för att få allergibesvär.

Annons
Annons

Generellt sett har det förekommit en ökning i förekomsten av allergi under senare år. Ett flertal faktorer har diskuterats som orsak till denna ökning av allergier. Bland annat att vi i dag lever i ett för "rent samhälle". Det diskuteras också om vi idag har för oventilerade hem som en möjlig orsak.

Diagnos

De typiska besvären är klåda eller nästäppa, klart och rinnande sekret och ofta nysningar. Om man samtidigt har röda och rinnande ögon och det är pollensäsong är diagnosen lätt att ställa.

Ihållande besvär kan emellertid också uppstå på andra tider under året. Upplysningar om förekomst av allergi i familjen eller om att besvären uppstår efter kontakt med djur, kvalster, mögel eller liknande kan då leda till att diagnosen kan ställas utan att andra undersökningar görs.

Vid allergisk inflammation kan slemhinnan i näsan ha ett "typiskt" utseende då slemhinnan blir svullen och vattnig. Den kan också bli blåröd. Om läkaren ändå tvekar om diagnosen så kan man testa för allergi genom blodprov och hudtest.

Behandling

Sjukdomen är ofarlig men den kan vara mycket plågsam. Man kan emellertid göra mycket på egen hand för att dämpa eller förebygga besvären.

Egenbehandling

Om man har pollenallergi kan man under pollensäsongen tänka på att duscha, tvätta håret och byta kläder efter uteaktivitet. Man bör undvika att vädra sovrummet mitt på dagen, då pollenmängden är som störst (passa istället på att ha fönstren öppna på natten och tidig morgon). Man bör inte hänga kläder eller sängkläder utomhus på tork eller vädring, man bör undvika nyklippta gräsmattor och att ha kontakt med djur som har pollen i pälsen. Om man vill motionera utomhus bör man göra det på morgonen medan daggen fortfarande binder pollen. Vid bilkörning genom områden med hög pollenkoncentration bör bilfönstren vara stängda och bilens ventilationsanläggning ha ett pollenfilter. Med hjälp av pollenprognoser, till exempel Pollenrapporten.se, kan man vara förberedd, och om möjligt hålla sig borta från områden med höga pollenhalter. Ute vid kusten och på havet är pollenhalterna ofta lägre. 

Vid kvalsterallergi är det klokt att ha så få dammsamlande föremål i sovrummet som möjligt. Tvätta och dammsug ofta, var särskilt noggrann med rengöringen av ditt sovrum. Våtrumsområden har ofta hög luftfuktighet vilket kan gynna kvalster och svampsporers tillväxt. Rökförbud i hemmet är nödvändigt och viktigt, då det minskar den ospecifika retbarheten i luftvägarna som allergiker ofta har.

Om man lider av djurallergi ska man först och främst försöka undvika kontakt med djur. Har man ändå varit i närheten av djur bör man duscha och byta kläder efteråt.

Läkemedelsbehandling

I de fall när besvären bara kommer från näsan är det vanligt att börja med lokalbehandling med nässprej om råden om egenbehandling ovan är otillräckliga. Det finns flera typer av nässprej för detta ändamål. Mest effektiv är nässprej som innehåller kortison. Detta är ett receptfritt läkemedel som har få eller inga biverkningar. Många har stor respekt för läkemedel som innehåller kortison, men det har inte visats att kortisonnässprej har några skadliga biverkningar. Torrhet i näsan och näsblödning kan dock förekomma. För att undvika näsblödning ska man rikta sprejen ut mot näsvingarna, och inte mot nässkiljeväggen. I de flesta fall nås målet enbart med kortisonsprej.

Om man dessutom har allergibesvär från ögon, lungor eller hud, kan det bli aktuellt att använda så kallade antihistamintabletter, antingen ensamt eller i kombination med kortisonnässprej. Sådana tabletter fås utan recept i små förpackningar. Har man behov av allergimedicin under en längre tid kan man få den utskriven på recept. Också antihistamin finns som nässprej. Även om den verkar sämre än kortisonsprej, kan antihistaminsprej för vissa vara till nytta framför allt vid kortvariga kontakter då effekten kan komma snabbare med antihistaminsprej än med tabletter.

I korta perioder med ovanligt intensiva besvär kan en kortare kur med kortisontabletter vara nödvändigt. Man bör dock försöka undvika detta och använda allergiläkemedel.

Immunterapi/allergivaccinering

Denna behandling innebär att man vaccineras mot ämnen som man reagerar allergiskt mot. Genom återkommande vaccinationer under flera års tid får man insprutat små mängder av de ämnen som man reagerar på. Under tiden vänjer sig kroppen vid de här ämnena och dosen kan ökas. Efter hand kommer detta att leda till att de allergiska reaktionerna mot de här ämnena avtar och i bästa fall upphör. Behandlingen kallas immunterapi (tidigare hyposensibilisering).

Sådan behandling bör övervägas hos patienter med måttlig till svår ihållande allergisk rinit som är svår att behandla med vanliga metoder. Det finns bra vetenskaplig dokumentation gällande effekten av immunterapi vid gräs- och björkpollenallergi. Men även gråbo, katt och kvalsterallergi kan behandlas med immunterapi.

För gräspollenallergi och husdammskvalster finns också immunterapi med hjälp av tabletter som innehåller allergen (allergiutlösande ämne) för gräspollen respektive husdammskvalster. Behandlingen pågår som all annan hyposensibiliserande behandling i tre år.

Förebyggande åtgärder

Det är viktigt att man lär känna sin allergi. Man kan minska besvären betydligt genom att undvika de ämnen som man är allergisk mot och justera läkemedelsanvändning efter graden av besvär. Det är emellertid också viktigt att vara medveten om det faktum att det finns flera typer av läkemedel som kan vara effektiva och att många kan bli hjälpta av att byta till andra läkemedel när behandlingsplanen inte ger tillräcklig lindring. I sådana fall bör man kontakta sin läkare för att få råd. Rök och rökning har visat sig förvärra allergier och ska undvikas.

Prognos

Alla allergipatienter märker att besvären varierar från år till år. Detta beror oftast på att pollenmängden kan variera mycket och inte på att sjukdomen har ändrat karaktär.

Besvären är vanligen värst i ungdomsåren och minskar ofta gradvis i vuxen ålder.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons