Celiaki (Glutenintolerans)
Fakta | Matallergi

Celiaki (Glutenintolerans)

Gluten finns i mat med vete, korn och råg. Minst en av hundra svenskar tål inte gluten.


Uppdaterad den: 2015-06-14
Uppdaterare: Mikael Lördal, Överläkare på Gastrocentrum, Karolinska universitetssjukhuset

Annons

Bakgrund

Celiaki (glutenintolerans) är ett  vanligt tillstånd i Sverige, både hos barn och vuxna. I de flesta västländer förekommer celiaki hos cirka en procent av befolkningen.

Celiaki är en ärftlig och livslång intolerans mot proteinet gluten i vete och besläktade proteiner, som återfinns i korn och råg - men inte i havre.

Celiaki innebär att gluten (och besläktade proteiner) i maten skadar tarmludden hos den glutenintoleranta och försämrar förmågan att tillvarata matens olika näringsämnen.

Annons
Annons

Orsaker

Celiaki uppträder i alla åldrar hos personer som har vissa arvsanlag och som äter vete, korn eller råg. Ibland kan celiaki vara ”vilande” (latent) i under lång tid för att sedan bryta ut. Det är oklart varför och när i livet celiaki bryter ut, och det kan inträffa både i yngre år och när man är äldre.

Ökningen av celiaki i de skandinaviska länderna under de senaste tjugo åren kan delvis förklaras av en ökad uppmärksamhet hos läkarkåren, tillsammans med blodprover som förenklar diagnostiken. Det finns också starka tecken på en - verklig - ökning av glutenintolerans, exempelvis i Sverige och Finland, som beror på ett ändrat livsstilsmönster.

Symtom

De vanligaste tecknen på obehandlad eller oupptäckt celiaki hos vuxna är:

Annons
Annons
  1. Allmän trötthet och orkeslöshet.
  2. Oklara tarmbesvär, till exempel lös avföring, gasbesvär och buksmärta.
  3. Brist på järn och vitaminer.

Däremot är det mycket sällsynt att upplevda besvär av mjölmat är tecken på sann glutenintolerans.

Vad kan man själv göra?

Det är viktigt att följa kostrekommendationerna och hålla kontakt med en dietist, i synnerhet under det första glutenfria året.

I övrigt erbjuder Livsmedelsverket saklig information på sin hemsida (www.slv.se), liksom producenterna av glutenfria produkter. Svenska celiakiförbundet har också en hemsida med värdefull information (www.celiaki.se).

Diagnos

Diagnosen celiaki kräver att man tar vävnadsprov (biopsi) från tunntarmen, vanligtvis tolvfingertarmen. Vid misstanke på celiaki, beställer läkaren först ett blodprov på antikroppar, så kallat tTG. Möjligen tar man direkt ett vävnadsprov från tunntarmens slemhinna, vanligen i samband gastroskopi (en undersökning av matstrupe, magsäck och tolvfingertarm med en tunn och böjlig slang med en kamera längst fram).

Diagnosen säkerställs när proverna normaliserats, och besvären gått över, efter en tid med mat helt utan gluten. Att börja äta glutenfritt på egen hand kan hindra läkaren att ställa rätt diagnos!

Behandling

Celiaki behandlas med glutenfri kost som normaliserar tarmfunktionen hos de flesta (särskilt snabbt hos barn).

Att äta glutenfritt innebär att undvika mat som innehåller vete, korn och råg.

Kostbehandlingen inleds lämpligen efter kontakt med en dietist som kan ge råd om en balanserad sammansättning av den glutenfria kosten, och informera om hur gluten kan uppträda i olika produkter på marknaden. Behandlingen med den glutenfria kosten ska pågå livet ut, med stöd av regelbundna läkarkontakter. Den glutenfria kosten är fiberfattig, vilket kan leda till olika störningar i tarmfunktionen.

Den glutenfria kosten är också vitaminfattig och kräver ofta tillskott av B-vitaminer.

Prognos

Dagens barn och vuxna som får diagnosen celiaki har samma framtidsutsikter som jämnåriga, under förutsättning att de undviker gluten. Det betyder att celiaki är ett relativt godartat tillstånd med få allvarliga komplikationer, även om det kan vara lite besvärligt att enbart äta glutenfritt på längre sikt. Man kan bli missförstådd och kanske ibland känna sig nedstämd. Det understryker behovet av regelbundna läkarkontakter samt undersökning av en mag-tarmspecialist om den glutenfria kosten inte tycks hjälpa längre.

Erfarenheten har visat att känsligheten för gluten i maten varierar mellan vuxna och barn. Man har också sett i studier att enstaka tillfällen med spår av gluten inte skadar tarmludden. Dessa resultat är dock svåra att översätta till en lägsta ”riskfria” mängd, därför är det säkrast att undvika vete, korn och råg helt och hållet.

I framtiden kommer det förhoppningsvis att vara möjligt att medicinera mot glutenintoleransen.


Annons
Annons