Fakta | Matallergi

Celiaki (glutenintolerans), en översikt

Celiaki är ett kroniskt tillstånd där tarmluddet i tunntarmen förstörs på grund av inflammation. Inflammationen beror på en onormal reaktion på gluten, som finns i många mjölsorter.

Uppdaterad den: 2013-01-10
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är celiaki?

Celiaki är ett tillstånd där tarmluddet (tarmvilli) i tunntarmens slemhinna förstörs på grund av inflammation – villusatrofi uppstår (se teckningen). Inflammationen beror på en onormal reaktion på proteinet gluten, som finns i många mjölsorter.

Typiska symtom är täta tarmtömningar med lös avföring. Avföringen kan vara riklig, gråvit och illaluktande. Magsmärtor, gasbildning, viktminskning och kraftlöshet är andra symtom. Barn med celiaki kan ha hämmad tillväxt och må allmänt dåligt. Hos en del barn är förstoppning det enda symtomet. Tillståndet kan också ge vaga och lindriga symtom.

Celiaki kan debutera i barndomen men sjukdomen kan också uppträda i vuxen ålder. Sjukdomen är olika vanlig i olika delar av världen. Den är särskilt vanlig hos den vita (kaukasiska) rasen, bland araber, indier och pakistanier, men är mycket sällsynt bland asiater och svarta. Hur vanlig sjukdomen är i Sverige vet vi inte med säkerhet men det finns skäl att anta att minst 1 av 100 i befolkningen har celiaki. Av dessa blir färre än hälften diagnostiserade. Det kan alltså finnas cirka 90 000 personer med celiaki i Sverige.

Annons
Annons

Orsak

Gluten är ett ämne som finns i många mjölsorter. Hos patienter med celiaki uppfattar kroppen gluten som något främmande och sätter igång en inflammatorisk reaktion för att "stöta bort" glutenpartiklarna. Därmed går kroppens eget försvarssystem till angrepp mot tunntarmen och förstör tarmluddet, (autoimmunitet). Tarmluddet är viktigt för kroppens förmåga att ta upp näringsämnen från tarmen. När näringsupptaget rubbas, kan man få diarré och minska i vikt. Barn kan också växa sämre och utvecklas långsammare. Det är viktigt att veta att en del människor med celiaki är normalviktiga eller till och med överviktiga.

Hur diagnostiseras tillståndet?

Symtomen kan rikta misstanken mot sjukdomen. Misstanken kan stärkas genom svar på vissa blodprover. Tester för glutenantikroppar i blodet kan ge utslag och är till stor hjälp i diagnostiken. På apoteket finns det också tester som kan utföras i hemmet.

För att få en säker diagnos görs en tunntarmsbiopsi vid vilken man tar vävnadsprov från slemhinnan i tunntarmen. Hos barn görs undersökningen i narkos eller efter kraftigt lugnande medicinering. Mikroskopisk undersökning av vävnadsprovet kan ge en säker diagnos och är idag den enda tillförlitliga undersökningen för att ställa diagnosen celiaki.

Annons
Annons

Om man börjar med glutenfri kost innan man har genomgått tunntarmsbiopsi, kan man inte lita på fynden. Man måste då först äta glutenhaltig mat, så kallad glutenprovokation.

Framför allt vuxna kan ha olika hudförändringar som är typiska för sjukdomen. I vissa fall gör man en ny gastroskopi med vävnadsprov minst ett år efter det att diagnosen har ställts och behandling har satts in, för att se hur behandlingen har verkat. Somliga kliniker gör bara sådan undersökning om man är osäker på diagnosen eller om behandlingen inte haft effekt.

Hur behandlas celiaki?

Behandlingen förväntas normalisera tarmslemhinnan så att symtomen försvinner. En dietist kan ge dig utförlig information om dietbehandlingen.

Det är nödvändigt med livslång glutenfri dietbehandling. Detta innebär att du måste undvika produkter som innehåller vete-, råg- och kornmjöl. De allra flesta med celiaki tål rent havre. Alternativa sädesslag som majs, ris, bovete och hirs går bra. Det finns också färdiglagade glutenfria matvaruprodukter i butikerna. Under de första tre behandlingsmånaderna har vissa också nytta av laktosreducerad eller laktosfri kost. I början kan man behöva järntillskott och fettlösliga vitaminer, särskilt A- och D-vitamin.

Obehandlad celiaki ger en något ökad risk för att utveckla cancer (lymfom), men om man håller en strikt diet minskar cancerrisken troligen till samma nivå som för dem som inte har celiaki.

Uppföljning av celiaki

Celiaki är en sjukdom som kräver uppföljning över tid. Blodproverna som används för att ställa diagnosen ger också en god fingervisning om hur tunntarmens slemhinna har läkt. Om blodprovet IgA-antikroppar mot vävnadstransglutaminas visar värden som närmar sig normalområdet, tyder det på att tunntarmens slemhinna har normaliserats. På många ställen används ett sådant blodprov till att följa förloppet och få bekräftat att patienterna lyckas hålla en glutenfri diet.

På vissa ställen följs patienterna av specialistläkare, på andra av husläkare. Barn med celiaki bör regelbundet träffa barnläkare och dietist. Svenska Barnläkarföreningen har utarbetat riktlinjer för diagnostik av barn med celiaki. För vuxna pågår arbetet med ett motsvarande vårdprogram. Man rekommenderar att alla barn som har celiaki regelbundet skall erbjudas kontakt med barnläkare och dietist.

Hur utvecklas tillståndet över tid?

Intoleransen mot gluten är livslång. Glutenfri kost gör nästan alltid att symtomen försvinner. Om du håller dieten, kommer du både att vara och känna dig frisk. Om glutenfri kost sätts in i hög ålder, kan det ta längre tid innan koständringen har effekt och effekten kan bli sämre. Obehandlad eller otillräckligt behandlad celiaki kan öka risken för cancer i magtarmkanalen, särskilt i form av lymfom.

Dermatitis herpetiformis är en hudsjukdom med kraftig klåda som drabbar cirka 10 % av patienterna. Mikroskopundersökningar av tunntarmens slemhinna har också visat att de allra flesta av patienterna med dermatitis herpetiformis har villusatrofi (skada på tarmslemhinnan). Dessa förändringar är av samma karaktär som vid celiaki och därför behandlas även dermatitis herpetiformis med glutenfri kost.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons