Fakta | Matallergi

Celiaki, en översikt

Celiaki är ett kroniskt tillstånd där tarmluddet i tunntarmen förstörs när man får i sig gluten.

Uppdaterad den: 2019-07-17
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är celiaki?

Till vänster ses en normal slemhinna med tarmludd som sticker in i tarmens insida. Till höger visas celiaki med en slemhinna utan eller med avtrubbade tarmludd.

Celiaki är ett tillstånd där tarmluddet (tarmvilli) i tunntarmens slemhinna förstörs på grund av inflammation. Inflammationen beror på en onormal kroppsreaktion på proteinet gluten, som finns i många mjölsorter. Celiaki kallas ofta för glutenintolerans, men egentligen är det begreppet inte medicinskt korrekt. Vid celiaki är det kroppsegna immunförsvaret involverat. Vid en intolerans, till exempel laktosintolerans, uppstår en överkänslighet utan att immunförsvaret orsakar besvären.

Celiaki kan debutera i barndomen men sjukdomen kan också uppträda i vuxen ålder. Hur vanlig sjukdomen är i Sverige vet vi inte med säkerhet men det finns skäl att anta att minst 1 av 100 i befolkningen har celiaki. Förekomsten av celiaki har ökat mycket de senaste 20-30 åren. Man vet inte exakt varför men tror att det kan bero på faktorer i miljön som till exempel ändrade kostvanor.

Symtom

Dermatitis herpetiformis är en hudsjukdom som kan betraktas som celiaki i huden

De allra flesta med celiaki, ungefär 5 av 6 personer, har inga symtom. Typiska symtom som gör att man tänker på celiaki är långvarig diarré, viktnedgång och försämrad tillväxt hos barn. I själva verket är det ofta mer diffusa symtom, såsom trötthet, kraftlöshet och andra tecken på lågt blodvärde. Andra vanliga symtom är uppsvullen mage, förstoppning, huvudvärk och smärtor i magen. Barn kan ha kräkningar, vara lätt irriterade, ha ont i magen och tappa aptiten. Hos något äldre barn och ungdomar kan celiaki misstänkas om tillväxten inte är som den ska, om puberteten är senare än förväntad, om det uppstår psykiska besvär och/eller om man som tjej inte börjar menstruera. 

Annons
Annons

Dermatitis herpetiformis är en hudsjukdom med utslag som liknar herpesblåsor och kraftig klåda som drabbar cirka 10 % av patienterna. Mikroskopundersökningar av tunntarmens slemhinna har också visat att de allra flesta av patienterna med dermatitis herpetiformis har skador på tarmslemhinnan. Dessa förändringar är av samma karaktär som vid celiaki och därför behandlas även dermatitis herpetiformis med glutenfri kost.

Orsak

Gluten är ett ämne som finns i många mjölsorter som till exempel vete, råg och korn. Gluten bryts ner till mindre ämnen och tas upp i tunntarmen. I slemhinnan binder ämnena till enzymer i slemhinnan vilket hos vissa personer utlöser en reaktion där det uppstår antikroppar mot kroppsegna enzymer. Därmed går kroppens eget försvarssystem till angrepp mot tunntarmen och förstör tarmluddet. Sjukdomen kallas därför också för en autoimmun sjukdom. Tarmluddet är viktigt för kroppens förmåga att ta upp näringsämnen från tarmen. När näringsupptaget rubbas kan de typiska symtom som vid celiaki uppstå. 

Diagnos

Symtomen och tecken som har nämnts tidigare kan ge misstanke om sjukdomen. Vid misstanke rekommenderas i första hand tester för att bedöma om det finns antikroppar mot enzymet transglutaminas. Sådana antikroppar är i hög grad kopplade till sjukdomen celiaki.

Annons
Annons

För att få en säker diagnos görs i allmänhet en gastroskopiundersökning där man tar vävnadsprover från tunntarmen, tunntarmsbiopsi. Hos barn görs undersökningen i narkos eller efter kraftigt lugnande medicinering. Mikroskopisk undersökning av vävnadsprovet kan ge en säker diagnos och är idag den enda tillförlitliga undersökningen för att ställa diagnosen celiaki. I undantagsfall kan man avstå från gastroskopi. 

Om man börjar med glutenfri kost innan man har genomgått tunntarmsbiopsi, kan man inte lita på fynden. Därför rekommenderar inte att på egen hand utesluta gluten. Om man inte har ätit gluten på ett tag rekommenderar man att äta gluten i upp till sex veckor innan man kan ta prover eller ta vävnadsprov. 

Behandling

Det finns i dagsläget bara en behandling mot celiaki och det är att undvika att få i sig gluten. En sådan glutenfri kost rekommenderas tillsvidare. Anledningen till att man ska undvika gluten är inte bara för att minska symtom. Man har sett att risken för utveckla cancer i magtarmkanalen är högre om man fortsätter äta gluten. Om man slutar äta gluten blir risken för cancer såsom hos personer som inte har celiaki. 

Det är inte alltid helt lätt att förstå vad man får och inte får äta. En dietist kan ge dig utförlig information om glutenfri kost. Kort sammanfattat ska man undvika produkter som innehåller vete-, råg- och kornmjöl. De allra flesta med celiaki tål rent havre, men många produkter kan innehålla glutenrester och därför är det viktigt att kontrollera att havret är glutenfritt. Alternativa produkter som majs, ris, bovete och hirs innehåller gluten och kan ätas utan begränsningar. Det finns fler och fler färdiglagade glutenfria matvaruprodukter i butikerna. Personer med celiaki kan äta och dricka laktos utan problem, men tills inflammationen i tunntarmen har lagt sig kan det vara en bra idé att minska laktosintaget. 

Det finns inga läkemedel som botar celiaki. För att behandla och/eller förebygga näringsbrist kan man ta vitamintillskott. I regel rekommenderas vitamin B12 som tas upp i tunntarmen livet ut. Extra fibrer kan också rekommenderas. 

Prognos

Celiaki har en utmärkt prognos om man slutar få i sig gluten och proverna blir normala. Många personer med celiaki anser dock att de har en påverkad livskvalitet till följd av att de inte kan äta allt. Lyckligtvis finns fler och fler glutenfria produkter att köpa.

Celiaki är en sjukdom som kräver uppföljning över tid. Blodproverna som används för att ställa diagnosen ger också en god fingervisning om hur tunntarmens slemhinna har läkt. På många ställen används ett sådant blodprov till att följa förloppet och få bekräftat att patienterna lyckas hålla en glutenfri diet.

På vissa ställen följs patienterna av läkare som är specialiserade på sjukdomen, på andra ställen tar vårdcentralen över kontrollerna. Barn med celiaki bör regelbundet träffa barnläkare och dietist.

Om man har fortsatta besvär kan förklaringarna vara att det finns en annan sjukdom i tarmen eller att man fortfarande får för mycket gluten i sig. I sällsynta fall finns tarmförändringarna kvar trots det att man har slutat äta gluten. 

Man rekommenderar i regel att göra en ny gastroskopi med vävnadsprov minst ett år efter det att diagnosen har ställts och behandling har satts in för att se hur behandlingen har verkat. 


Annons
Annons
Annons