Hur ställs diagnosen celiaki?
Diagnostik vid celiaki
Diffusa, oklara symtom är vanligt vid celiaki och sjukdomshistorien och kroppsundersökning räcker inte för att kunna ställa diagnosen celiaki. Ofta misstänks celiaki när man har tagit blodprover som visar att man har brist på näringsämnen som folsyra, vitamin B12 eller järn. Hos vissa personer är risken för celiaki förhöjd och man kan då ta provet trots att personen i fråga inte har några symtom (ännu).
För att få veta om man har celiaki tas i regel först ett blodprov. Om blodprovet är positivt går man i regel vidare med ett vävnadsprov (biopsi) från tunntarmens slemhinna. Det är det enda säkra sättet att ställa diagnosen celiaki på.
Blodprover
Vanligen tas blodprover om man tror att symtomen kan bero på celiaki. Transglutaminas är ett enzym som i kroppen bildar antikroppar mot vid nästan alla med celiaki och nivån av antikropparna kan mätas med ett blodprov. Hos vissa barn kan provet vara otillförlitligt och man kan då bestämma antikroppar mot gliadin.
Hos vissa finns en stor misstanke om celiaki trots att proverna inte visar några antikroppar. I så fall är det viktigt att ändå fortsätta med utredningen. Den bästa undersökningen anses vara ett vävnadsprov från tunntarmen. Hos vissa som inte vill eller kan genomföra en sådan undersökning kan man bedöma om man har vävnadstyp HLA-DQ2 eller -DQ8 genom att ta blodprov. Om man inte har HLA-DQ2 eller -DQ8 så kan man avfärda diagnosen celiaki.
Vävnadsprov från tunntarmen
Bedömning av vävnadsprov är den enda undersökningen som med säkerhet kan påvisa celiaki. För att ta vävnadsprovet görs en så kallad gastroskopiundersökning (tarmbiopsi), där läkaren för ned en böjlig slang genom matstrupen till tunntarmen. Slangen innehåller en kamera och en liten tång som man kan ta mycket små vävnadsprover med. Undersökningen kan upplevas som obehaglig men går relativt fort. Hos barn görs undersökningen vanligtvis i narkos.
Om man har celiaki, visar vävnadsprovet vanligen den karakteristiska utplaningen av tarmluddet.
Diagnostiska svårigheter
Det är viktigt att alla undersökningar görs innan man börjar med glutenfri kost. Detta beror på att nivåer av antikroppar och tarmluddet ganska snabbt kan bli normala när gluten har tagits bort från kosten. Många människor som har börjat med glutenfri kost och märker att de mår bättre har inte celiaki. Diagnosen är viktig att ställa, eftersom det vid celiaki är viktigt att utesluta gluten från kosten helt och hållet. Små mängder kan påverka kroppen och leda till komplikationer, till skillnad från personer som har en intolerans mot gluten eller vete.
Det är också viktigt att överväga andra diagnoser om symtomen inte förbättras.
-
Läsarfråga: ”Kan tröttheten vara pollenallergi?”
Ungefär 20 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har allergisk snuva och pollenallergi kan vara riktigt besvärligt när den slår till. Men varför kommer 2019 blir värsta pollensäsongen på länge? Och kan trötthet vara tecken på pollenallergi? Här svarar pollenexper...
5 Kommentarer -
Quiz: Vad vet du om pollenallergi?
Vad kan du om vår vanligaste form av allergi, pollenallergi? Testa dina kunskaper genom att göra Netdoktors quiz.
-
Pollensäsongen 2013 senare än väntat
Efter en kall vinter har pollenblomningen legat nere. Hassel- och alpollen har förekommit men så här års har det nästan inte varit något alls. Men innebär en lång och kall vinter en mild pollensäsong?
1 Kommentarer -
Pollenallergi vid graviditet
Hittills har inga läkemedel mot pollenallergi vid graviditet visat sig ge ökad risk för fosterskador. I första hand bör man dock behandlas med receptfria läkemedel. Det säger Morgan Andersson, allergiforskare och docent vid Lunds universitet.
-
Björk värsta pollenproducenten
För många förknippas våren med stigande temperatur och grönska, men för cirka två miljoner, det vill säga drygt 20 procent av Sveriges befolkning, kan våren vara en besvärlig period.