Det svenska vaccinationsprogrammet
Alla barn i Sverige ska erbjudas vaccin i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet.
Det svenska vaccinationsprogrammet består av dels en allmän del för alla barn och dels en riktad del för vissa barn (vaccination mot tuberkulos och hepatit B). Det allmänna vaccinationsprogrammet innehåller vaccinationer mot elva olika sjukdomar (se nedan). Vaccinationerna ges ofta med kombinationsvacciner.
Grundvaccination sker i de flesta fall under späd- och småbarnsåldern, med påfyllningsdoser upp till 15 års ålder. Påfyllningsdoser till vuxna är aktuellt vid förhållanden med ökad smittrisk, till exempel inför utlandsresor.
Regeringen fattar beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av
nationella vaccinationsprogram, medan regioner och kommuner ansvarar för att
kostnadsfritt erbjuda målgrupperna de vaccinationer som ingår i programmen. Barnhälsovården ansvarar för vaccinationer upp till och med 5 år, därefter elevhälsan till och med årskurs 9.
I Sverige finns inga krav på obligatorisk vaccination. Det är barnets målsman som avgör om barnet ska vaccineras eller inte.
Barnvaccinationsprogrammet (2024)1
Ålder |
Vaccin |
Antal doser/stick |
6 veckor |
|
1 (liten mängd vätska i munnen) |
3 månader |
|
3 (totalt) |
5 månader |
|
2–3 (totalt) |
12 månader |
|
2 (totalt) |
18 månader |
|
1 |
5 år |
|
1 |
Åk 1–2 |
|
1 |
Åk 5 |
|
2 |
Åk 8–9 |
|
1 |
| Riktad vaccination till barn med ökad risk: | ||
0–12 månader |
|
5 |
|
3 | |
0–6 år |
|
1 |
|
*Gäller för vaccin mot rotavirus som ska ges i tre doser. Det finns två typer av rotavirusvaccin; ett som ges i två doser och ett som ges i tre doser. **Barn med familjemedlemmar som har hepatit B, barn med ursprung från länder där hepatit B är vanligt förekommande, syskon till adoptivbarn från länder där hepatit B är vanligt förekommande eller barn i barnomsorg där det finns barn med hepatit B. ***Barn med familjeursprung från ett land med ökad eller hög förekomst av tuberkulos (incidens ≥40/100 000 årligen) eller tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt. Tidpunkten 6 veckors ålder förutsätter att SCID-screening utförts (SCID=odiagnostiserad medfödd allvarlig immunbrist, SCID-screening ingår i PKU-provet), och att det finns säkra rutiner för att identifiera barn som kan ha påverkats av immunsupprimerande medicinering under graviditet. Vaccination görs endast vid strikt negativ tuberkulinreaktion.2 | ||
Vaccination av för tidigt födda barn
Det är viktigt att för tidigt födda barn får vaccinationer i tid från det datum de är födda för att förhindra allvarliga infektioner. För barn födda före graviditetsvecka 32 rekommenderas därför en extra dos av Kombinationsvaccinet mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hemofilus influensa typ b (Hib) och hepatit B vid sex veckors ålder, framförallt för att ge ett förstärkt skydd mot kikhosta.
Låt inte diarré förstöra en efterlängtad semester
Magproblem och diarré är en vanlig anledning till en förstörd semester och orsakas oftast av bakterier tex campylobacter, ETEC, salmonella eller shigella. En annan orsak till diarré kan vara kolerabakterien. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Kompletterande vaccination
Samtliga barn upp till 18 års ålder som inte har vaccinerats enligt vaccinationsprogrammet ska erbjudas kompletterande vaccination mot sjukdomar som ingår i det allmänna programmet. Vaccinationer ska erbjudas även till asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.
Skyldigheten att erbjuda kompletterande vaccination upp till 18 års ålder omfattar även HPV-vaccin till flickor. Kompletterande vaccination mot Hemofilus influensa typ b (Hib) och pneumokocker ska erbjudas upp till 6 års ålder.
Vaccinationstäckning
Vaccinationstäckningen i programmet är mycket hög med drygt 97 procent av alla tvååringar vaccinerade med tre doser mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Över 96 procent av barnen var 2018 vaccinerade med tre doser av pneumokockvaccinet. Andelen barn som hade vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund uppgick till 97 procent. Andelen flickor som är vaccinerade mot HPV, humant papillomvirus, ligger på omkring 82 procent.
Biverkningar
Säkerhetsuppföljningen av de vaccin som använts inom det allmänna vaccinationsprogrammet under 2018 visar att 406 biverkningsrapporter inkommit från hälso- och sjukvården efter att över 1,3 miljoner doser vaccin administrerats.
De flesta rapporterna bedömdes som icke allvarliga, men knappt var tredje rapport innehöll oönskade reaktioner som betecknades som allvarliga. Av de 116 inkomna allvarliga rapporterna rörde 41 generella reaktioner (exempelvis feber) eller reaktioner vid injektionsstället, och 29 rörde nervsystemet.
Infanrix hexa (DTP-polio-Hib-hepB) var det vaccin som ingick i flest antal allvarliga biverkningsrapporter, varav de vanligaste gällde hudrodnad/svullnad (12), feberkramper (4) och andnöd (4).
Hypotonisk-hyporesponsiv episod (HHE)
En ovanlig reaktion som kan uppstå inom 48 timmar efter vaccination är hypotonisk-hyporesponsiv episod (HHE). Episoden varar mellan några minuter till en timme och barnet kan bli slappt, blekt och okontaktbart. Symtomen försvinner spontant och leder inte till några komplikationer.
Om barnet har fått en episod med HHE kan man fortsätta med vaccinationsprogrammet som vanligt efter bedömning av barnläkare. Nästa dos av vaccinet ges vanligen under observation av sjukvårdspersonal.
Japansk encefalit – Oförutsägbar risk, allvarliga konsekvenser
Japansk encefalit orsakas av ett virus som sprids till människa via myggstick i Asien. Sjukdomen startar oftast med influensaliknande symtom och kan ge hjärninflammation, som i sin tur kan orsaka kramper och förlamningar. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Barnvaccinens historia i Sverige
- Vaccin mot tuberkulos (BCG-vaccin) infördes under 1940-talet. Fram till 1975 erbjöds detta till alla nyfödda, därefter endast till barn med ökad risk.
- Vaccin mot difteri och stelkramp (DT-vaccin) infördes i vaccinationsprogrammet under 1940-talet och DTP-vaccinet (mot difteri, stelkramp, kikhosta) under 1950-talet. (D=Difteri. T=Tetanus, stelkramp. P=Pertussis, kikhosta):
- Under åren 1979–2005 erbjöds dock endast vaccin mot difteri och stelkramp (DT-vaccin). 1996 infördes kikhostevaccination igen – denna gång med ett nytt avdödat kikhostevaccin (DTaP), med säkrare biverkningsmönster jämfört med det tidigare helcells-kikhostevaccinet
- Poliovaccinet infördes 1957.
- Vaccin mot mässling erbjöds till 18 månaders spädbarn under åren 1971–82.
- Vaccin mot röda hund erbjöds till 12-åriga flickor under åren 1974–82.
- MPR-vaccinet har ingått i barnvaccinationsprogrammet sedan 1982 och ersatte de separata vaccinerna mot mässling och röda hund. (M=Mässling/Morbilli. P=Påssjuka/Parotit. R=Röda hund/Rubella). MPR-vaccin ges vid 18 månader och 6–8 års ålder (dos två gavs tidigare vid 12 års ålder).
- Hib-vaccinet (Hemofilus influensa typ b) infördes 1992.
- Pneumokockvaccinet infördes i vissa delar av landet 2007–2008, och blev ett nationellt vaccin 2009.
- 2012 verkställdes beslutet med HPV-vaccin för flickor födda 1999 eller senare.
- 2016 vaccination mot hepatit B erbjuds till alla spädbarn i hela landet inom regionala vaccinationsprogram
- 2019 vaccin mot rotavirus införs i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.
Källor
Referenser
- Barnvaccinationsprogram – Allmänt program för barn. Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2024-03-27 www.folkhalsomyndigheten.se
- BCG-vaccination. Rikshandboken barnhälsovår, hämtad 2023-07-31 www.rikshandboken-bhv.se
