Det svenska vaccinationsprogrammet

Alla barn i Sverige ska erbjudas vaccin i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet.

Uppdaterad den: 2019-09-11
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Det svenska vaccinationsprogrammet består av dels en allmän del för alla barn och dels en riktad del för vissa barn (vaccination mot tuberkulos och hepatit B). Det allmänna vaccinationsprogrammet innehåller vaccinationer mot elva olika sjukdomar (se nedan). Vaccinationerna ges ofta med kombinationsvacciner.

Grundvaccination sker i de flesta fall under späd- och småbarnsåldern, med påfyllningsdoser upp till 15 års ålder. Påfyllningsdoser till vuxna är aktuellt vid förhållanden med ökad smittrisk, till exempel inför utlandsresor.

Regeringen fattar beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av
nationella vaccinationsprogram, medan regioner och kommuner ansvarar för att
kostnadsfritt erbjuda målgrupperna de vaccinationer som ingår i programmen. Barnhälsovården ansvarar för vaccinationer upp till och med 5 år, därefter elevhälsan till och med årskurs 9.

Annons
Annons

I Sverige finns inga krav på obligatorisk vaccination. Det är barnets målsman som avgör om barnet ska vaccineras eller inte.

Barnvaccinationsprogrammet (2019)

Ålder

Vaccin

Annons
Annons

Antal doser/stick

6 veckor

  • Rotavirusvaccin 
1 (liten mängd vätska i munnen)

3 månader

  • Rotavirusvaccin
  • Kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hemofilus influensa typ b (Hib) och hepatit B
  • Konjugerat pneumokockvaccin
3 (totalt)

5 månader

  • Rotavirusvaccin*
  • Kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hemofilus influensa typ b (Hib) och hepatit B
  • Konjugerat pneumokockvaccin
2–3 (totalt)

12 månader

  • Kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hemofilus influensa typ b (Hib) och hepatit B
  • Konjugerat pneumokockvaccin
2 (totalt)

18 månader

  • Kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka, röda hund
1

5 år

  • Kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio
1

Åk 1–2

  • Kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka, röda hund
1

Åk 5–6 (flickor)

  • HPV-vaccin (humant papillomvirus)
2–3

Åk 8–9

  • Kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta – men med lägre halt smittämne
1
Riktad vaccination till barn med ökad risk:

0–12 månader

  • Barn till mödrar som har hepatit B vaccineras mot hepatit B enligt ett särskilt schema
5
 
  • Vaccination mot hepatit B rekommenderas till äldre barn som inte blivit vaccinerade som spädbarn och som har ökad risk att smittas**
3

0–18 år

  • Vaccin mot tuberkulos ges vanligen med en dos efter sex månaders ålder till barn med ökad risk för tuberkulossmitta.*** Det kan dock ges tidigare om barnet ska vistas i miljö med pågående smittspridning
1

*Gäller för vaccin mot rotavirus som ska ges i tre doser. Det finns två typer av rotavirusvaccin; ett som ges i två doser och ett som ges i tre doser.

**Barn med familjemedlemmar som har hepatit B, barn med ursprung från länder där hepatit B är vanligt förekommande, syskon till adoptivbarn från länder där hepatit B är vanligt förekommande eller barn i barnomsorg där det finns barn med hepatit B.

***Barn med familjeursprung från ett land med ökad eller hög förekomst av tuberkulos eller tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt

Vaccination av för tidigt födda barn

Det är viktigt att för tidigt födda barn får vaccinationer i tid från det datum de är födda för att förhindra allvarliga infektioner. För barn födda före graviditetsvecka 32 rekommenderas därför en extra dos av Kombinationsvaccinet mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hemofilus influensa typ b (Hib) och hepatit B vid sex veckors ålder, framförallt för att ge ett förstärkt skydd mot kikhosta. 

Kompletterande vaccination

Samtliga barn upp till 18 års ålder som inte har vaccinerats enligt vaccinationsprogrammet ska erbjudas kompletterande vaccination mot sjukdomar som ingår i det allmänna programmet. Vaccinationer ska erbjudas även till asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Skyldigheten att erbjuda kompletterande vaccination upp till 18 års ålder omfattar även HPV-vaccin till flickor. Kompletterande vaccination mot Hemofilus influensa typ b (Hib) och pneumokocker ska erbjudas upp till 6 års ålder.

Vaccinationstäckning

Vaccinationstäckningen i programmet är mycket hög med drygt 97 procent av alla tvååringar vaccinerade med tre doser mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Över 96 procent av barnen var 2018 vaccinerade med tre doser av pneumokockvaccinet. Andelen barn som hade vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund uppgick till 97 procent. Andelen flickor som är vaccinerade mot HPV, humant papillomvirus, ligger på omkring 82 procent.

Biverkningar

Säkerhetsuppföljningen av de vaccin som använts inom det allmänna vaccinationsprogrammet under 2018 visar att 406 biverkningsrapporter inkommit från hälso- och sjukvården efter att över 1,3 miljoner doser vaccin administrerats.

De flesta rapporterna bedömdes som icke allvarliga, men knappt var tredje rapport innehöll oönskade reaktioner som betecknades som allvarliga. Av de 116 inkomna allvarliga rapporterna rörde 41 generella reaktioner (exempelvis feber) eller reaktioner vid injektionsstället, och 29 rörde nervsystemet.

Infanrix hexa (DTP-polio-Hib-hepB) var det vaccin som ingick i flest antal allvarliga biverkningsrapporter, varav de vanligaste gällde hudrodnad/svullnad (12), feberkramper (4) och andnöd (4).

Barnvaccinens historia i Sverige

  • Vaccin mot tuberkulos (BCG-vaccin) infördes under 1940-talet. Fram till 1975 erbjöds detta till alla nyfödda, därefter endast till barn med ökad risk.
  • Vaccin mot difteri och stelkramp (DT-vaccin) infördes i vaccinationsprogrammet under 1940-talet och DTP-vaccinet (mot difteri, stelkramp, kikhosta) under 1950-talet. (D=Difteri. T=Tetanus, stelkramp. P=Pertussis, kikhosta):
    • Under åren 1979–2005 erbjöds dock endast vaccin mot difteri och stelkramp (DT-vaccin). 1996 infördes kikhostevaccination igen – denna gång med ett nytt avdödat kikhostevaccin (DTaP), med säkrare biverkningsmönster jämfört med det tidigare helcells-kikhostevaccinet
  • Poliovaccinet infördes 1957.
  • Vaccin mot mässling erbjöds till 18 månaders spädbarn under åren 1971–82.
  • Vaccin mot röda hund erbjöds till 12-åriga flickor under åren 1974–82.
  • MPR-vaccinet har ingått i barnvaccinationsprogrammet sedan 1982 och ersatte de separata vaccinerna mot mässling och röda hund. (M=Mässling/Morbilli. P=Påssjuka/Parotit. R=Röda hund/Rubella). MPR-vaccin ges vid 18 månader och 6–8 års ålder (dos två gavs tidigare vid 12 års ålder).
  • Hib-vaccinet (Hemofilus influensa typ b) infördes 1992.
  • Pneumokockvaccinet infördes i vissa delar av landet 2007–2008, och blev ett nationellt vaccin 2009.
  • 2012 verkställdes beslutet med HPV-vaccin för flickor födda 1999 eller senare.
  • 2016 vaccination mot hepatit B erbjuds till alla spädbarn i hela landet inom regionala vaccinationsprogram
  • 2019 vaccin mot rotavirus införs i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.
 

Annons
Annons
Annons