Tips för åk- och sjösjuka

Åk- eller sjösjuka kan förstöra många semestrar. Alla som har fungerande balansorgan kan bli sjösjuka. Men det går att bli av med besvären och lindra dem när de väl har börjat.

Uppdaterad den: 2002-01-01

Annons

Sjösjuka, eller åksjuka som det egentligen heter, är en hjärnkonflikt som börjar med att hjärnan har svårt att tolka motsägelsefulla intryck.

Symtomen börjar med gäspningar och trötthet för att i värsta fall gå över till ett ordentligt förvirringsanfall. Det kan vara mycket allvarligt, men trots det finns det machomän som vägrar erkänna att de är sjuka.

- En del män tycker att det är fjolligt att vara sjösjuk och de håller sig in i det längsta från att erkänna att de känner sig dåliga. Det är en machoattityd som inte bara är dum, den förvärrar sjukdomen också, säger Christian Geisler, specialistläkare med inriktning på yrsel och balanssjukdomar på Karolinska sjukhuset.

Annons
Annons

- Du blir isolerad med problemet, vilket ger ångest som förvirrar hjärnan ännu mer.

Hjärnan tar emot information från tre källor

När hjärnan ska avgöra vår balans tar den hjälp av tre olika informationskällor: ögonen , kroppen och balansorganen. Sedan jämför den alla intryck med en tidigare minnesbild i balansminnet, som används som referensram.

Intrycken stämmer inte

Om vi befinner oss på en båt i stark sjögång berättar kroppen att vi är på fast mark medan balansorganen säger att allting rör sig åt olika håll.

Annons
Annons

Värst i hytt

Befinner vi oss dessutom i en hytt lämnas signaler från synintrycken till hjärnan om att vare sig väggar eller golv rör sig trots att vi gungar fram och tillbaka.

Inga intryck stämmer med varandra och hjärnan blir helt förvirrad.

Tolkningskonflikt

Om det sedan inte finns en bild i balansminnet att jämföra med är förvirringen total. Sjösjuka är en tolkningskonflikt som ger förvirringssymtom i hjärnan.

Kräkcentrum

I hjärnan finns flera olika kärnor. Man tror att en av anledningarna till att vi kräks när vi är sjösjuka är att när hjärnan är stressad, kan informationen flöda över från balanskärnorna till kräkcentrum som ligger alldeles intill.

Nedre magmunnen stängs

Vaguskärnan är också intilliggande. När den blir aktiverad blir du kallsvettig, blek och nedre magmunnen stängs. Maten ligger kvar i matsäcken och kommer inte vidare. Det gör att du inte vill dricka och att du blir urvätskad. Allt detta leder till att du mår ännu mer illa.

- I den här fasen är det helt onödigt att ta en åksjuketablett. Antingen kräks du upp den eller också ligger den bara kvar i magen och kommer inte vidare ut i tarmen där den gör verkan, berättar Christian Geisler.

Gäspningar och trötthet

I värsta fall, om konflikten går vidare, ,kan förvirringssymtom inträda, men det vanligaste symtomet på åksjuka är upprepade gäspningar och trötthet. Det är det inte många som vet om.

Hjärnan lär sig tolka

Nittiofem procent av alla åksjuka vänjer sig på två till tre dagar. Hjärnan lär sig att tolka alla upp- och nedgungningar, vridningar och krängningar på tre dagar och gör en ny bild som referens i balansminnet.

Om du däremot fortfarande skulle vara sjuk efter tre dagar är det lika bra att gå iland. Då tillhör du de tre procent av alla åksjuka som är kroniker.

- De som har det svårast av de kroniskt åksjuka kan inte ens flyga. De kan bli sjuka redan när planet gör en skarp sväng ut på startbanan.

"Gunga på land-syndromet"

Det finns även den omvända varianten av åksjuka, med eftergungningar när man lämnat båten eller X2000-tåget. Då är det referensbilden från balansminnet som "fastnat i projektorn".

- Oftast går känslan av gungningarna bort efter ett par timmar, men även här finns det personer med kroniska besvär. I USA finns särskilda föreningar för dem som aldrig slutat gunga.

Om åk- och sjösjuka

  • Alla med fungerande balansorgan kan bli sjösjuka
  • Helt döva människor blir aldrig sjösjuka
  • Pensionärer över sjuttio blir sällan sjösjuka
  • Trapetskonstnärer och stridspiloter blir sällan sjösjuka
  • Kvinnor tillstår oftare att de blir sjösjuka än vad män gör.
  • Barn mellan 2 och 12 år spyr mest. I denna ålder är balansorganet mest känsligt.
  • Barn under två år blir aldrig sjösjuka. Deras balansorgan är alltför omogna.
  • Du kan drabbas av emotionell sjösjuka. Oro stör hjärnans jobb med att koordinera signaler och impulser, vilket gör att du har lättare att bli åksjuk.

Förebygga åk- och sjösjuka

  • Drick gärna mycket, men inget vätskedrivande som kaffe och alkohol.
  • Var utvilad. Hjärnan behöver vara så alert som möjligt.
  • Ät en stadig måltid kvällen innan resan. Under resans gång är det bra att äta lite då och då för att hålla magen igång.
  • Oroa dig inte. Rädsla och ångest gör oss ännu lättare sjösjuka.
  • Titta mot horisonten eller mot vägen och undvik att röra huvudet för mycket.

Om du redan är åk- eller sjösjuk

  • Om du kan är det bra om du håller i rodret. Du har då kontroll över båt och vågor vilket hjälper hjärnan att tolka intrycken.
  • Undvik starka lukter, de kan göra att du mår illa.
  • Vistas i den del av båten som gungar minst.
  • Avled tankarna med något, gärna musik.
  • Blunda för att hjärnan ska slippa ett förvirrat intryck.
  • Försök vila. Det bästa är om du somnar.

Att tänka på vid val av åk- och sjösjukebehandling:

  • Det finns piller, stolpiller och plåster.
  • En del är receptfria och en del måste du uppsöka läkare för att få utskrivna.
  • De flesta piller ska intagas ett visst antal timmar före båtresan beroende på halveringstid.
  • De olika medicinerna hjälper också mot olika symtom.
  • Hör efter med din läkare för att få den medicin som passar dig bäst.

Annons
Annons