Olika teman på vetenskaplig konferens om schizofreni
Intervju | Schizofreni

Olika teman på vetenskaplig konferens om schizofreni

I oktober hölls ett vetenskapligt symposium på temat psykotiska syndrom och schizofreni på Sophiahemmet i Stockholm. Arrangör var Läkartidningen. På plats fanns läkare, psykologer och anhöriga som höll föredrag om bland annat prognoser, behandlingar, medicineringar och stigmatiseringen kring den svåra hjärnsjukdomen. Netdoktor fanns på plats för att bevaka symposiet. I den här artikeln kan du ta del av ett urval av de föredrag som hölls.

erika-sjoo
Publicerad den: 2015-10-30
Författare: Erika Sjöö, Redaktör

Annons

Varje år drabbas cirka 15 personer per 100 000 invånare av hjärnsjukdomen schizofreni. Schizofreni klassas av WHO som en av de svåraste sjukdomarna i modern tid då den drabbar unga, är livslång och gör det svårt att leva ett normalt liv. Av de som har sjukdomen är det 17 procent av männen och 19 procent av kvinnorna som har jobb fem år efter att de diagnostiserats med sjukdomen, enligt Läkartidningen.

Lennart Lundin, legitimerad psykolog och inom psykiatri psykos på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och som var en av föreläsarna på symposiet, menar att majoriteten av alla drabbade har så hög grad av symtom att det påverkar deras vardag mycket starkt. Han menar också att det finns stora brister från samhällets sida vad gäller stöd så att den drabbade ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

Mörka långtidsprognoser för schizofreni 

Sedan schizofreni för första gången definierades för cirka 100 år sedan har prognoserna för tillfrisknande varierat. Under 1980-talet uppmärksammades ett flertal studier som alla pekade mot en hoppfull framtidsbild för de drabbade. Men om långtidsprognoserna såg ljusa ut på den tiden så är bilden desto mörkare nu menar psykologen Lennart Lundin.

Annons
Annons

- Slutsatsen är tyvärr att det finns en dålig långtidsprognos. Aktuell forskning talar för att sjukvården, samhället och beslutsfattarna bör ägna sjukdomen mer uppmärksamhet. Det är inte de människor som sitter i TV och säger att de har sin adhd att tacka för att de just öppnat sitt tionde hotell som vi pratar om här i dag, sade Lennart Lundin under sitt föredrag.

Behandling viktig för att förhindra självmord

För att personer med psykossjukdom ska få den hjälp de behöver är det viktigt med vård- och stödsamordning i ett multiprofessionellt team. En bra och sammanhållen behandling är också viktig för att förhindra självmord och våld mot andra, det menar Pia Rydell som är verksamhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Under symposiet berättade hon att personer med schizofreni har en klar överdödlighet i självmord jämfört med personer som inte har någon psykisk sjukdom. Viktiga riskfaktorer för självmord hos personer med schizofreni är tidigare självmordsförsök, manligt kön, missbruk av alkohol och droger, depressiva symtom och tidig ålder.

Annons
Annons

- Också risken för våld mot andra ökar. För att minska riskerna för självmord och våld behövs en välorganiserad behandlingsmodell, stöd till anhöriga och insatser som täcker patientens möjlighet att aktivt själv delta i de beslut som fattas kring honom eller henne, sade Pia Rydell under sitt föredrag.

Hon poängterade också det faktum att den som är sjuk kanske saknar sjukdomsinsikt, har svårt att passa tider och själv ta sig till sin mottagning.

- Svaret är att vi måste organisera oss på ett annat sätt. I USA och England har man utvecklat ACT-metoden där specialiserade team söker upp de svårast sjuka patienterna. I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen att endast vissa grupper av patienter ska erbjudas den höga omvårdnadsgrad som ett ACT-team erbjuder. Det gäller då svårt sjuka personer som riskerar att allvarligt försämras om vården uteblir, fortsatte Pia Rydell.

Kontentan är att det inför framtiden behövs ett ännu starkare samarbete mellan huvudmän som till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, skola, primärvård och kroppssjukvård.

Val av läkemedel väldigt viktigt

Att välja rätt behandling till patienter med schizofreni och andra psykossjukdomar kan vara svårt, det menar Mussie Msghina, överläkare och docent i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Universitetssjukhuset. Enligt honom bör antipsykotisk läkemedelsbehandling kombineras med psykosociala insatser där patienten själv bör vara delaktig i val av behandling.

- Vårdkedjan består av flera svaga länkar där läkare ibland saknar insikt i vad som är bäst för patienten. Det behövs samordnade åtgärder med ACT, eventuell psykologisk behandling av kognitiv beteendeterapi (KBT) och arbetslivsinriktad rehabilitering. Jag har träffat patienter med schizofreni som inte har en aning om vad som pågår runt omkring dem, därför är det också viktigt att anhöriga blir involverade i behandlingen, sade Mussie Msghina under sitt föredrag.

Mussie Msghina betonade också vikten av att ge läkemedel som är anpassade just efter patienten och inte den stora massan då biverkningar skiljer sig så pass mycket åt från person till person.

- När vi träffar en patient måste vi välja läkemedel utifrån dess karaktär. Är personen självmordsbenägen måste vi kanske välja ett annat läkemedel än till den som inte är det. Vi måste testa oss fram, fortsatte han sitt resonemang under föredraget.

En stigmatiserad sjukdom

Schizofreni är fortfarande en stigmatiserande sjukdom, det menar Per Torell, ordförande i Schizofreniförbundet, och som fanns på plats under symposiet för att berätta om sina erfarenheter av att vara förälder till ett barn med schizofreni.

- Stigmat låser fast oss i förskräckliga föreställningar där ordet schizofreni har en stark negativ laddning. De minst fördomsfulla är de som står närmast den som är sjuk. Stigmatiseringen märks när man exempelvis söker jobb. Där spelar bland andra media och personal inom vården en viktig roll för att minska stigmatiseringen, sade Per Torell under sitt föredrag.

En aktuell svensk avhandling visar att patienter med schizofreni i hög grad upplever diskriminering i nära relationer, sociala sammanhang, från vårdpersonal och bland grannar. Avhandlingen visar också att diskrimineringen lett till att personer med schizofreni inte integreras i samhället då de knappt finns på våra arbetsplatser och i vänskapskretsar.

- Personer med schizofreni behöver få respekt och empati. Man är inte sin sjukdom. Man är en individ, en person med fantastiska egenskaper trots sin sjukdom! avslutade Per Torell sitt föredrag.

Vad har du för erfarenhet av vård, behandling och stigmatisering kring schizofreni? Diskutera gärna i kommentarsfältet under artikeln! 

Vill du komma i kontakt med Schizofreniförbundet? Klicka då här för att besöka deras webbplats. 

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons