Jag har blivit mobbad under min skoltid och aldrig riktigt blivit sedd av mina föräldrar. Detta antar jag är en stor anledning till att jag utvecklat en dålig självkänsla och dålig stresstålighet. Jag undrar således hur jag ska ta tag i detta. Det hindrar mig från att vara mig själv i större sociala grupper och jag lever ofta med stressande tankar om framtiden. Kanske du kan ge något tips om var jag ska börja?
Hej! Jag är glad du skriver till mig om detta, för det ger mig en anledning att ta upp problemet med mobbning och de konsekvenser det får för offren. Att mobbas under skoltiden är så destruktivt för oss människor - när det händer, men även på sikt. Problemet med mobbning är att kritiken mobbarna bombarderar offret med "internaliseras", vilket vill säga att man tar kritiken till sig och gör den till en del av den man är. Snart tar man själv över mobbarnas jobb, och mobbar sig själv genom att tänka självkritiska tankar hela tiden. En mobbare har kanske bara tillgång till sitt offer under några timmar per dag, men offret "mobbar" sig själv under alla dygnets övriga timmar! Det resulterar i en så stark kritisk inre dialog att alla positiva omdömen, feedback eller upplevelser drunknar och bleknar i jämförelse. Så det du kallar "dålig självkänsla" är att du mobbar dig själv fortfarande - många år efter att den ursprungliga mobbningen har upphört. Självklart får du lägre stresstålighet, du tär på dina resurser och sliter ut dig själv inifrån. Du undrar var du kan börja. Jag rekommenderar att du skriver ned vad du tycker om dig själv, och ser att du ger dig själv många negativa omdömen. Ifrågasätt dessa, är de fakta eller känslobaserade? Skriv så ned vad som är positivt om dig! Fråga dina vänner om vad de gillar vid dig. Få positiva konkreta beskrivningar som du kan upprepa och upprepa i ditt eget huvud. På det sättet börjar de positiva tankarna du har om dig själv ta mer och mer plats, och du gör dig fri från mobbning äntligen! Att dina föräldrar inte har sedd dig är en faktor för varför de negativa omdömen har fått så stor plats. Föräldrar har till uppgift att vara sina barns hejaklack - att det alltid ska finnas någon som tycker att man är underbarast i världen. Ge dig själv det de inte gav dig, se dig själv! Ta dig själv på allvar! Tyck att du är underbar! Då kommer du bli mer "dig själv" och slappna av i sociala sammanhang med mindre stress! Lycka till! Med vänliga hälsningar /Anne
