Ätstörning UNS och ortorexi
En person med en UNS-ätstörning kan till exempel uppvisa samma beteende som vid anorexia, dvs gå på extremt stränga dieter och svälta sig själva. Men går inte så långt att han/hon får diagnosticerad anorexia nervosa.
Ortorexi
Begreppet ortorexi myntades av den amerikanske läkaren Steven Bratman i slutet av 1990-talet och kommer från grekiskans ”ortodox” som betyder renlärig. Steven Bratman upptäckte problemet då många av hans patienter verkade i det närmaste besatta av nyttig mat och träning och beskrev sig själva som "träningsnarkomaner".
Ortorexi är en form av UNS- ätstörning som innebär överdriven träning i kombination med kontrollerat matintag. Personer har ett tvångsmässigt tanke- och beteendemönster kring nyttig mat, kaloriräkning och effektiv träning.
En ortorektiker får ofta näringsbrist då de inte får i sig tillräckligt med näring och energi i maten de äter.
Varningssignaler
En ortorektiker:
- undviker fett och/eller kolhydrater.
- tycker själva att de kan allt om näringslära (även om de, från en utomståendes perspektiv, verkar ha tappat proportioner och balanserat tänkande kring mat). 
- vet ofta exakt kaloriinnehåll i de flesta livsmedel. 
- tränar extremt resultatinriktat, ofta med fokus på maximal fettförbränning.
- blir fixerad av sin egen kroppsvikt.
- har tvångsmässigt "nyttighetsätande" och kompensatoriskt beteende, som till exempel "äter jag den här glassen måste jag springa en timme på löpbandet". 
- blir orolig och får ångest om han/hon inte lyckas äta eller träna som man tänkt sig.
- har svårt att äta tillsammans med andra. Undviker ofta sociala sammanhang som innebär middagar eller annat ätande och drickande tillsammans med andra (på grund av risken att inte kunna kontrollera sitt matintag).
Personer med ortorexi upplevs ofta som att de har kontroll, är karaktärsfasta och verkar leva ett sunt liv. Deras livsstil kan till och med verka hälsosam enligt dagens kroppsideal.
De drabbade kan dock uppleva att deras mat- och träningstänkande upptar all tankeverksamhet och hindrar dem från att leva ett normalt liv. Även om de försöker vända sitt tankemönster och beteende har de svårt att göra det på egen hand. 
Att ta sig ur mat- och träningstankarna
Ett första steg att inse att man har en ätstörning. Därefter är det viktigt att våga berätta om sina problem för någon man litar på, en vän eller nära anhörig. Den personen kan sedan fungera som ett stöd i processen att ta sig ur mat- och träningstankarna. Som ett tredje steg  bör man vända sig till psykolog, läkare och/eller dietist för professionell hjälp.
Det är dock svårt att få skräddarsydd behandling för ortorexi, eller annan UNS -ätsötrning, genom traditionell sjukvård.
Här finns hjälp
Begreppet ortorexi faller än så länge utanför ramen för diagnosticerade ätstörningar och finns inte med i diagnosmanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) annat än som UNS-ätstörning.
Men genom kontakt via vårdcentral/husläkare kan man ändå se till att få lämplig vård, till exempel remiss till psykolog, läkare eller dietist med specialinriktning på ätstörningar.
Man kan också på egen hand ta kontakt med privatpraktiserande psykologer, dietister och specialmottagningar (privata hälsocenter) med specialinriktning mot ätstörningar.
Kontrollera bara att den hjälpinstans du vänder dig till är seriös och har välutbildad, helst legitimerad, personal. 
Framförallt kan KBT (kognitiv beteendeterapi) hjälpa till att bryta destruktiva och orimliga tankemönster.
Farlig inkörsport
UNS-ätstörning och Ortorexi kan ses som inkörsport till mer allvarliga och svårbehandlade sjukdomar som anorexia och bulimi. Att tidigt ta tag i en UNS-ätstörning och vända den onda cirkeln kan därför rädda liv. 
-
Sängvätning hos barn – fortfarande tabubelagt
Barn som kissar i sängen – så kallat enures är något mycket vanligt förekommande samtidigt som en tystnad ofta vilar över problemet.
-
Bett och stick - en typisk sommarplåga
Säsongen för olika typer av insektsbett och stick är igång. Många insektsbett kan ge en eller flera kliande, röda utslag. Ibland är de även smärtsamma. Risken att bli stucken i sommar är stor – ta därför med dig doktorn på semestern och få snabb hjälp av läkare när du b...
-
Följ Netdoktors bevakning i Almedalen 2017
Intresserad av det senaste inom Hälso- och sjukvård? Här hittar ni all Netdoktors bevakning från Visby och Almedalsveckan 2017.
3 Kommentarer -
Krafttag mot ökning av dödlig hudcancer
Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom och antalet fall bara ökar. Den enda säkra förklaringen till det är att vi i Sverige exponerar oss allt för mycket i solen och dessutom utsätter oss för skadlig strålning från solarier. Onkolog och överläkare Magnus Bäcklund beskriver hur han och kollegorna dagligen möter patienter, inte minst unga kvinnor, som drabbats av den många gånger dödliga diagnosen. Det på grund av ett allt för intensivt solande.
-
Orolig för hudförändringar – få direkt tillgång till läkare
Sommaren är här och solen värmer äntligen våra kroppar. Även om det är ytterst behagligt kan solens strålar vara skadliga. Är du orolig för hudförändringar och behöver en bedömning av dessa? Via Min Doktor får du smidigt kontakt med en legitimerad läkare – direkt i mobi...
-
Så njuter du av solen – på rätt sätt
Det finns ett starkt samband mellan hudcancer och att bränna sig i solen. Men om du ser till att skydda dig ordentligt är det inga problem med att njuta i värmen.
1 Kommentarer -
Har du sömnbesvär?
Var tredje person i vårt land har sömnsvårigheter varje vecka. Det är i synnerhet insomningsproblemen som ökar. Många vrider och vänder sig i sängen till långt in på natten utan att kunna somna, men det finns behandling!
-
Flertalet MS-patienter får inte vården de har rätt till
En årlig uppföljning med magnetröntgen och besök hos neurolog. Det är vad MS-patienten har rätt till. Samtidigt är det bara en av fem som faktiskt erbjuds detta, visar en ny undersökning från bland annat Neuroförbundet.
2 Kommentarer
