Ätstörning UNS och ortorexi

En person med en UNS-ätstörning kan till exempel uppvisa samma beteende som vid anorexia, dvs gå på extremt stränga dieter och svälta sig själva. Men går inte så långt att han/hon får diagnosticerad anorexia nervosa.

Ortorexi

Begreppet ortorexi myntades av den amerikanske läkaren Steven Bratman i slutet av 1990-talet och kommer från grekiskans ”ortodox” som betyder renlärig. Steven Bratman upptäckte problemet då många av hans patienter verkade i det närmaste besatta av nyttig mat och träning och beskrev sig själva som "träningsnarkomaner".

Ortorexi är en form av UNS- ätstörning som innebär överdriven träning i kombination med kontrollerat matintag. Personer har ett tvångsmässigt tanke- och beteendemönster kring nyttig mat, kaloriräkning och effektiv träning.

En ortorektiker får ofta näringsbrist då de inte får i sig tillräckligt med näring och energi i maten de äter.

Varningssignaler

En ortorektiker:

• undviker fett och/eller kolhydrater.
• tycker själva att de kan allt om näringslära (även om de, från en utomståendes perspektiv, verkar ha tappat proportioner och balanserat tänkande kring mat).&nbsp
• vet ofta exakt kaloriinnehåll i de flesta livsmedel.&nbsp
• tränar extremt resultatinriktat, ofta med fokus på maximal fettförbränning.
• blir fixerad av sin egen kroppsvikt.
• har tvångsmässigt "nyttighetsätande" och kompensatoriskt beteende, som till exempel "äter jag den här glassen måste jag springa en timme på löpbandet".&nbsp
• blir orolig och får ångest om han/hon inte lyckas äta eller träna som man tänkt sig.
• har svårt att äta tillsammans med andra. Undviker ofta sociala sammanhang som innebär middagar eller annat ätande och drickande tillsammans med andra (på grund av risken att inte kunna kontrollera sitt matintag).

Personer med ortorexi upplevs ofta som att de har kontroll, är karaktärsfasta och verkar leva ett sunt liv. Deras livsstil kan till och med verka hälsosam enligt dagens kroppsideal.

De drabbade kan dock uppleva att deras mat- och träningstänkande upptar all tankeverksamhet och hindrar dem från att leva ett normalt liv. Även om de försöker vända sitt tankemönster och beteende har de svårt att göra det på egen hand.&nbsp

Att ta sig ur mat- och träningstankarna

Ett första steg att inse att man har en ätstörning. Därefter är det viktigt att våga berätta om sina problem för någon man litar på, en vän eller nära anhörig. Den personen kan sedan fungera som ett stöd i processen att ta sig ur mat- och träningstankarna. Som ett tredje steg&nbsp bör man vända sig till psykolog, läkare och/eller dietist för professionell hjälp.

Det är dock svårt att få skräddarsydd behandling för ortorexi, eller annan UNS -ätsötrning, genom traditionell sjukvård.

Här finns hjälp

Begreppet ortorexi faller än så länge utanför ramen för diagnosticerade ätstörningar och finns inte med i diagnosmanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) annat än som UNS-ätstörning.

Men genom kontakt via vårdcentral/husläkare kan man ändå se till att få lämplig vård, till exempel remiss till psykolog, läkare eller dietist med specialinriktning på ätstörningar.

Man kan också på egen hand ta kontakt med privatpraktiserande psykologer, dietister och specialmottagningar (privata hälsocenter) med specialinriktning mot ätstörningar.

Kontrollera bara att den hjälpinstans du vänder dig till är seriös och har välutbildad, helst legitimerad, personal.&nbsp

Framförallt kan KBT (kognitiv beteendeterapi) hjälpa till att bryta destruktiva och orimliga tankemönster.

Farlig inkörsport

UNS-ätstörning och Ortorexi kan ses som inkörsport till mer allvarliga och svårbehandlade sjukdomar som anorexia och bulimi. Att tidigt ta tag i en UNS-ätstörning och vända den onda cirkeln kan därför rädda liv.&nbsp