Nokturi
Nokturi är ett tillstånd där man vaknar en eller flera gånger på natten för att tömma urinblåsan, och där varje blåstömning föregås och efterföljs av sömn.
Det är den vanligaste och ofta mest besvärande formen av nedre urinvägsbesvär då det resulterar i splittrad nattsömn. Nokturi kan vara ett isolerat urinvägsbesvär, men kan också förekomma tillsammans med urininkontinens, trängningar till vattenkastning ledande till ökad vattenkastningsfrekvens, startsvårigheter, svag urinstråle, ofullständig tömning av urinblåsan samt minskad känsla för blåsfyllnad.
Nokturi är lika vanligt hos kvinnor som hos män och förekomsten ökar med stigande ålder. Vid 20-30 års ålder besväras 11-35 procent av männen av en till två blåstömningar per natt och 2-17 procent fler än två gånger. Motsvarande siffror hos män i 70-80 årsåldern är 69-93 respektive 29-59 procent. Bland kvinnor i åldersintervalet 20-40 år besväras 4-18 procent av en till två blåstömningar per natt respektive 28-62 procent av kvinnorna över 40 år. Förekomsten av nokturi är vanligare om även andra urinvägsbesvär föreligger samtidigt.
Orsaker
Den totala volymen av urin som produceras över dygnet ändras inte påtagligt med åren. Däremot ändras fördelningen under dygnet, från att i unga år vara dubbelt så stor på dagen till en mer jämn produktion över hela dygnet med stigande ålder. Den ökade nattliga urinproduktionen och urinblåsans kapacitet att lagra urin eller en kombination av dessa är de vanligaste orsakerna till nokturi.
Om urinproduktionen på natten är mer än en tredjedel av den totala urinvolymen under dygnet anses det som en nattlig överproduktion av urin, så kallad nattlig polyuri och drabbar åtta av tio fall.
Med stigande ålder reduceras blåsans eftergivlighet, vilket gör att även en normal urinproduktion kan resultera i urinträngningar under sömnen.
Det finns även andra orsaker till nokturi. Dålig sömn är starkt associerat till nokturi liksom även insomningssvårigheter. Onormalt högt vätskeintag kan också resultera i nokturi, liksom obehandlad diabetes. Vissa hjärtsjukdomar kan leda till nokturi, liksom medicinering med vätskedrivande medicin. Urologiska sjukdomar såsom nedsatt blåskapacitet, överaktiv blåsa (ofrivilliga sammandragningar av blåsmuskulaturen ledande till urinträngningar) samt godartad prostataförstoring kan samtliga leda till nattliga behov att tömma blåsan.
Symtom
Nokturi är den vanligaste orsaken till störd nattsömn för alla över 55 års ålder, och sömnstörningen är central i den kliniska bilden. Patientens besvärsgrad är relaterad till antalet blåstömningar per natt ju fler desto mer besvärande. Följderna av sömnbrist kan bland annat leda till sänkt livskvalitet med trötthet och nedstämdhet samt sämre hälsa. Nokturi kan försämra prestationsförmågan för arbetsföra personer samt kan leda till skador genom olycksfall - både på arbete, i trafiken och i hemmet. Det sistnämnda gäller inte minst bland äldre.
Även antalet sjukskrivningar ökar med frekvensen nattliga blåstömningar – vilket betyder att nokturi medför betydande samhällskostnader. Livskvaliteten halveras för patienter med nedre urinvägssymtom om de samtidigt har nokturi.
Olika behandlingsalternativ för barn som kissar i sängen
För barn som är 6 år och uppåt finns möjlighet att behandla mot enures (sängvätning hos barn)
Diagnos och undersökning
Överaktiv urinblåsa (blåsinstabilitet) och förträngning av de nedre urinvägarna på grund av godartad prostataförstoring är de mest kända faktorerna bakom nokturi, men nattlig överproduktion av urin (nattlig polyuri) är den vanligast bakomliggande orsaken (hos 60 till 80 procent av alla patienter) och förbises ofta vid utredning. Inte sällan förekommer nokturi parallellt med störd blåsfunktion och prostataförstoring.
Med hjälp av en miktionslista (kisslista) där patienten under två dygn får notera tidpunkt och volym för intagen vätska och mängden urin vid varje blåstömning. Om den nattliga urinvolymen utgör mer än en tredjedel av den totala dygnsurinvolymen så föreligger nattlig polyuri.
Miktionslistan avslöjar också om förekommer sett över ett helt dygn, såsom vid onormal högt vätskeintag och diabetes. Uppenbara lagringssymtom orsakade av prostata- eller blåssjukdom kan (utöver miktionslistan) diagnostiseras med flödesmätningar, mätning av resturin, volymsbestämning av prostata och ibland cystometri (mätning av blåsmuskulaturens funktioner).
Behandling
Behandling av nokturi ska rikta sig mot grundåkomman. Om den nattliga polyurin inte behandlas när den förekommer tillsammans med blåsfunktionsstörning och/eller godartad prostataförstoring, kommer nokturin att kvarstå. Desmopressin är den enda behandlingen för nokturi om den bakomliggande orsaken är nattlig polyuri.
Desmopressinbehandling ger en signifikant minskning av antalet blåstömningar per natt och förlänger den första sömnperioden vid både korttids- och långtidsbehandling. Desmopressin tolereras väl och kan användas som kombinationsterapi för nokturi av blandade orsaker. Desmopressin är en så kallad syntetisk analog (snarlikt ämne) till det kroppsegna hormonet vasopressin. Läkemedlet ökar återupptaget av vatten i njurarna, koncentrerar urinen och minskar urinproduktionen.
Prognos
De långtidsuppföljningar som finns vid behandling med desmopressin visar att effekten på nokturin är varaktig. Studier har visat att andelen patienter med nokturi som det mest besvärande symtomet minskade med över 50 procent under långtidsbehandling.
Komplikationer
Om man följer de restriktioner som finns för desmopressinbehandling är riskerna för komplikationer mycket små. Desmopressin bör användas med viss försiktighet vid onormalt drickande, känd eller misstänkt hjärtsvikt och andra tillstånd som kräver behandling med vätskedrivande medicinering, måttlig till svår njursvikt och vid låga halter av natrium. Vid akuta sjukdomar med rubbad vätske- och/eller saltbalans, som vid hög feber och mag-tarminfektion, bör man göra ett uppehåll i behandlingen med desmopressin.
Särskilda och/eller förebyggande råd
Vid nokturi bör vätskeintaget reduceras timmarna före sänggåendet.
Övrigt
Kontroll av natrium i plasma bör göras innan behandlingen påbörjas om patienten är över 65 år och dessutom efter tre dagars behandling. Vid användning av könsspecifikt desmopressin bör natrium i plasma kontrolleras innan behandling, den första veckan (4-8 dagar efter påbörjad behandling) och återigen efter en månad.
