Metadon, behandlingsstart vid opiatberoende (LARO)


Publicerad den: 2013-02-14 Uppdaterad den: 2013-07-02
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Procedurerna grundar sig på erfarenheter från de kliniker där denna verksamhet bedrivs, men det saknas väsentligen detaljerade riktlinjer för det exakta förfarandet. Det är viktigt att betona att inledande av metadonbehandling är förbehållet specialister på de enheter där denna verksamhet bedrivs.

Allmänt

  • Traditionellt har metadonbehandling i Sverige inletts i slutenvård. Även behandlingsstart med metadon i öppenvård kan vara ett alternativ i specialistvården, men kräver då att riskerna för överdos vid samtidigt illegalt drogintag beaktas.
  • Behandlingsstart med metadon kräver av denna anledning ökad kontroll, säkerhet och upprepade bedömningar.
  • Om behandlingsstart i öppenvård väljs måste risken för sidomissbruk och dess eventuella konsekvenser ha beaktats. All metadonbehandling är specialistangelägenhet och inställning i öppenvård ställer ytterligare krav på vana hos läkare och personal:
    • Inledande av behandlingen, liksom senare under behandlingen, förutsätter droganalyser i urin
    • Vid behandlingsstart måste man dessutom få bekräftelse på att det inte har förekommit intag av opiater, bensodiazepiner eller alkohol alltför nära inpå behandlingsstart
  • En del patienter kan, för att hålla sig drogfria, behöva läggas in på sluten avgiftningsavdelning före behandlingsstart.
  • Man kan grovt sett utskilja tre olika nivåer av behandlingsstart:
    1. Långsam behandlingsstart av patient som är helt avgiftad, det vill säga med låg opiattolerans (patient som inte kommer direkt från opiatmissbruk)
    2. Medelhög induktionstakt för patienter som inte är helt avgiftad och som har kvar en del av sin opiattolerans
    3. Snabb behandlingsstart för patienter som kommer direkt från opiatmissbruk och kan antas ha en hög tolerans för opiater

Behandlingsstart

Nedanstående doseringar måste ses som förslag och stora individuella avvikelser kan behöva förekomma. Även förutbestämda doseringsscheman ska kunna justeras kontinuerligt beroende av klinisk bedömning och säkerhetshänsyn. Det är av stor vikt att patienten kan observeras av personal som är kliniskt van vid opiater, deras effekter och abstinensutveckling.

(1) Långsam behandlingsstart i slutenvård  
Dag 1–3 20 mg metadon
Dag 4–6 30 mg metadon
Dag 7–9 40 mg metadon
Dag 10–12 50 mg metadon
Dag 13–15 60 mg metadon
Dag 16–18 70 mg metadon
Dag 19 – underhållsdos tills behov av dosjustering 80 mg metadon
  • De fem första dagarna observeras patienten i två timmar efter intaget.
  • Om patienten under upptrappningen verkar sömnig eller berusad bör upptrappningen ske ännu långsammare.
  • Underhållsdos 80 mg tills ny dosering bestäms. I praktiken kan det också visa sig under upptrappning att lämplig underhållsdos hamnar lägre än 80 mg.
(2) Medelsnabb behandlingsstart i slutenvård  
Dag 1–3 30 mg metadon
Dag 4–6 40 mg metadon
Dag 7–9 50 mg metadon
Dag 10–12 60 mg metadon
Dag 13–15 70 mg metadon
Dag 16 – underhållsdos tills behov av dosjustering 80 mg metadon. I praktiken kan underhållsdosen hamna lägre.
  • Observation i två timmar efter intag som vid långsam upptrappning.
(3) Snabb behandlingsstart på institution
Dag 1 30 mg metadon Observeras i två timmar.
10 mg till vid behov.
Observeras därefter i en timme.
Dag 2 40 mg metadon Som ovan
Dag 3 50 mg metadon Som ovan
Dag 4 60 mg metadon Som ovan
Dag 5 70 mg metadon Som ovan
  • Patienten fortsätter därefter med 80 mg metadon dagligen. Även här kan en lägre (eller högre) underhållsdos visa sig mer lämplig efter upprepade individualiserade bedömningar av abstinens och läkemedelspåverkan.
  • Eventuella dosjusteringar baseras på läkarens bedömning av effekt och eventuella abstinenssymtom.

Källor

Sakkunnig

  • Nuvarande:
    • Anders C Håkansson, med dr och ST-läkare, Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet

Annons
Annons
Annons