Bristande kunskap om KOL

- Vi vill se en sjukvård som bättre tar tillvara och stärker kunskaperna hos patienterna, säger Inger Ros, förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung.

KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en lungsjukdom som angriper luftvägar och lungor långsamt. En trappa blir ett berg att bestiga, en promenad blir ett maratonlopp. Sjukdomen påverkar även hjärta, muskler och skelett. De svårast sjuka behöver behandling med syrgas dygnet runt.

Totalt beräknas 500 000-700 000 personer i Sverige ha KOL, men bara 100 000 vet om att de har sjukdomen. Det betyder att för varje individ med KOL finns det minst fyra människor som ännu inte fått diagnos.

Fokus på egenvård

Att vara kroniskt sjuk innebär att man blir något av en expert på sin diagnos. Dessvärre tas inte den kunskapen till vara fullt ut av sjukvården. KOL-patienter drabbas av försämringsperioder, så kallade exacerbationer, där sjukdomen förvärras. God kunskap om egenvård gör att många av försämringsperioderna som kräver akut sjukvård kan förebyggas.

- Välinformerade och utbildade patienter är en resurs som kan vårda sig själva, vilket leder till färre akutbesök och en högre livskvalitet för alla med sjukdomen, säger Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung.

I samband med Lungmånaden genomförs en rad aktiviteter av HjärtLungs lokalföreningar, flertalet på Världs-KOL-dagen 16 november.

Behandling av KOL

• Rökstopp – den enskilt viktigaste åtgärden. 
• Fysisk aktivitet/träning. 
• Patientutbildning. 
• Vaccination mot influensa och pneumokocker. 
• Bedömning och behandling av samsjuklighet och kardiovaskulära riskfaktorer. 
• Läkemedelsbehandling.

Källa: Riksförbundet HjärtLung