Fakta | Influensa

Den nya influensan (svininfluensan)

Den nya influensan A(H1N1), även kallad svininfluensan är en ny typ av influensavirus som de flesta saknar motståndskraft mot. Till skillnad från den vanliga säsongsinfluensan drabbar den många unga människor. Inemot hälften av dem som blivit allvarligt sjuka har inte haft någon bakomliggande sjukdom så det går inte på förhand att veta vem som riskerar att bli allvarligt sjuk.
Annons

Det nya viruset upptäcktes i slutet av april 2009 i sydvästra USA och Mexiko då ett stort antal personer insjuknade. Personer i alla åldrar kan drabbas av influensan men hittills är det främst unga och unga vuxna som har insjuknat i den nya influensan, medan äldre har drabbats i mindre utsträckning. Sjukdomen verkar i de flesta fall relativt mild men som vid alla influensautbrott finns också enstaka allvarligare fall.&nbsp

Eftersom det är en helt ny typ av influensa, med en genetisk sammansättning som inte är känd sedan tidigare, saknar majoriteten av befolkningen med undantag för många äldre naturligt skydd mot denna variant vilket medför en stor risk för snabb smittspridning. Under ett normalår insjuknar några procent av befolkningen i vanlig influensa, men historien visar att i nya influensor insjuknar 30-40 procent. Svininfluensan fick mycket snabbt fäste i stora delar av världen och i juni 2009 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, den som pandemi. En pandemi är en epidemi som finns på fler än två kontinenter och smittar lätt mellan människor.

Smitta och symtom

Influensa A(H1N1) smittar som vanlig influensa, det vill säga via nära kontakt med smittade. Samtliga influensavarianter, så även denna, smittar via droppar från saliv, nysningar, hosta etc. Virus kan dessutom fastna på olika ytor varför smittöverföring via händer också kan förekomma. Symtomen vid H1N1 liknar dem man får vid den årliga influensan, det vill säga plötsligt uppkommen feber, luftvägssymtom, huvudvärk, smärtor bakom bröstbenet, muskelsmärtor och allmän uttalad sjukdomskänsla. Vissa kan även drabbas av diarr&eacute och andningssvårigheter. Sjukdomstiden håller ofta i sig fem till åtta dagar, varav feber i tre till fem dagar. För de allra flesta är denna influensavariant inte mycket värre än en ”vanlig” influensa, men för ett litet antal människor innebär det att man behöver sjukhusvård och vissa fall leder till dödsfall.&nbsp

Annons
Annons

Så undviker du att drabbas

För att undvika att smittas med influensa eller från att smitta andra finns det vissa saker man bör tänka på. Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet radar upp ett antal råd.
•&nbspUndvik nära kontakt med personer som du vet är sjuka.
•&nbspOm du själv är sjuk, håll lite avstånd till andra personer, för att undvika att de smittas.
•&nbspOm du är sjuk, stanna hemma från arbetet eller skolan och undvik att göra andra ärenden.
•&nbspHosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du spolar ner på toaletten eller slänger i en soppåse.
•&nbspTvätta händerna med tvål ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser.
•&nbspAnvänd gärna handsprit som komplement till handtvätt. Det kan också vara effektivt.
•&nbspUndvik att röra vid ögon, näsa och mun, så slipper du smittas om du råkat ta i något föremål som influensavirus nyligen fastnat på.

Vaccinering mot influensan

Socialstyrelsen uppmanar samtliga att vaccinera sig mot den nya influensan, eftersom en massvaccination kan bromsa smittspridningen. Det är viktigt att så tidigt som möjligt vaccinera grupper som riskerar att bli allvarligt sjuka. Den som vaccinerar sig skyddar både sig själv, nära och kära och dem som tillhör riskgrupperna eller som av olika orsaker inte kan vaccinera sig. Personer som däremot bör undvika att vaccinera sig är dem som är väldigt allergiska mot ägg, barn under 6 månader, eller de som redan är sjuka i en pågående infektionssjukdom med feber och luftvägssymtom.

Riskgrupper

De flesta blir alltså inte allvarligt sjuka av den nya influensan men personer som till exempel har en kronisk sjukdom som påverkar hjärta eller lungor, eller dem med nedsatt immunförsvar, löper en något ökad risk att få svårare sjukdomsförlopp. Och eftersom ungefär hälften av dem som blivit svårt sjuka av den nya influensan har haft någon underliggande sjukdomar vaccineras dessa först, samt gravida och vårdpersonal.
I riskgrupperna ingår personer med:
•&nbspkronisk hjärt- och kärlsjukdom
•&nbspkronisk lungsjukdom (till exempel kol och astma)
•&nbspkronisk lever- eller njursvikt
•&nbspdiabetes
•&nbspnedsatt immunförsvar (till exempel ärftliga immundefekter samt pågående behandling som sätter ned immunförsvaret)
•&nbspneurologiska och neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen (till exempel ALS, MS, Parkinsons sjukdom)
•&nbspextrem fetma (BMI över 40)
•&nbspcerebral pares och andra multifunktionshandikapp (gäller barn)

Annons
Annons

Behandling

Vanligtvis krävs ingen behandling annat än med Alvedon (paracetamol) om febern är hög (&gt39grader) och besvärande. Alvedon hjälper också mot muskelvärken. Skulle andnöd tillstöta vilket oftast sker efter 3-5 dagar kan det bli aktuellt att behandla med virushämmade medel (Tamiflu eller Relenza) alternativt undersöka om någon tillstötande bakterieinfektion som kräver antibiotikabehandling ligger bakom försämringen. Detta kräver snar kontakt med läkare.

För personer med underliggande sjukdomar i lungorna som astma och KOL kan det bli aktuellt att behandla med virushämmade medel redan tidigare i sjukdomsförloppet och även detta avgörs av behandlande läkare. Men sjukdomen är som sagt i de allra flesta fall självläkande och efter en vecka är flertalet återställda.

Källa: Socialstyrelsen


Annons
Annons