Fakta | Infektion

Influensa A(H1N1) (svininfluensa)

Influensa A(H1N1) (svininfluensa) ledde till en pandemi under åren 2009–2010. Nu betraktas infektionen som en av de cirkulerande säsongsinfluensorna.

Uppdaterad den: 2020-05-13
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är svininfluensa?

Svininfluensa betyder vanligtvis influensasjukdom hos gris. Precis som människor (och fåglar) kan grisar få luftvägsinfektioner, och precis som hos människor har influensaviruset som angriper svin en tendens att förändras från år till år. Denna ständiga förändring av viruset är orsaken till att varken människor eller djur som smittas blir varaktigt motståndskraftiga.

Vanligtvis smittar influensavirus lätt i en grisbesättning, men ger sällan sjukdom hos människor. Om en person som arbetar med grisar blir smittad från grisbeståndet har vidare smitta mellan människor beskrivits, men det har inte lett till några stora epidemier.

I april 2009 förekom ett utbrott av svininfluensa i Mexiko, där viruset snabbt smittade människor i lokalmiljön, inklusive turister. På grund av turismen spreds detta virus därefter till andra länder och andra kontinenter. Det är internationellt vedertaget att detta virus ska kallas influensa A(H1N1), och officiellt inte längre kallas svininfluensa.

Annons
Annons

I juni 2009 deklarerade WHO att det fanns en pandemi med influensa A(H1N1), det vill säga att infektionen var spridd i stora delar av världen. I augusti 2010 deklarerade WHO att världen befann sig i en postpandemisk fas avseende influensa A(H1N1) och den betraktas nu som en av de cirkulerande säsongsinfluensorna.

Hur smittar influensa A(H1N1)?

Viruset smittar mellan djur genom droppsmitta, det vill säga vid hosta och nysningar, eller vid kontakt mellan djuren vid vatten- och mattråg och liknande. Vid droppsmitta kan även personer som arbetar med djuren bli smittade. Man kan inte bli smittad genom att äta fläskkött.

Det virus som påvisades bland svin i Mexiko 2009 var av typen A(H1N1). Denna virustyp finns också normalt bland människor, men närmare undersökningar vid utbrottet 2009 visade att viruset skiljde sig så mycket från det aktuella A(H1N1) som fanns bland människor, att man inte kunde förvänta sig att ha en skyddande effekt varken av tidigare genomgången infektion eller av vaccin. Viruset hade därför de egenskaper som krävs för att en världsomspännande pandemi skulle vara möjlig.

Annons
Annons

Studier har visat att influensaviruset kan överleva på döda ting – till exempel på tangentbord, telefoner, dörrhandtag och liknande – och kan smitta en person efter upp till 2–8 timmar på en sådan yta.

Vad är symtomen vid sjukdom?

När en människa bli smittad av influensa A(H1N1) är symtomen av samma slag som vid vanlig influensa: akut feber över 38 grader och luftvägssymtom som hosta, ont i halsen och/eller tung andning. Sjukdomskänsla, värk i kroppen och huvudvärk är också vanliga besvär. En del får diarré och kräkningar.

Det är inte möjligt att med säkerhet skilja symtomen vid influensa A(H1N1) från vanlig influensa, eller från andra luftvägssjukdomar.

Kan man skydda sig mot smitta?

Åtgärder för att skydda sig och hindra spridning av influensa A(H1N1) är desamma som för vanlig influensa, eller som för andra sjukdomar som sprids genom droppsmitta:

  • Begränsa/undvik nära kontakt med personer som är sjuka i influensan.
  • Täck över näsa och mun med en mask om du har kontakt med personer som är influensasjuka, eller som man misstänker kan vara smittade.
  • Vid egen sjukdom, var noggrann med att tvätta händerna ofta, särskilt när du hostar och nyser.
  • Täck över näsa och mun med en pappersnäsduk vid hosta, och kasta näsduken efter användning.

Hur farlig är sjukdomen?

Influensa A(H1N1) är inte farligare än vanlig influensa. För personer med annan sjukdom, hög ålder eller nedsatt allmäntillstånd, kan influensa vara en farlig sjukdom.

Behandling

Viruset medför lindrig sjukdom med kort varaktighet. För personer som annars är friska rekommenderas därför ingen annan behandling än att vila, dricka mycket vätska och ta febernedsättande läkemedel vid behov.

Vid mer uttalade besvär kan det bli aktuellt att ge virushämmande läkemedel. Vid komplikationer kan det bli nödvändigt med sjukhusinläggning och intensivvård.

När ska man söka vård?

Kontakta alltid läkare om du har influensasjukdom där tillståndet förvärras. Du rekommenderas att ta kontakt snarast om du:

  • Har svårt att andas och/eller smärtor i bröstet.
  • Har lila eller blåaktig färg på läpparna.
  • Visar tecken på uttorkning, som muntorrhet och liten urinmängd.
  • Kräks och har problem med att behålla dryck så att det är risk för uttorkning.
  • Får anfall med kramper.
  • Inte reagerar normalt eller verkar förvirrad.

Vaccination

Vaccination är det bästa skyddet mot influensa. Syftet med vaccineringen är att skydda individen mot komplikationer och död. Utöver detta är målet att minska belastningen på vården.

Det vanliga influensavaccinet som ges årligen till riskgrupper skyddar mot flera olika influensavirus, varav ett är A(H1N1).

Vissa grupper löper ökad risk att drabbas av komplikationer och död till följd av influensa. Riskgrupperna som rekommenderas årlig vaccination mot influensa är:

  • Personer 65 år och äldre
  • Gravida efter graviditetsvecka 16
  • Vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:
    • Kronisk hjärtsjukdom
    • Kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
    • Andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft, till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder
    • Kronisk lever- eller njursvikt
    • Diabetes mellitus
    • Tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling

Har du haft bältros? Då söker vi dig! Läs mer här!