Tidig upptäckt av flimmer ger mindre fall av stroke

Tidig upptäckt av flimmer ger mindre fall av stroke

Förmaksflimmer tillhör en av dem vanligaste formerna av arytmi – det vill säga tillståndet där hjärtats rytm inte fungerar normalt. Om inte rätt diagnos ställs i tid leder det i många fall till påtagligt ökad risk för hjärtsvikt och stroke. Christos Milonas som är specialist i hjärtsjukdomar poängterar därför vikten av att i ett tidigt skede utföra EKG på patienter som känner av oregelbunden puls – just för att undvika fördröjningar med risk för blodpropp.

Lovisa
Publicerad den: 2017-05-25
Författare: Lovisa Dahlström, Redaktör

Annons

Förmaksflimmer diagnostiseras uteslutande genom EKG. Det är därför viktigt att man inom primärvården tar EKG på patienter där man exempelvis noterat en oregelbunden puls när man lyssnar på hjärtat eller tagit blodtryck. Om patienten uttrycker symptom på oregelbunden puls bör man också liberalt genomföra långtids-EKG. Också vid de tillfällen patienten själv noterar oregelbundenhet, säger Christos Milonas.

Symtomen vid hjärtflimmer kan variera från person till person och kan uppträda mer eller mindre tydligt. Hos många uppstår en hög och oregelbunden puls och känslan av smärta i bröstkorgen är heller inte ovanligt. Trötthet, nedsatt fysisk ork och yrsel kan också förekomma. Dessa yttringar kan tillsynes verka relativt diffusa och riskerar därför att inte tas på allvar.

Vanligt att inte känna symtomen alls 

– I cirka en tredjedel av fallen känner inte patienten av några symptom av sitt förmaksflimmer. Ibland kan första tecknet på förmaksflimmer vara strokesymtom innan eller i samband med en blodpropp i hjärnan. I värsta fall kan en försenad diagnos innebära att patienten får stroke. Om ett förmaksflimmer ger hög puls och tillåts stå för länge kan man drabbas av hjärtsvikt. Det senare brukar dock oftast gå tillbaka när man behandlar den höga hjärtfrekvensen. Om ett förmaksflimmer tillåts fortgå under en längre tid kan det vara svårare att behandla, förklarar Christos Milonas.

Läs också: 6 tips till dig som har eller misstänker flimmer 

Orsaken till förmaksflimmer är ofta okänd men inte sällan ser man ett samband med andra sjukdomstillstånd såsom till exempel högt blodtryck, övervikt, sömnapnésyndrom, överproduktion av sköldkörtelhormon, lungsjukdom, hjärtsvikt, klaffel eller diabetes.

– Man ser också association till hög ålder, livsstilsfaktorer som psykisk stress, infektioner, sömnbrist, alkohol och fysisk överansträngning, säger Christos Milonas.

Annons
Annons

Risken att drabbas kan förebyggas 

I många fall kan alltså risken för att drabbas av förmaksflimmer förebyggas.

– Livsstilsåtgärder är alltid viktiga – det vill säga att man tänker på kost och motion, minskar alkoholintag, vårdar sin sömn och undviker stress. Förr i tiden trodde man att kaffe skulle ge en ökad risk men nya studier har snarare talat för att kaffe kan skydda något mot förmaksflimmer. Nikotin kan förvärra högt blodtryck och förmaksflimmer men är framför allt starkt associerat till stroke.

Läs också: Här krossas myterna om förmaksflimmer

Olika typer av behandlingar 

Som det ser ut idag finns flera olika typer av behandlingar. Vid akuta besvär kan man ibland genomföra så kallad el-konvertering, som innebär att man genom att ge en elektrisk stöt mot hjärtat återfår hjärtats normala rytm (sinusrytm). Många gånger blir det också aktuellt med läkemedelsbehandling som antingen syftar till att upprätthålla en normal sinusrytm eller reglera hjärtfrekvensen om förmaksflimret går för snabbt.

Annons
Annons

Christos Milonas förklarar vidare att många patienter numera behandlas framgångsrikt genom ablation vilket innebär att man går in med tunna sladdar (katetrar) i hjärtat och isolerar dess lungvener elektriskt för att få bort förmaksflimret. När man väljer att få bort förmaksflimmer görs detta endast i de fall patienten har besvär av förmaksflimret. Om inga besvär noterats är det framför allt minimering av strokerisk som är det mest relevanta.

– Det görs genom blodförtunnande behandling, förklarar han.

Viktigast är att identifiera riskpatinter 

När det gäller framtidsutsikter och forskning menar Christos Milonas att det viktigaste är att identifiera markörer för att på ett mer noggrant sätt kunna identifiera de patienter som löper risk för stroke i samband med förmaksflimmer.

– Flera olika skattningsskalor används för detta i dagsläget och sannolikt kommer dessa också förfinas framöver, säger Christos Milanos.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • Avatar Erik 2017-05-26 15:41 (5 månader sen)

    Hej!
    Är man på 70 år. Blir lite konfunderad när jag ofta läser om diagnostiserade hjärtflimmer där det sker mer eller mindre omfattande undersökningar, ang. orsak och ev. åtgärder osv

    Har själv en puls/hjärtslag som är ngt oregelbunden, men aldrig över 90 slag/min. Motionerar regelbundet utan problem.
    Min läkare ställde diagnosen hjärtflimmer enbart genom att lyssna på hjärtat och ordinerade därefter blodförtunnande!?


Annons
Annons