Kärlkramp, behandling

Behandlingen av kärlkramp består i regel av anpassning av ohälsosamma levnadsvanor, läkemedel och i vissa fall kirurgi.

Uppdaterad den: 2019-09-09
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Akutbehandling

Om det är första gången man upplever kvarstående smärta eller obehag i bröstet som man tror kan bero på kärlkramp, eller om kärlkrampen känns ovanlig på något sätt – starkare, varar längre (över 15 minuter) eller kommer vid vila eller låg fysisk aktivitet – bör man kontakta sjukvårdspersonal omedelbart genom att ringa nödnumret 112. 

Om man har känd kärlkramp räcker det ofta med några enkla råd för att obehaget/smärtan ska gå över:

  • Avbryt den aktivitet som kan ha utlöst besvären, till exempel gräsklippning, snöskottning eller annan fysisk belastning.
  • Ligg eller sitt ner i en bekväm ställning med huvudet högt.
  • Ta kortverkande kärlvidgande läkemedel, antingen som munsprej eller tablett under tungan. Det ger som regel snabb lindring.

Levnadsvanor

Ohälsosamma levnadsvanor har visat sig öka risken för sjukdomar i hjärta och kärl. Stillasittande, övervikt och ohälsosamma matvanor kan bidra till åderförfettning och därmed öka risken för kärlkramp och hjärtinfarkt. Det finns därför ett antal saker man själv kan göra:

Annons
Annons
  • Anpassa kostvanor:
    • Högt intag av grönsaker, baljväxter, frukt, bär, fisk, skaldjur, nötter och frön, fullkornsprodukter, vegetabiliska oljor, mejeriprodukter med låg fetthalt
    • Minimalt intag av läsk, rött kött, charkprodukter, sötade produkter, salt och alkohol
  • Fysisk aktivitet:
    • Vid kärlkramp med pågående symtom rekommenderas man att minska aktivitetsnivån för att minska belastningen på hjärtat 
    • När fysisk aktivitet inte utlöser smärtorna kan träning på sikt leda till att hjärtat tål större belastningar och att åderförfettningen bromsas
    • Minst 90 minuters aerob fysisk aktivitet (uthållighetsträning) av måttlig–hög intensitet (kombinerat) och muskelstärkande aktivitet 2–3 gånger i veckan rekommenderas
    • Fysisk aktivitet leder till lägre blodfetter, bättre glukosvärden i blodet,  viktnedgång och ökar konditionen
    • Många är oroliga för att sexuell aktivitet är farligt eller kan utlösa en hjärtinfarkt, men forskning har utvisat att den risken är mycket låg
  • Rökstopp:
    • Att sluta röka är en mycket effektiv åtgärd för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar
    • Även passiv rökning kan vara skadligt
  • Övervikt:
    • En normalvikt med ett BMI (kroppsmasseindex) mellan 20–25 rekommenderas hos alla som har kärlkramp 
  • Stress och annan psykisk ohälsa och luftföroreningar har visat sig öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Om man kan påverka situationen är det bra att undvika stressfulla situationer, behandla psykisk ohälsa och undvika områden med mycket luftföroreningar.

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling kan delas in i tre grupper med mediciner som har olika mål:

  • Mediciner som minskar syrebristen i hjärtat snabbt genom att vidga kärlen. 
  • Mediciner som förebygger smärta över längre tid genom att minska syreförbrukningen i hjärtat och/eller genom att vidga kärlen.
  • Mediciner som förebygger framtida sjukdomar i hjärta- och kärl.

Snabb symtomlindring

Snabb symtomlindring får man genom att använda läkemedlet nitroglycerin (glyceryltrinitrat). Denna medicin verkar genom att sänka blodtrycket och utvidga blodkärlen så att mer blod kan passera genom hjärtmuskelns kranskärl. Nitroglycerin används av de flesta som anfallsbehandling i form av tabletter som smälter under tungan, eller en munsprej.

Symtomförebyggande behandling

Andra läkemedel som förebygger symtom är betablockerare och kalciumflödeshämmare. De förebygger inte hjärt- och kärlsjukdom (såsom hjärtinfarkt eller dödsfall på grund av kranskärlssjukdom) men kan minska symtomen:

Annons
Annons
  • Betablockerare är en typ av läkemedel som underlättar hjärtats arbete och på så sätt leder till att hjärtats syrebehov minskar. Medicinen minskar hjärtats tempo (lägre puls) och minskar därmed den kraft hjärtat behöver för att pumpa ut blodet i kroppen. Detta är en typ av läkemedel som visat sig mycket effektiv i förebyggande behandling av kärlkramp. 
  • Kalciumflödeshämmare eller kalciumantagonister är grupp av läkemedel har en avslappnande effekt på kärlen runt hjärtat. De kan användas som enda preparat eller i kombination med betablockerare. De är också ett bra alternativ för den som inte tål betablockerare.

Det finns även läkemedel som har en liknande verkan som nitroglycerin men som är långverkande. De tas i fasta, dagliga doser och kan bidra till att förebygga kärlkramp. Ett exempel på ett sådant läkemedel är isosorbidmononitrat. 

Preventiv behandling

Symtomlindrande och -förebyggande behandling skyddar inte mot framtida sjukdomar i hjärta eller kärl. Andra läkemedel har visat sig kunna minska den risken. Därför rekommenderas behandling med acetylsalicylsyra hos alla med kärlkramp. De minskar blodets förmåga att levra sig genom att hämma blodplättarnas funktion. Ett annat läkemedel som har samma funktion är klopidogrel. Det kan utgöra ett alternativ till de som inte tål acetylsalicylsyra.

För hög fetthalt eller kolesterol i blodet har visat sig vara en central riskfaktor för att utveckla åderförfettning och förträngda blodkärl. Därför rekommenderas i regel behandling med blodfettsänkande läkemedel från gruppen statiner. Denna typ av läkemedel sänker mängden skadliga fetter i blodet och bidrar på det sättet till att bromsa utvecklingen av åderförfettning och att förebygga nya anfall.

Högt blodtryck (över 140/90 mmHg) är också en riskfaktor för sjukdomar i hjärta och kärl och behandling med blodtryckssänkande läkemedel rekommenderas i sådana fall. Vid tecken på diabetes eller prediabetes kan behandling med läkemedel som sänker glukosvärden i blodet bli aktuellt. 

Kirurgisk behandling

De allra flesta patienter med kärlkramp har god effekt av anpassade levnadsvanor och läkemedelsbehandling. Om man ändå inte kan minska symtomen kan kirurgisk behandling bli aktuell. Det kan också vara motiverat om man har sett att hjärtat har en mycket utbredd syrebrist.

Kirurgisk behandling består antingen av ballongvidgning med eventuellt inläggning av en stent (PCI), eller så utför man en så kallad bypassoperation.

Perkutan koronarintervention, angioplastik (PCI)

Detta är det vanligaste ingreppet och det minst omfattande. Ingreppet utförs genom att man för in en liten kateter (plastslang) i en blodkärl i ljumsken eller på handleden. Denna slang förs sedan in via huvudpulsådern till hjärtat, där den sedan leds till början av kranskärlen. Med hjälp av röntgengenomlysning och insprutning av kontrastvätska hittar läkaren de områden i kranskärlen som är förträngda eller blockerade. På kateterns spets finns en liten ballong som blåses upp i det trånga partiet och därmed utvidgas passagen och blodgenomströmningen förbättras. Som regel sätter man även in en förstärkning i det utvidgade partiet i blodkärlet – ett rörformat metallnät som kallas en stent. Stenten ökar chansen att blodkärlet förblir öppet. Detta ingrepp kan utföras med lokalbedövning och tar bara några få timmar inklusive förberedelser och efterbehandling.

Bypassoperation

Detta är en kirurgisk metod som innebär att man öppnar bröstkorgen för att kunna operera på själva hjärtat – öppen hjärtkirurgi. Ingreppet utförs nästan enbart på patienter med allvarliga förträngningar av flera kranskärl, eller om det rent tekniskt inte går att utföra ballongvidgning och stentbehandling. Det trånga partiet av blodkärlet ersätts av ett nytt – oftast en ven som tas från benet eller en artär som tas från baksidan av bröstbenet – och som leds förbi (bypass) det trånga partiet. Detta är ett omfattande och krävande ingrepp, men anses säkert. Eftersom bröstkorgen måste öppnas tar det mycket längre tid att återhämta sig efter detta ingrepp jämfört med vid PCI. 


Annons
Annons
Annons