Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Diabetes och hjärt-kärlsjukdom behandlas inte enligt nya rekommendationer

ALMEDALEN: Personer med typ-2 diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom tillgodogörs inte behandlingar som kan minska risken för hjärt-kärlkomplikationer. Detta trots att Socialstyrelsen och Läkemedelsverket redan 2017 uppdaterade rekommendationerna.


D0C061E2 91E3 41C2 A087 67D824C7D69B
Publicerad den: 2019-07-08

diabetes-man-doktor
Annons

En förklaring kan vara att det nya nationella systemet för kunskapsstyrning ännu inte hittat sin form. Men har patienterna med hjärt-kärlsjukdom och typ-2 diabetes råd att vänta? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen 2019.

– Trots uppdaterade riktlinjer har vi inte kunnat se att den nya kunskapen implementerats i hälso-sjukvården. Hos våra medlemmar finns en stor oro att drabbas av en ny hjärt-kärlhändelse, säger Christine Cars-Ingels, generalsekreterare Riksförbundet HjärtLung och får medhåll från Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS).

Patientföreträdarna deltog i seminariet för att diskutera med företrädare från vården om hur samverkan kan ske för patienter som både har diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Annons
Annons

Många lever med typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar

Idag lever över 460 000 svenskar med typ-2 diabetes. Forskning visar att 28 procent av patienterna även vårdats för kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och hjärtsvikt - och mer än varannan avlider i sviter av dessa.

– Vi har en god vård i Sverige, inte minst akutsjukvården, men för att kunna leva länge med en eller flera kroniska sjukdomar finns det mycket att göra för att öka delaktighet och tänka personcentrerat, säger Christine Cars-Ingels.

Hon lyfter flera områden där svensk sjukvård behöver bli bättre.

– Vi behöver en vård där man ingår i ett partnerskap med sin läkare, skapa personliga hälsoplaner som är bra för både patienter och anhöriga att se och ta del av. Vi behöver också öka kunskapen hos såväl patienten som hos vårdpersonalen i frågor som rör samsjuklighet. Som patientorganisation gör vi många insatser som ger stor betydelse för hälsan, men även vården behöver vara med på det, säger Christine Cars-Ingels.

Annons
Annons

David Nathanson, överläkare och ordförande i Svensk förening för Diabetologi, menar att utvecklingen för patientgruppen i stort går åt rätt håll. Sjukvården för patienter med hjärt-kärlsjukdomar har blivit bättre med minskad dödlighet. Men den kan alltid bli bättre och menar vidare på att man från sjukvårdens håll är dåliga på att släppa in patienterna och deras företrädare.

– Vi behöver bli bättre på att bjuda in patientorganisationerna i vårt arbete. Det är av vikt för kompetensförsörjningen, säger han.

Din hälsa - vems ansvar?

Thomas Magnusson, förbundsordförande för Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS), delar uppfattningen om att svensk sjukvård i mångt och mycket ligger i framkant, men han lyfter samtidigt att alla patienter inte får tillgång till god vård.

– Det finns stora regionala skillnader i svensk sjukvård, inte minst i diabetesvården. Många patienter får inte rätt vård och än mindre verktygen för att kunna ta hand om sig själva. Jag som patient kanske har bra fötter men dåliga hjärt-kärlvärden. Den kommunikationen måste man hitta i vården, att kunna se hela patienten och inte bara den del som berör en själv som läkare, säger Thomas Magnusson.

Men vem bär ansvaret, är det du som patient eller är det någon inom vårdkedjan?, frågar Göran Hägglund, moderator under seminariet.

– Du bär ansvaret sa en sköterska till mig. Vad tror du att jag kommer hit för svarade jag?, berättar Thomas Magnusson .

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

– Hon har rätt, men hon är ansvarig för att ge mig verktygen för att jag ska kunna ta mitt ansvar. Det är oerhört viktigt att jag som patient tar mitt ansvar, men det måste vården också göra, fortsätter han.

DiOS har tillsammans med Storstockholms Diabetesförening (SSDF) och Netdoktor gjort en stor undersökning som visar på allvarliga brister i svensk diabetesvård.

– Undersökningen visade bland annat att i sju av tio fall upptäcktes sjukdomen av en slump, exempelvis i samband med en hälsokontroll på vårdcentralen eller företagshälsan. Att vi som patienter måste ta vårt ansvar håller jag med om, men vården måste bli bättre på att upptäcka typ-2 diabetes och inte lämna det åt slumpen, säger Thomas Magnusson.

Nödvändigt att involvera patienterna

Att involvera patienterna är nödvändigt. Det menar Åke Åkesson, verksamhetschef Hälsocentralen i Borgholm.

– Det är totalt nödvändigt. Det vilar redan ett stort ansvar på vårdpersonal som det är och därför måste jag och mina kollegor ta oss tiden att få patienterna att förstå att mycket av ansvaret för deras egen hälsa ligger hos dem själva.

Många patienter med diabetes och hjärtkärlsjukdomar behandlas inom öppenvården, vilket ställer större krav på de läkare som är verksamma att hålla sig à jour och ha kunskap om nya behandlingsrekommendationer.

– Det är lättare att vara doktor idag än vad det var förr. Idag finns all den kunskap en läkare behöver tillgodogöra sig tillgänglig på nätet. Det är inte som förr, där man som läkare var tvungen att ta sig till biblioteket för kompetensförsörjning, säger Åke Åkesson.

David Nathanson, överläkare och ordförande Svensk Förening för Diabetologi delar Åke Åkessons uppfattning.

– Det är en fantastisk tid att verka i som läkare. Det är enkelt att hitta kunskap.

Nationella riktlinjer - endast rekommendation

Varför tillgodogörs inte då patienterna det senaste i behandlingsväg? Framtagandet av nya nationella riktlinjer tar lång tid, men vad uppfyller de för funktion om de inte implementeras?

– Riktlinjerna är ingen lag, utan endast en rekommendation. Men det finns ju uppenbarligen en tröghet i systemet. Implementeringen tar tid, säger Clas Held, professor i kardiologi och verksam i Svenska Kardiologiföreningen.

Både Thomas Magnusson och Christine Cars-Ingels lovade att de gemensamt ska arbeta för patienter med typ-2 diabetes och kardiovaskulär sjukdom och ställde frågan om vården klarar av att lämna stuprörstänkande och istället väljer att se hela patienten?

Vad tror du? Upplever du som patient att du involveras i den egen vård och behandling och hur mycket släpps du in i den kommunikationen? Dela gärna med dig av dina egna funderingar i kommentarsfältet här nedan.

 

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • Avatar Kerstin 2022-05-4 18:22 (23 månader sen)

    Det var många frågor som jag fick svar på när det gäller makens hjärtsvikt som behandlas med pacemaker och mår bättre efter ha varit orkeslös i drygt 1 1/2 år men varit för envis för att velat bli undersökt trots att han visste att han hade hjärtsvikt och diabetes samt njursvikt. Tack för alla goda råd och klarläggande.

  • Avatar Gunilla 2022-01-14 11:39 (2 år sen)

    Jag vill gärna ha information om diabetes 2 som jag har haft i 11 år. (Född 1950). Mina långtidsvärden har gått ner till det normala, mina morgonvärden pendlar mellan 6-8,5, jag har även andra sjukdomar; sköldkörteln, förmaksflimmer, atros

  • Avatar Anneli 2021-07-15 14:46 (3 år sen)

    Köpte kittet på Apoteket, stack mig, konstaterade D2. Hade varit hos Vårdcentralen innan vilka kom fram till att jag var frisk, trots att jag informerade om diabetes i 3 fallande led. Konfronterade dem efteråt fick svaret att eftersom jag var underviktig så kunde inte jag ha den. Såg inte ut som en typisk diabetiker. Hur dålig får man va inom sjukvården? Antagligen gått med den än idag om jag själv inte tagit tag i detta! Hände för 1,5 år sedan.

  • Avatar Rolf 2020-09-13 21:23 (4 år sen)

    Diabetes är en metobol sjukdom. Kosten är mycket viktig, men nämns bara när det gäller att undvika socker, vitt mjöl mm. Jag har själv ändrat min kost och reducerat min vikt 30 kg, och har satt ut alla mediciner utom 16 enh Lantusinsulin. Inga animaliska produkter! Inga halvfabrikat eller konserver! Äter mycket frukt och grönt, nötter och frön, och dricker vatten (1,5-2 L/dag). Mitt fB-Glukos numera omkring 5,1-5,8 mmol/L

  • Avatar Tidigare användare 2020-04-27 11:57 (4 år sen)

    Jag har diabetes 2 och har haft bekymmer med hjärtat. Inget akut men det har varit olika bud vad avser hjärtat. Diagnoser från ett starkt och hälsosamt hjärta till kort period med flimmer. Vet inte riktigt vad jag skall tro. Har föreskrivits Xarelto men tvekar om jag skall börja ta detta. Känner inte ett förtroende då det har varit mycket fram och tillbaka med olika diagnoser.

  • Avatar Tidigare användare 2020-03-5 22:39 (4 år sen)

    Läkarna har inte tid att låta patienten tala om sina sjukdomar. Har man flera olika sjukdomar,så blir det ännu sämre.

  • Avatar Tidigare användare 2020-02-3 08:40 (4 år sen)

    Tråkigt att ni har så dåliga erfarenheter från sjukvården, själv har jag kronisk kärlkramp och diabetes 2 och har en underbar hjärtläkare på Sahlgrenska samt diabetessköterska och läkare på vårdcentralen som för diabetesen.
    När jag besöker dessa så får jag reda på allt om mig själv, dom kollar mina mediciner och försöker sammanföra mediciner som hjälper mot båda.
    Och är det något som jag undrar och som dom missat så är det ju bara att fråga.
    Jag är helnöjd.
    Mia

  • Avatar Tidigare användare 2020-01-6 22:44 (4 år sen)

    Kan bara hålla med sig Ulf. Samma visa för mig (också multisjuk), fram och tillbaka hos olika läkare, utan att egentligen lösa en enda grej. Man tröttnar på vården i Sverige tyvärr. Och varför i hela friden har inte alla vårdgivare ett och samma datasystem anno 2019/2020?! Är det jag som patient som ska ge alla läkarna mina journaler eller påtala viktig bakgrundsfakta?? Det är en jäkla cirkus tycker jag.

  • Avatar Tidigare användare 2019-12-6 19:09 (4 år sen)

    Hej! Såg att Lena inte fick reda på sina provsvar utan att behöva "dra ut" dem. I de län/regioner där det finns möjlighet att själv via 1177.se med hjälp av Bank ID/mobilt Bank ID gå in och läsa sin journal är det inga problem alls att få del av provsvaren. Under beteckningen Provsvar redovisas tagna prover; ofta samma dag. Det finns också referenser angivna. Det man inte kan utläsa är hur kombinationen av proverna ska tolkas, kvoter och liknande. Det som alltså är kärnan i läkarens kunskaper (eller vårdens anvisningar till läkarna på nätet). Man måste ju självklart respektera den fackkunskap som doktorerna inhämtat under ut- och fortbildning. Lekmannen har inte den överblick som erfordras. Men de aktuella provsvaren kan man i alla fall i Stockholms län ta del av på nätet.

  • Avatar Tidigare användare 2019-12-4 17:29 (4 år sen)

    Jag känner att jag inte fått den hjälp och vård som jag behöver för att hjälpa mig att hantera mitt hjärtproblem. Hjärtläkaren skickade hem mig med medicin och med orden att vi går inte vidare nu. Du får vända dig till VC om de är något ringde dit i förrgår och har problem med hjärtat. Får inte komma dit utan vänd dig till akuten??? Jag är missnöjd


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons