Fakta | Kolesterol

Ändrade levnadsvanor vid höga blodfetter

Förhöjda blodfetter har likheter med att ha högt blodtryck. Oftast har man inga besvär, men på längre sikt ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Blodfetter mäts i totalkolesterol, HDL-kolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider. Många som får veta att de har förhöjda blodfetter uppmanas att ändra sina levnadsvanor för att på så sätt påverka värdena.

Uppdaterad den: 2017-04-06
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Höga blodfetter är en av flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Andra riskfaktorer är till exempel rökning, högt blodtryck, osunda matvanor, fysisk inaktivitet och övervikt. Risken varierar från person till person. Har man till exempel en känd hjärt-kärlsjukdom eller diabetes, kan den sammantagna risken bli hög vilket gör det viktigare att få blodfettsvärdena under kontroll. Läkaren gör därför en bedömning från fall till fall om man behöver behandlas med läkemedel eller inte. Ofta rekommenderas förändring av levnadsvanor innan läkemedel sätts in. Fördelen med en levnadsvaneförändring är att även andra riskfaktorer kan påverkas i positiv riktning, som att blodtrycket sänks och vikten minskar

Olika typer av blodfetter

Blodet innehåller flera olika fettämnen, så kallade lipider och man skiljer mellan totalkolesterol, LDL-kolesterol, triglycerider och HDL-kolesterol. HDL-kolesterol kallas ofta för "det goda kolesterolet" eftersom ett förhöjt värde av HDL-kolesterol har visat sig skydda mot hjärt-kärlsjukdomar. Omvänt kan ett lågt HDL-kolesterol och högt LDL-kolesterol ha en dålig inverkan på hjärtat. Ett förhöjt värde av LDL-kolesterol är förknippat med ökad risk för åderförfettning (ateroskleros). Bland personer med övervikt och lite fysisk aktivitet ser man ota ökad nivå av LDL-kolesterol och triglycerider.

Eftersom det finns stora individuella skillnader i fördelningen mellan LDL- och HDL-kolesterol kan risken för hjärt-kärlsjukdom skilja sig ganska mycket mellan två personer som har lika högt totalkolesterol.

Annons
Annons

Att förändra levnadsvanor

Det tar tid innan man kan mäta resultatet av en förändrade levnadsvanor. Därför bör en sådan behandling pågå i minst sex månader innan man tar ställning till om det har haft någon effekt eller om man bör sätta in behandling med läkemedel. Undantaget är patienter med hjärt-kärlsjukdom eller ärftliga blodfettsrubbningar, där man ofta vill starta med läkemedelsbehandling och levnadsvaneförändring samtidigt.

Det har visat sig att förändringar i levnadsvanor ger liten till måttlig sänkning av kolesterolnivån, men det finns individuella skillnader. Trots att effekten på kolesterolhalten är begränsad rekommenderas ändå en levnadsvaneförändring, eftersom den totala effekten på hjärt-kärlsjukdom är stor.

Med hjälp av en kostomläggning kan man sänka totalkolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider. Fysisk träning tenderar att höja halten HDL-kolesterol något och sänka triglycerider. Av den anledningen är det en fördel att kombinera kostomläggning med träning. Träningen ger mindre risk för framtida sjukdomar i hjärta eller kärl och rekommenderas därför hos alla med förhöjda blodfetter.

Annons
Annons

Rökning är en viktig oberoende riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Om man röker är den viktigaste åtgärden för att minska risken för framtida hjärt-kärlsjukdomar därför att sluta röka

Effekt av kostomläggning

Stora resurser har lagts på forskning inom detta område. Det finns därför en lång rad jämförande studier som ger pålitliga uppgifter om effekten av kostomläggning.

Sammanlagt visar forskningen att effekten av en kostomläggning vid högt kolesterol är begränsad. Enligt en samlingsstudie ger det endast 3–6 % minskning av det totala kolesterolet. En annan studie visar en minskning av LDL-kolesterol med 9–12 %.

Både lågfett- och lågkolhydratkost påverkar nivåerna. Lågfettkost har god effekt på totalkolesterol och LDL-kolesterol samtidigt som lågkolhydratkost har en god effekt på triglycerider och HDL-kolesterol.

Viktminskning rekommenderas vid ett BMI över 27 men effekten av viktminskning på kolesterolnivåerna är liten.

Effekt av fysisk aktivitet

Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig kunna öka HDL-kolesterolet något med 0,05–0,06 mmol/l. Den minsta träningsmängd som behövs för att öka HDL-kolesterolet uppnås genom en förbränning av 900 kcal per vecka, vilket motsvarar cirka 120 minuters konditionsträning. Effekten verkar vara större bland personer som har hög risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Det varierar i hur hög grad HDL-kolesterolet påverkas av fysisk aktivitet. Förbättringen verkar vara mer kopplad till mängden aktivitet än till intensiteten av träningen. LDL-nivåerna påverkas bara lite av regelbunden fysisk aktivitet.

En målsättning bör vara minst 30 minuters träning minst fem gånger i veckan. Aktiviteten ska anpassas till patientens ålder, om det föreligger hjärt-kärlsjukdom och patientens intresse för idrott.

Att vara fysisk inaktiv har en mycket negativ effekt på blodfetterna.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons