Njurartärstenos


Uppdaterad den: 2018-05-02
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är njurarna?

Njurartärstenos, kontraströntgen

Njurarna är två knytnävsstora organ som ligger på vardera sidan av ryggraden bakom bukhålan. Båda njurarna får blod från kroppspulsådern genom var sitt stort blodkärl, njurartärerna.

I njurarna avskiljs avfallsämnen och små mängder vätska från blodet så att det bildas urin. På så vis gör sig kroppen av med skadliga ämnen. Njurarna har också en viktig funktion genom att reglera vätskemängden i kroppen. När vi dricker mycket lagrar njurarna mer urin än när vi dricker lite. Därmed behåller kroppen ungefär samma mängd vätska oavsett hur stort intaget är. För att avfallsämnena ska kunna skiljas ut bör vi dock dricka minst en till två liter vatten per dag.

Dessutom bidrar njurarna till produktionen av vissa hormoner som hjälper till att reglera blodtrycket i kroppen. Hormonet renin som bildas i njurarna ger ökade nivåer av hormonerna angiotensin och aldosteron. Reninnivåerna ökar när blodflödet till njurarna minskar. Ökade nivåer av dessa hormoner ger en minskad urinproduktion och sammandragning av en rad blodkärl i kroppen. Detta leder till ökat blodtryck. I vissa situationer, till exempel vid allvarlig vätskebrist, är det fördelaktigt. Men i andra situationer kan det leda till ett skadligt högt blodtryck som i vissa fall behöver behandlas.

Annons
Annons
Animation om njurutlöst högt blodtryck

Vad är njurartärstenos?

Vid njurartärstenos föreligger en förträngning i en eller båda njurartärerna. Det finns i huvudsak två bakomliggande orsaker till en sådan förträngning:

  • Hos unga personer rör det sig vanligtvis om bindvävsförändringar i kärlväggen. Detta kallas fibromuskulär dysplasi. Orsaken bakom tillväxten är okänd, men den har ingen koppling till cancer.
  • Hos äldre personer rör det sig vanligtvis om åderförfettning i njurartärerna. De flesta av dessa personer har kalkavlagringar i många av blodkärlen i kroppen, så kallad åderförfettning (ateroskleros).

Det är vanligt med små njurartärstenoser och de ger inga besvär. När de uppnår en viss storlek kan det dock få konsekvenser. De vanligaste problemen är högt blodtryck och njursvikt.

När bör tillståndet misstänkas?

Tillståndet bör misstänkas vid:

Annons
Annons
  • Debut av högt blodtryck hos person ≤40 år (misstanke om fibromuskulär dysplasi).
  • Tidigare väl reglerat högt blodtryck som blir svårbehandlat.
  • Svårbehandlat högt blodtryck (behov av mer än tre läkemedel i maximal dos).
  • Högt blodtryck och fortskridande försämrad njurfunktion, särskilt om man bara har en njure.
  • Försämring av njurfunktion >30 % vid behandling med blodtryckssänkande läkemedel av typen ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare.

Diagnos

I normalfallet genomförs flera undersökningar för att påvisa njurartärstenos. I första omgången tas som regel blodprov, bland annat för att konstatera eventuellt förhöjda värden av hormonerna renin och aldosteron och för att bedöma njurfunktionen.

Dessutom finns det olika metoder för att undersöka hur stor förträngningen är. Undersökningsalternativ för att bedöma blodströmmen genom njurartären är ultraljud, magnetkameraangiografi (MRI) och datortomografisk (CT)-angiografi. En annan möjlighet är njurskintigrafi, så kallaT kapoten-test. Om någon av ovannämnda undersökningar stärker misstanken om njurartärstenos genomförs en angiografi, en röntgenundersökning där njurartärerna framställs med hjälp av kontrastvätska. I samband med denna undersökning kan njurartärstenosen behandlas enligt nedan.

Behandling

Njurartärstenoser som orsakar påtaglig blodtrycksstegring eller njurfunktionsnedsättning behöver ofta behandlas. Syftet med behandlingen är att undvika allvarliga njurskador och minska blodtrycket. Vilken behandling som är lämpligast beror bland annat på om förträngningen beror på muskeltillväxt eller åderförfettning. Även storleken på förträngningen och var den sitter har betydelse.

Ofta är det nödvändigt med blodtryckssänkande mediciner. Vissa personer med åderförfettning kan ha nytta av kolesterolsänkande mediciner (statiner). Medicinerna kan inte ta bort förträngningen men minskar risken för allvarliga följdtillstånd. Även låg dos av acetylsalicylsyra rekommenderas är orsaken är åderförfettning.

Hos vissa kan så kallad ballongutvidgning (PTRA) ha god effekt. Metoden är relativt okomplicerad och smärtfri och går ut på att man under angiografin för in ett tunt rör i ljumskpulsådern och därifrån in i njurartären där förträngningen kan utvidgas från insidan. Ofta sätts härefter ett litet rör (en så kallad stent) in i kärlet för att hålla det öppet.

I enstaka fall kan det vara nödvändigt med större operationer.

Prognos

Personer med muskelförträngningar har som regel mycket god prognos och får små problem. Många blir helt friska efter ballongutvidgning.

Äldre personer med åderförfettning på flera platser i kroppen får inte alltid lika bra effekt av behandlingen och de löper därför större risk för njurskador och problem på grund av högt blodtryck. För äldre är det därför viktigt att försöka att inte röka, äta hälsosam mat och att hålla sig i form. Mediciner kan förebygga problem hos vissa.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons