Typ 1-diabetes, rekommendationer

En strikt kontroll av sin diabetes kan förhindra allvarliga och livshotande komplikationer både på kort och lång sikt. Dåligt reglerad diabetes är en betydande riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som hjärtinfarkt, stroke, cirkulationsrubbningar i benen, kroniska sår på benen, njursjukdom och skador på nerverna ute i kroppen.

Här följer 20 tips om vad du ska tänka på och längre ner finns det fördjupad information om vad som ligger bakom dessa tips.

20 tips om hur du lever bra med din diabetes

1. Ta kontroll över din hälsa.
2. Använd flera strategier för att förhindra utveckling av komplikationer.
3. Ät en sund kost.
4. Håll en hälsosam vikt.
5. Motionera eller träna regelbundet.
6. Håll dig så nära målen för god glukoskontroll som möjligt.
7. Kontrollera plasmaglukos ofta och vid kritiska tidpunkter.
8. Var uppmärksam på möjliga inexakta glukosmätningar.
9. Ta ett snabbverkande insulin före varje måltid.
10. Ha med dig spruta eller penna med snabbverkande insulin.
11. Ta långtidsverkande insulin en eller två gånger om dagen i enlighet med ordinationer av din diabetessköterska eller läkare.
12. Lär dig att känna igen hur de olika insulinerna som du använder verkar: När kommer effekten, när är den maximal och hur länge verkar insulinet?
13. Lär dig känna igen symtomen och tecknen på hypoglykemi (lågt blodsocker) och hur du ska hantera situationen.
14. Ha alltid med dig en sockerkälla.
15. Lär dina närmaste vad hypoglykemi är.
16. Ha glukagon tillgängligt hemma.
17. Ha med dig ett kort som berättar att du har typ 1-diabetes.
18. Lär dig känna igen hur stress påverkar glukosnivån och lär dig att hantera stressnivån.
19. Begränsa alkoholkonsumtionen till måttliga mängder.
20. Lev ett normalt liv.

Ta kontroll över din hälsa

En noggrann kontroll av din typ 1-diabetes kräver att du fattar beslut om kost, motion och insulinintag varje dag. Lär dig hur du kan justera insulindosen och gör livstilsförändringar som minskar risken för komplikationer. Lägg ner tid på att lära dig hur typ 1-diabetes fungerar. Om du gör det skapar du en större trygghet för dig själv när det gäller detta risktillstånd. Forskning har visat att personer som skaffar sig den här kunskapen och insikten, samt rättar sig efter den, klarar sig klart bättre än de som inte bryr sig lika mycket.

Använd flera strategier för att förhindra utveckling av komplikationer

En tät kontroll av plasmaglukos kan minska risken för skador på blodkärlen (mikrovaskulära komplikationer, ateroskleros). Om till exempel HbA1c minskas från 86 mmol/mol till 53 mmol/mol ger det en minskad risk för ögonskada (retinopati) från 50 % till 10 %. Du kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom genom att lära dig att förebygga och kontrollera andra viktiga riskfaktorer, som högt kolesterol och högt blodtryck. Om du röker bör du sluta med det för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och mikrovaskulära komplikationer. Din läkare hjälper dig att kontrollera dessa faktorer och tillsammans planerar ni in regelbundna kontroller av plasmaglukos, blodtryck, kolesterol, urin och ögon.

Om du är vuxen kan det vara aktuellt att börja dagen med en tablett acetylsalicylsyra. Det har visat sig minska risken för kranskärlssjukdom med 20–25 % bland vissa patienter, i första hand personer som haft hjärt- och kärlsjukdom. En regelbunden uppföljning och behandling av patienter med retinopati i årliga kontroller, från och med tre till fem år efter diabetesdebuten, bromsar utvecklingen av mikrovaskulära komplikationer och synskador. Läkaren kan påvisa tidiga tecken på njurskada (nefropati) genom analys av små mängder protein i urinen (mikroalbuminuri).

Ät en sund kost

Högt kolesterol och högt blodtryck ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, retinopati och nefropati. Omkring 90 % av dem med typ 1-diabetes utvecklar högt blodtryck och de får detta tillstånd tidigare i livet än andra. Utvecklingen av dessa riskfaktorer kan förebyggas till stor del. En hjärtsund kost minskar blodtrycket och kolesterolnivåerna. Du bör särskilt tänka på att begränsa fettintaget. Det bör vara mindre än 30 % av det totala kaloriintaget och du bör använda lite mättat fett. Var också måttlig i ditt saltintag, ät fullkorn, frukt och grönsaker varje dag, gärna sju om dagen.

Var försiktig med sötsaker. Ät sötsaker tillsammans med annan mat om det går och ta snabbverkande insulin. Det är inte nödvändigt att äta något sött vid läggdags för att höja plasmaglukos om du tar insulin, men det kan vara nödvändigt om ditt plasmaglukos är genomgående lågt.

Håll en hälsosam vikt

Viktökning och övervikt är inte bra när du har typ 1-diabetes. Viktökning leder till högre blodtryck, högre värden av de dåliga kolesteroltyperna (LDL och triglycerider) och lägre värden av det goda kolesterolet (HDL). Viktökning kan också leda till att insulinets effekt blir mindre, något som gör det svårare att kontrollera blodsockret. Män bör ha ett midjemått under 100 cm och kvinnor under 88 cm. Kom ihåg att en god kontroll över matintaget, ett lågt kaloriintag och regelbunden fysisk aktivitet är en förutsättning för att undvika att gå upp i vikt.

Motionera eller träna regelbundet

Regelbunden fysisk aktivitet är särskilt viktigt för patienter med diabetes, eftersom inaktivitet hos dessa patienter fördubblar risken för att få hjärt-kärlsjukdom. Fysisk aktivitet förbättrar blodglukosen och HDL-kolesterolnivån, minskar stressnivån och bidrar till att normalisera vikten.

Det är inte många av oss som får tillräckligt med fysisk aktivitet. Alla borde motionera 30 till 60 minuter per dag med en intensitet som motsvarar en rask promenad. Före träningspasset bör du minska insulindosen eller ta extra kolhydrater som motsvarar träningsaktivitetens intensitet och längd.

Håll dig så nära målen för god glukoskontroll som möjligt

Tillsammans med läkaren kan du sätta mål för hur högt plasmaglukos bör vara. Utmaningen för dig som patient är att hitta den rätta balansen mellan kaloriintag, fysisk aktivitet och insulindos under dagen. För att uppnå den här balansen krävs det att du lär dig hur mat, fysisk aktivitet och insulin påverkar blodglukosnivån. Du kontrollerar plasmaglukos genom att börja med basalt insulin och ta en extrados insulin vid måltid för att efterlikna kroppens normala insulinproduktion. Hjälp och råd kring detta är något som vårdpersonalen kommer att ge dig.

Kontrollera plasmaglukos ofta och vid kritiska tidpunkter

Du bör mäta plasmaglukos genom att ta prov från fingertoppen till måltider och inför natten. Dessutom bör du testa plasmaglukos före och efter fysisk aktivitet, innan du ska köra bil och när du är osäker på om plasmaglukos ligger på rätt nivå. Det är särskilt viktigt att du mäter plasmaglukos innan du går och lägger dig, eftersom nattliga symtom kan komma utan att du märker det och orsaka allvarlig hypoglykemi. Om plasmaglukos sjunker under cirka 5,6 mmol/l kanske du bör äta ett litet mellanmål.

Provtagning från fingertoppen är den mätmetod som rekommenderas. System som övervakar plasmaglukos kontinuerligt är på väg in på marknaden. De är effektiva men dyra.

Var uppmärksam på möjliga inexakta glukosmätningar

Du måste vara uppmärksam på att glukosmätningarna kan vara inexakta på grund av dålig utrustning eller felaktig provtagningsteknik. Du bör skaffa en kontrollösning så att du med jämna mellanrum kan kontrollera att mätaren mäter rätt. Om mätresultatet är oväntat högt eller lågt ska du bedöma om du har symtom som stämmer överens med mätningen innan du tar extra insulin eller socker.

Ta ett snabbverkande insulin före varje måltid

Med snabbverkande insulin som du tar strax före måltid kan du effektivt kontrollera plasmaglukos efter måltiden. Det här insulinets maximala effekt varar i cirka en timme, vilket motsvarar hur länge plasmaglukos är förhöjt efter måltid hos en normal person. Snabbverkande insulin är därför bättre att använda (fysiologiskt) än reguljärt insulin. Användning av snabbverkande insulin ger färre episoder med hypoglykemi efter måltid, jämfört med reguljärt insulin.

Du kan träna på att räkna kolhydrater så att du ganska så exakt vet hur mycket insulin du bör ta. Det är vanligt att man räknar med att man behöver 1 enhet insulin per 10–15 gram kolhydrater. Om plasmaglukos överstiger den rekommenderade nivån kan du ta en extrados insulin för att korrigera plasmaglukos. En enhet direktverkande insulin minskar plasmaglukos med 1,1 till 3,3 mmol/l, beroende på insulinkänsligheten.

Ha med dig spruta eller penna med snabbverkande insulin

Du bör alltid ha med dig direktverkande insulin för att kunna vara flexibel när det gäller måltider och intag av mellanmål eller när du behöver en extrados. Insulinpenna blir vanligare och vanligare. En del patienter använder också insulinpump, som är lite svårare att använda, för att försäkra sig om bästa möjliga kontroll över insulinbehandlingen.

Ta långtidsverkande insulin en gång om dagen

Patienter som inte använder insulinpump tar i regel långtidsverkande insulin. Om du inte tar ett sådant insulin kommer blodsockret att blir ostabilare under natten och mellan doserna med snabbverkande insulin. Långtidsverkande insulin frisätter insulin under 24 timmar och ger en lämpligare (fysiologisk) nivå av basalt insulin i kroppen. Insulinpumpen ger samma effekt och håller plasmaglukos på en stabil nivå mellan måltiderna.

Lär dig hur insulintyperna verkar

Du bör veta:

• Hur snabbt de olika insuliner som du tar verkar.
• När de når maximal effekt.
• Hur länge de är aktiva.

Alla insulintyper har sina klara för- och nackdelar. Direktverkande insulin kontrollerar plasmaglukos efter måltid mer effektivt än regularinsulin, men för mycket direktverkande insulin kan snabbt utlösa hypoglykemi och du hinner i princip inte upptäcka symtomen. Vanligt insulin är aktivt längre än direktverkande men verkar långsammare och dess maximala effekt är inte kopplad till måltiderna, och används numera väldigt sällan. Det kan orsaka hypoglykemi om måltiden blir försenad eller om den fysiska aktiviteten ökar. Eftersom vanligt insulin når maximal effekt flera timmar efter att man har tagit det är det avgörande att du äter på fasta tider för att undvika hypoglykemi. Nackdelarna med vanligt insulin är större än fördelarna med en strikt glukoskontroll och används därför numera sällan.

Lär dig känna igen symtomen och tecknen på hypoglykemi, samt hur du ska hantera situationen

Under de första åren med diabetes ger hypoglykemi typiska symtom som illamående, hjärtklappning, nervositet, oförklarliga svettningar och hungerkänsla. Efter många år med tillståndet, särskilt om du upplever upprepade episoder med hypoglykemi, dominerar andra symtom som kraftlöshet, långsamt tal och långsamma rörelser, förvirring, ologiska handlingar, svaghet, synrubbningar, blekhet, ryckningar och huvudvärk. Symtomen på hypoglykemi kan vara så vaga som lätt orkeslöshet eller så dramatiska som en känsla av nära förestående kollaps.

Hypoglykemi kräver i regel inte sjukhusinläggning. Men du måste snabbt få i dig något att äta eller dricka som innehåller socker. Överbehandling kan ge högt blodsocker (hyperglykemi) följt av hypoglykemi. Därför bör du kontrollera plasmaglukos 15 till 20 minuter efter sockerintaget för att bedöma behovet av ytterligare behandling.

Du måste räkna med att uppleva episoder med hypoglykemi när du håller direktverkande på en nivå så nära den normala som möjligt. Det finns ingen orsak till rädsla. Men du måste lära dig att känna igen och behandla symtomen, och hellre se på varje episod som ett tillfälle att lära dig hur du kan undvika sådana episoder i framtiden.

Allvarlig hypoglykemi kan vara livshotande. Lyckligtvis har tillgången på bättre långtidsverkande och direktverkande insuliner minskat förekomsten av allvarlig hypoglykemi. Om du upplever hypoglykemi ofta eller om dina hypoglykemiska symtom är vaga bör du höja målvärdet för direktverkande något för att minska risken för hypoglykemi.

Ha alltid med dig en sockerkälla

Eftersom det inte alltid finns mat tillgängligt är det viktigt att ha med sig en sockerkälla (till exempel socker, glukostabletter, sötsaker), som du kan ta i fall du blir hypoglykemisk. Detta är särskilt viktigt om du håller ditt glukosvärde på låga nivåer.

Lär dina närmaste vad hypoglykemi är

Du själv, din läkare eller personalen på läkarmottagningen kan lära personer som ofta har kontakt med dig hur symtomen på hypoglykemi ser ut, hur tillståndet ska behandlas, hur de ska hantera en hypoglykemiutlöst förvirring och betydelsen av att hålla sig lugn och behärskad under en hypoglykemisk episod. Om du behöver hjälp är det omgivningens enkla uppgift att se till att du får i dig socker på ett eller annat sätt. I sådana fall blir du snabbt bättre, annars måste du få mer socker.

Ha glukagon tillgängligt hemma

Om hypoglykemin är så extrem att du inte kan äta eller dricka kan en enkel injektion med glukagon (1 mg intramuskulärt) få dig att återfå medvetandet inom fem till tio minuter.

Ha med dig ett kort som berättar att du har typ 1-diabetes

En liten behållare i form av ett armband eller ett halsband med plats för information om att du har diabetes kan vara viktigt så att andra får veta att hypoglykemi kan orsaka ovanligt beteende, kramper eller koma hos dig. Det kan bidra till att säkerställa att du snabbt får rätt behandling. Sådan information kan också läggas in i din mobiltelefon.

Lär dig hur stress påverkar glukosnivån

Fysisk och psykisk stress kan påverka hormoner som kortisol och adrenalin, något som kan minska insulinets effekt och minska kroppens egen produktion av blodsocker (glukos). Det kan leda till att du inte känner igen symtomen på hypoglykemi om du befinner dig i en stressig situation. Du bör kontrollera ditt plasmaglukos oftare om du är stressad, och du bör justera insulindosen och matintaget därefter. Fysisk stress, till exempel en infektion, kan få blodsockret att stiga.

Begränsa alkoholkonsumtionen till måttliga mängder

Ett högt alkoholintag kan öka risken för högt blodtryck och stroke och det kan hämma leverns frisättning av glukos, vilket i sin tur kan förvärra en hypoglykemi. Du bör begränsa alkoholkonsumtionen till högst ett till två glas per dag, och du bör kontrollera att plasmaglukos håller sig inom normala gränser när du dricker alkohol.

Lev ett normalt liv

Du kan i princip göra allt som personer utan diabetes kan göra så länge du kontrollerar ditt plasmaglukos väl. Du kan leva ett normalt liv med en sund kosthållning och mycket fysisk aktivitet.