Fakta | Barn

Vanliga utslag hos nyfödda


Uppdaterad den: 2012-10-16
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Huden hos nyfödda kan uppvisa en rad förändringar inom loppet av de första fyra veckorna i livet. De flesta av dessa förändringar är inte plågsamma och går över av sig själva, men en del kräver diagnostisk utredning för att utesluta infektion eller underliggande sjukdom. Här nämns några av de vanligaste utslagen som man kan se de första veckorna efter födseln.

Övergående förändringar i hudcirkulationen

Blodkärlen i huden kan hos det nyfödda barnet orsaka övergående förändringar i hudens blodflöde. Det yttrar sig som utslag, men är egentligen inga utslag.

Marmorering av huden ser ut som ett rodnat nätverk. Tillståndet beror på en reaktion på kyla i blodkärlen och försvinner vanligtvis när huden blir varm. Hudförändringarna uppstår utan skillnad mellan höger och vänster sida och de syns både på kroppen, armarna och benen. En tendens till hudmarmorering kan kvarstå i flera veckor till månader, och i vissa fall ända upp i den tidiga barndomen. Ingen behandling behövs och tillståndet försvinner av sig självt.

Annons
Annons

Harlequin-färgförändring antas bero på omogenhet i ett hjärncentrum (hypotalamus) som kontrollerar utvidgning och sammandragning av de minsta, ytligaste blodkärlen. Fenomenet uppträder hos upp till 10 % av alla barn som föds efter fullgången graviditet, men man märker det ofta inte, eftersom spädbarnet är påklätt. Hudförändringarna uppträder när det nyfödda barnet ligger på sidan. Huden på den sidan som är vänd neråt blir röd, medan huden på motsatt sida bleknar. Färgförändringen uppstår snabbt och varar från 20 sekunder till 20 minuter. Den försvinner med ökad muskelaktivitet och skrik. Vanligen uppträder fenomenet mellan två och fem dagar efter födseln och det kan fortsätta i upp till tre veckor. Tillståndet går över av sig självt och kräver ingen behandling.

Rött och finnigt utslag – erythema toxicum neonatorum

Detta är det vanligaste pustulösa utslaget hos nyfödda och förekommer hos 40–70 %. Det är vanligast hos barn som föds efter fullgången graviditet. Utslag kan förekomma vid födseln, men uppträder oftare inom loppet av två tilltre dagar. Typiska hudförändringar består av 2–3 mm stora röda fläckar (makulae) och små noppor (papler) som efter hand blir varfyllda (små kvisslor, pustler). Utslagen förekommer i ansiktet, på kroppen och övre delen av armar och ben. Handflator och fotsulor är inte involverade.

Orsaken är okänd och tillståndet är inte förbundet med någon underliggande sjukdom eller några medfödda fel. Utslaget försvinner vanligtvis inom fem till sju dagar, men det kan komma tillbaka flera gånger över några veckor. Ingen behandling behövs. Om barnet verkar sjukt måste andra diagnoser, särskilt infektioner, uteslutas.

Annons
Annons

Finnar hos nyfödda – acne neonatorum

Dessa hudförändringar förekommer hos upp till 20 % av alla nyfödda. De består vanligtvis av vita prickar med talg (komedoner) i pannan, på näsan och kinderna, men andra platser är också möjliga. Ibland kan det uppstå inflammerade förändringar och små kvisslor.

Tillståndet antas bero på stimulering av talgkörtlarna från hormoner (androgen) från modern eller barnet självt. Utslaget går vanligtvis över av sig självt inom loppet av fyra månader utan att efterlämna ärr.

Behandling är oftast inte nödvändig, men eventuellt kan barnet behandlas med lokalbehandlingsmedel innehållande bensoylperoxid eller azelainsyra om utslaget är utbrett och varar i flera månader.

Milier

Milier är 1–2 mm stora, pärlvita eller gula, platta upphöjningar i huden. De representerar anhopningar av hornämnet keratin som inte kommer ut till hudens yta. Milier förekommer oftast i pannan, på kinderna, näsan och hakan, men de kan också förekomma på överkroppen, armar och ben, penis eller slemhinnor. Milier uppträder ungefär hos hälften av alla nyfödda.

Milier försvinner spontant, vanligtvis inom den första månaden, men de kan finnas kvar till andra eller tredje månaden.

Miliaria

I likhet med mililer beror miliaria på omogna hudstrukturer. Vid miliaria är det svettkörtlarnas utförsgångar som är stängda och svetten kommer inte ut ur huden. Tillståndet är vanligt och dyker vanligtvis upp inom den första levnadsmånaden. Det finns flera undertyper; miliaria crystallina och miliaria rubra är de vanligaste.

Miliaria crystallina består av 1–2 mm små blemmor (vesikler) omgivna av röd hud, oftast på huvudet, halsen eller kroppen. Blemmorna brister efter hand och flagar därefter av. De kan vara från några timmar till dagar.

Miliaria rubra kallas även för värmeutslag. Det enskilda utslaget beror på att de djupare liggande svettkörtlarna är avstängda. Utslagen är små röda upphöjningar och blemmor, oftast på de delar av huden som är täckt.

Miliaria är ett ofarligt tillstånd som går över av sig självt. För att dämpa utslagen bör man undvika att hålla barnet för varmt.

Infantilt seborroiskt eksem

Den exakta orsaken är okänd. Både jästsvamp och hormonella faktorer tycks kunna vara inblandade.

Infantilt seborroiskt eksem karakteriseras av röd hud och feta fjäll. Utslaget förekommer först och främst i hårbotten, men kan även uppträda i ansiktet, på öronen och halsen. Röd hud är mest framträdande i vecken och där hud ligger mot hud, medan fjällningen är mest framträdande i hårbotten. Infantilt seborroiskt eksem har en tendens att sprida sig till blöjområdet.

Seborroiskt eksem kan i vissa fall vara svårt att skilja från barneksem (atopisk dermatit), men barneksem debuterar vanligtvis först efter tre månader och kliar, medan seborré inte kliar i någon stor utsträckning. Seborroiskt eksem i spädbarnsåldern är vanligtvis självbegränsande och går tillbaka inom loppet av några veckor till månader.

Eftersom tillståndet oftast går över av sig självt kan man i lindriga fall avvakta med behandling. Avfjällande behandling med barnolja och försiktig kamning av hårbotten kan prövas. Mjukgörande kräm kan användas, men salicylsyrehaltiga preparat rekommenderas inte på grund av att de kan tas upp av kroppen. Vid bristande effekt av avfjällning och mjukgörande behandling kan svag kortisonkräm, eventuellt med tillsats av mikonazol prövas.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons