Behandling | Allergi

Medicinsk behandling av allergier

En allergisk reaktion följs alltid av att histamin frisätts och att andra allergirelaterade ämnen (allergimediatorer) bildas i de så kallade mastcellerna. Därav följer två behandlingsmöjligheter: H1-blockerare (antihistaminer) och mastcellstabilisatorer.

Publicerad den: 2008-10-02
Uppdaterare: Anders Berg

Annons

Antihistaminer

Histamin är ett kroppseget ämne, som efter att ha frisatts av mastcellerna utlöser olika otrevliga reaktioner som är välkända för varje allergiker:

  • Förslappning av kärlmuskulaturen leder till att blodtrycket sjunker och man får en ökad blodgenomströmning i slemhinnorna. 
  • Genomsläppligheten i blodkärlen ökar och leder till en svullnad i binde-, näs- eller luftrörsslemhinnan. 
  • Ofta leder det även till aktivering av slemhinnan med diarré som följd.

Antihistamin påverkar inte frisättandet eller nedbrytningen av histamin, utan verkar genom att blockera histaminreceptorerna, de strukturer på cellernas yta som tar emot histaminet. Dessutom blockerar vissa av de här ämnena även andra receptorer och ger därigenom en rad andra effekter på organismen.

Den första generationen antihistaminer gav ofta kraftiga trötthetssymtom. Moderna antihistaminer har inte denna effekt. De här medicinerna bör dock undvikas 48 timmar före ett allergitest, eftersom testresultatet annars kan förvanskas.

Annons
Annons

Mastcellstabilisatorer

De här medlen stabiliserar mastcellernas cellväggar och förhindrar på så vis frisättandet av histamin. Är inte så effektiva och används idag huvudsakligen som ögondroppar. Kortison har en god effekt på allergireaktioner och används som nässpray mot allergisk snuva och i tablettform vid olika akuta allergireaktioner. Adrenalin är den viktigaste akutmedicinen vid anafylaktisk chock. Det vidgar luftrören och höjer blodtrycket. Ges intramuskulärt med en speciell typ av spruta.

Behandling av astma

  • Beta2-stimulerare vidgar luftrören genom att muskulaturen slappnar av vid inandning av medicinen. Finns både som kortverkande och som långverkande preparat.  
  • Kortison finns för inhalation och är det viktigaste preparatet för att dämpa inflammationen vid återkommande astmabesvär. Finns också i kombination med långverkande beta2stimulerare. Kortison kan användas kortvarigt i tablettform men risk för allvarliga biverkningar finns vid långvarigt bruk. 
  • Theophyllinpreparat används vid bronkialastma numera bara att avbryta anfall (intravenöst eller rektalt).
  • Leukotrienantagonister påverkar allergireaktionen på ett helt annat sätt och kan användas som komplement till kortisoninhalationerna. Detta tas i form av tabletter.  

Medicinerna ovan kan endast dämpa de allergiska symtomen tillfälligt. De botar alltså inte permanent. Den enda behandling som angriper orsaken till det allergiska förloppet är immunterapi (allergivaccination).


Annons
Annons
Annons
Annons