kosttillskott - vitaminer - mineraler - piller

Debatt: ”Stora risker att äta kosttillskott”

Marknaden för kosttillskott har exploderat under 2000-talet. Marknadsföringen är aggressiv och lockar med bättre hälsa, snabbare muskeltillväxt eller minskat midjemått. Verkligheten är dock en annan – och den som äter vissa kosttillskott riskerar även utsätta sin kropp för stora risker, skriver Arne Ljungqvist, världsledande expert inom idrottsmedicin.


Publicerad den: 2019-03-01

Annons

Kosttillskott är en snårig djungel och definitionen av begreppet är inte glasklar. Livsmedelsverket, Riksidrottsförbundet och kosttillskottsbranschen har alla sina egna, med följden att diskussionen ofta tenderar att bli skev och polariserad.

Klart är att många produkter marknadsförs som kosttillskott: drycker, piller, pulver, bars, geler. Merparten av de preparat som finns i handeln är både harmlösa och verkningslösa, eftersom de passerar igenom våra kroppar utan att konsumenten kan tillgodogöra sig innehållet av det enkla skälet att hen redan fått i sig allt kroppen behöver via vanlig mat.

Det är viktigt att understryka att det är stor skillnad mellan kosttillskott och kosttillskott, vilket i sin tur innebär att också riskerna varierar betänkligt. På hyllorna intill vanliga vitaminer, mineraler och proteinpulver står ibland preparat som verkligen är värda att höja ett varningens finger för. Det handlar om produkter som saluförs som extrema muskeluppbyggande eller fettförbrännande preparat och då i synnerhet så kallade ”prestationshöjare” eller PWO:er (Pre Workout-produkter).

Annons
Annons

”Kontrollen av innehållet i dessa produkter är dock mycket bristfällig”

Dessa preparat utlovar snabba resultat, ökad prestationsförmåga, energi och uthållighet. Kontrollen av innehållet i dessa produkter är dock mycket bristfällig, vilket är oroande; inte minst då denna grupp kan sättas i samband med akuta sjukdomstillstånd.

I Sverige säljs det kosttillskott för omkring fem miljarder kronor per år och varor kopplade till sportnutrition (tillskott kopplat till idrott och träning) har ökat med 40% sedan 2010.
Sju av tio killar som regelbundet tränar på gym äter någon form av kosttillskott varje dag och försäljningen av extrema kosttillskott och prestationshöjare har slagit rekord de flesta åren under 2000-talet.

Koffein, kreatin eller olika aminosyror är vanliga ingredienser i dessa kosttillskott. Men problemet är att de alltför ofta också innehåller dopningsklassade eller hälsofarliga substanser som centralstimulerande ämnen, bland annat amfetaminliknande substanser.

Annons
Annons

”Marknaden är rena Vilda västern”

Vid sidan av bristfällig kontroll av innehållet i dessa preparat finns heller inga garantier för att innehållsförteckningen överensstämmer med det faktiska innehållet. Någon produktanmälan sker inte innan kosttillskotten hamnar i butiken, vilket innebär att vem som helst i praktiken kan sälja vadsomhelst under benämningen ”kosttillskott”. Marknaden är rena Vilda västern.

Någon myndighetstillsyn finns knappt heller. Livsmedelsverket har visserligen ett övergripande ansvar, men det åligger varje kommun att sköta tillsynen och i många kommuner gör tidsbrist och okunskap detta till en bortprioriterad fråga.

Kosttillskott är ett vitt begrepp. Äter du multivitamintabletter, vassleprotein eller vanliga vitamintabletter behöver du knappast bekymra dig om din hälsa. Däremot kan finnas skäl att reflektera över varför? Eller vilken kostnad du årligen lägger på preparat som för de allra flesta är overksamma. Men när det kommer till prestationshöjare eller viktminskningspreparat finns skäl att anta ett än mer kritiskt förhållningssätt.

Dopningsmottagningen i Örebro, ser hos sina patienter ofta en logisk kedja, där den ökade belastning som möjliggörs av prestationshöjare leder vidare till amfetamin eller smärtstillande opioider. Från att tagit vad som kan tyckas vara tämligen harmlösa preparat, behöver steget inte vara särskilt långt till ett blandmissbruk.

”Svenska olympiska idrottare äter allt mindre kosttillskott”

Vad som kan vara värt att tänka på är att svenska olympiska idrottare, alltså de som tränar hårdast, äter allt mindre kosttillskott. Det minskande användandet har stöd i forskningen. Ifjol kom Internationella olympiska kommittén, IOK, ut med ett dokument som visar att inte ens elitidrottare kan dra nytta av kosttillskott, annat än i mycket speciella fall och då endast i begränsad grad. Vidare, skriver IOK, bör ett eventuellt intag av tillskott ske med experthjälp för att undvika ”oavsiktlig doping” och farliga hälsoeffekter.

Samtidigt ökar försäljningen bland motionärer, trots att de inte ligger i närheten av samma belastning. Att vi ser denna uppochnervända logik beror dels på att toppatleterna vet att vitaminer och mineraler är verkningslösa för den som äter en fullvärdig kost; dels på att en produkt som utlovar snabba resultat inte bara riskerar innehålla substanser som kan resultera i ett positivt dopningstest – den kan också vara direkt hälsofarlig.

Mycket tyder på att det finns ett samband mellan vissa prestationshöjare och mer eller mindre allvarliga sjukdomstillstånd. Dödsfall har förekommit, men så vitt vi vet ännu inte i Sverige. Men med nuvarande försäljningstakt, och så länge tillverkarna är fria att producera och sälja kosttillskott vars innehåll varken testats eller godkänts, är detta sannolikt en tidsfråga.


Professor Arne Ljungqvist

Anti Doping Foundation Pure For Sure


 Det här är en opinionstext publicerad på Netdoktor.se. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

 

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons