Fakta | Kost & dieter

Kost och förebyggande av sjukdom


Uppdaterad den: 2012-10-29
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vi vet idag att kostmässiga faktorer spelar en viktig roll för sjukdomsutvecklingen i befolkningen. En förnuftig, sund kost kan motverka många sjukdomar. Dagens största kostmässiga problem är övernäring som leder till övervikt och fetma, och som därefter kompliceras med sjukdomar. Men också kostens sammansättning är av betydelse – till exempel medför en kost med mycket mättat fett en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Fysisk aktivitet spelar en viktig roll i förhållande till hur energibalansen regleras, men fysisk aktivitet har dessutom en självständig roll i förhållande till sjukdomar som fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och benskörhet. Samspelet mellan kost och fysisk aktivitet är viktigt i en sund livsstil.

Kvaliteten på forskningen om kostens betydelse är inte dock så bra. Forskarna måste använda sig av befolkningsstudier där människors kosthållning och dess effekter på senare sjukdom observeras. Idealiskt skulle detta göras på så kallat randomiserat och kontrollerat vis, det vill säga att olika koster skulle jämföras efter att enskilda personer blivit instruerade till att följa bestämda kostregimer, men där valet av kost sker slumpvis. Sådana idealiska forskningsbetingelser är dock närmast omöjliga att få till stånd. Det går inte att förvänta sig att försökspersoner genom långa tider i livet ska följa en bestämd kost.

Annons
Annons

Fetma

Förekomsten av fetma har ökat kraftigt de senaste 40 åren och är av Världshälsoorganisationen (WHO) utpekad som ett av de största hoten mot folkhälsan under 2000-talet. Fetma uppkommer när det över en viss tid intas mer energi än vad det förbrukas. Samspelet mellan energiintag och fysisk aktivitet är avgörande för utvecklingen och därmed också förebyggandet av fetma.

Forskningen ger inte någon entydig bild av vilka kostmässiga faktorer som spelar den viktigaste rollen för utvecklingen av fetma, eller vilka faktorer som kan förebygga denna utveckling. Både fett, kolhydrater, protein och alkohol innehåller energi och kan vid högt intag ge fetma. Enbart fettfattig kost är inte tillräckligt för att undvika fetma. Det görs numera gällande att en kost med lågt kolhydratinnehåll kan förebygga fetma (bland annat principen i Atkins-dieten), men några vetenskapliga bevis finns inte.

Dagens kunskap tyder på att det är kostens totala energiinnehåll som är den viktigaste faktorn för utvecklingen av fetma. Det är däremot så att vissa matvaror innebär ett högre energiintag och kan öka risken för utvecklingen av fetma. Matvaror med högt energiinnehåll som fet mat och socker, särskilt sockerinnehållande dryck (läsk), ger högt energiintag. Matvaror med högt fiberinnehåll som frukt, grönsaker och fullkornsprodukter ger minskat energiintag och spelar därför en roll i förebyggandet av fetma. Mängden mat du äter spelar naturligtvis också en roll.

Annons
Annons

För att minska det dagliga energiintaget rekommenderas måttfullhet med avseende på mat och energirika drycker.

Hjärt-kärlsjukdom

Dessa sjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken, något som i hög grad kan skyllas på felaktig kost och fysisk inaktivitet. Forskning visar att övervikt och vissa fettsorter som mättat fett, transfettsyror och kolesterol ökar risken för åderförfettning. Å andra sidan har det visats att intag av fisk en till två gånger i veckan är kopplat till minskad risk för åderförfettning och plötslig hjärtdöd. 

Andra studier visar att högt intag av frukt, grönsaker och fullkornsprodukter förebygger åderförfettning. Vi vet inte med säkerhet vad det är i de här livsmedlen som har en skyddande effekt. Studier av antioxidanter (E- och C-vitamin samt betakaroten) har inte påvisat någon förebyggande effekt mot åderförfettning.

Medelhavskost görs gällande som gynnsam för att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Dödligheten för kranskärlssjukdom är till exempel betydligt lägre på Kreta än i nordeuropeiska länder och i USA. Den största kostmässiga skillnaden består i att det på Kreta äts betydligt mer frukt och bröd, men mindre kött. Fettintaget är det samma, men befolkningen på Kreta äter mindre mättat fett och mycket mer omättat fett, som olivolja. Ytterligare forskning har inte kunnat visa vilka kostfaktorer som är viktigast, men de vetenskapliga bevisen för att medelhavskost har en skyddande effekt är oomtvistliga.

Studier har visat att en minskning av intaget av salt, särskilt bland personer med högt blodtryck, ger minskat blodtryck och därmed en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Kombinerat med ett ökat intag av frukt och grönt och ett minskat intag av fett och mättat fett verkar minskat saltintag öka den skyddande effekten.

Även om regelbundet lågt till måttligt alkoholintag har visats ha en skyddande effekt mot kranskärlssjukdom, gör den ökade risken för tilltagande alkoholproblem i befolkningen att alkohol ändå inte rekommenderas för förebyggande av hjärt-kärlsjukdom.

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom uppnås bäst genom att upprätthålla normal kroppsvikt, minska intaget av mättat fett och så kallade transfettsyror, sörja för ett tillräckligt intag av fleromättade fettsyror samt att öka intaget av frukt och grönt ("5 om dagen"). Det är bra att minska saltintaget. Vegetabiliska oljor bör ersätta en del av det mättade fettet i kosten.

Diabetes mellitus typ 2

Förekomsten av typ 2-diabetes ökar kraftigt, och orsaken är utan tvivel övervikt och fetma tillsammans med fysisk inaktivitet. Viktminskning är således det effektivaste sättet att förebygga utveckling av typ 2-diabetes. Forskning har visat att ökat innehåll av mättat fett och transfettsyror i kosten ökar risken för typ 2-diabetes. Ökat intag av grönsaker och spannmålsprodukter har visats kunna minska förekomsten av typ 2-diabetes. Sannolikt spelar fiberinnehållet en roll.

En mängd studier har utförts på effekterna av koständringar i förhållande till förebyggande eller fördröjning av utveckling av typ 2-diabetes. Åtgärderna har handlat om fokus på viktminskning, ökad fysisk aktivitet och ändringar av kostens sammansättning. Koständringarna har först och främst bestått av minskat intag av mättat fett och ökat fiberintag. Åtgärderna leder till en markant minskning (cirka 60 %) av utvecklingen av typ 2-diabetes bland personer med övervikt och nedsatt glukostolerans. Sannolikt är viktminskningen den viktigaste faktorn för att minska utvecklingen av typ 2-diabetes.

De viktigaste förebyggande åtgärderna för typ 2-diabetes är därför att normal kroppsvikt upprätthålls – eller att vikten minskas om du är överviktig – samt motion, minskat intag av mättat fett och transfettsyror och ökat intag av fiberrika produkter som fullkornsprodukter, grönsaker och frukt.

Cancer

Kostens betydelse för cancer är inte lika tydlig. Resultaten från forskningen är till viss del motstridiga. Övervikt och fetma är likväl de faktorer som mest ökar cancerrisken. Extra kroppsfett är kopplat till cancerformer som tjocktarms- och ändtarmscancer, livmodercancer och bröstcancer. Vi vet inte om det är övervikten i sig eller kostmässiga förhållanden som leder till övervikten som är av störst betydelse för att cancer utvecklas. Även om forskarna tidigare har hävdat att ökat intag av frukt och grönsaker skyddar mot cancer, visar nyare undersökningar att detta skydd inte är särskilt framträdande. Men forskarna menar fortfarande att ökat intag av frukt och grönt minskar risken för cancer i mag-tarmkanalen.

Ett högt alkoholintag är knutet till ökad risk för cancer i mun, matstrupe, lever och bröst. Det finns också studier som visar att kött, särskilt stekt kött och rött kött samt saltat/rökt kött, ger ökad risk för cancer i tjock- och ändtarmen.

Forskarna drar idag slutsatsen att kostens betydelse för utvecklingen av cancer är av mindre betydelse än de tidigare trodde. Men det ser ut som att normal kroppsvikt, undvikande av för hög alkoholkonsumtion samt ökat intag av frukt och grönsaker ("5 om dagen") är förnuftigt.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons