Så påverkar frukosten dina beslut
Mer kolhydrater till frukost gör dig också mer benägen att straffa personer som du menar behandlar dig orättvist. Att prioritera proteinet på morgonen verkar däremot tvärt om – du blir mer förlåtande. Det är åtminstone vad ny forskning tyder på.
Ägg eller äpple, det är frågan. Och enligt vad forskning från England och Tyskland säger så kan valet faktiskt påverka din dag mer än bara energi och humörmässigt.
Forskarna delade upp försökspersoner i två olika grupper, där båda grupperna fick en frukost med samma energiinnehåll, men skiljde sig i att den ena måltid var betydligt mer proteinrik, och den andra betydligt mer rik på kolhydrater.
Kolhydratsätarna straffade orättvisa
Det visade sig att de som hade ätit kolhydratsfrukosten nekade till uppgörelsen dubbelt så ofta som de som hade ätit den proteinrikare frukosten. De accepterade heller inte orättvisor i lika hög grad. Blodprov på proteinätarna visade sig ha högre halter av aminosyran tyrosin som hjälper till att bygga signalsubstansen dopamin – som är viktig för vårt belöningssystem, vilket skulle kunna ses som en förklaring till att de inte agerade på samma sätt.
… eller kolhydrater ger självförtroende?
Men Helgi Schiöth, professor i farmakologi vid Uppsala universitet, med inriktning på hur vårt näringsintag påverkar hjärnan, menar att det lika bra skulle kunna bero på att kolhydratätarna har mer socker i blodet som kan tänkas öka ens självförtroende och att man då blir mer benägen att neka orättvisa.
Trots det är studien intressant, menar han.
– Deras resultat är ju faktiskt väldigt tydliga. Det är första gången vi ser att vanlig mat som vi alla äter ser ut att påverka vårt beslutsfattande. Exakt hur detta går till är svårt att ta reda på eftersom det är väldigt många steg från brödskiva till ett överlagt beslut, men det väcker helt klart en del intressanta frågeställningar, säger Helgi Schiöth.
- SVT Vetenskap - https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-kan-frukosten-paverka-dina-beslut
Källor
-
Hemorrojder
Mer än hälften av alla svenskar över 50 år har hemorrojder. Hemorrojder är små, blodfyllda knutor som från början sitter precis innanför, men senare också utanför, ändtarmsöppningen. Varför får man hemorrojder och hur blir man av med dem?
-
Så får du en hälsosam jul
Blir du så proppmätt av julbordet att du knappt orkar umgås med vänner och familj efteråt? Funderar du på vilka nyttiga komplement det finns till frestande gratänger, korvar och feta såser? Här delar Netdoktors medicinske chef Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och...
2 Kommentarer -
Diabetes typ 2
Dibetes typ 2- (eller typ 2-diabetes) kallades tidigare för åldersdiabetes är en folksjukdom som ofta har sin grund i övervikt i kombination med ett stillasittande liv.
-
Allt färre erbjuds den mest effektiva behandlingen mot fetma
Antalet som erbjuds kirurgisk behandling mot fetma minskar, trots att antalet överviktiga tvärtemot ökar. Är det fördomar eller okunskap som styr vårdens beslut?
8 Kommentarer -
Sömnapné vanligt bland överviktiga med andningsproblem
Att allt fler svenskar drabbas av folksjukdomen sömnapné kan förklaras med att vi blir allt fetare. En ny studie från Akademiska sjukhuset visar att fler patienter med fetma också har problem med andningen under sömnen och behöver respirator nattetid. ”Vi ser en kraftig...
-
Benskörhet (osteoporos)
Benskörhet (osteoporos) är en sjukdom, som leder till att skelettet förlorar en del av sitt kalciuminnehåll och sin styrka. Benbrott (frakturer) kan vi alla drabbas av vid olyckor, men de kan vid benskörhet uppstå spontant eller vid lättare påfrestningar, till exempel f...
-
Behandling av benskörhet
Benskörhet är en folksjukdom och kan leda till många olika typer av benbrott. Men hur behandlas benskörhet?
-
Fetmapatienter tvingas ta snabblån – orkar inte vänta på remiss
Trots att var femte svensk lider av fetma saknas nationella riktlinjer för behandling, vilket försvårar en jämlik vård över landet. Samtidigt är fetma är en sjukdom som måste hanteras på samma sätt som andra kroniska sjukdomar.
4 Kommentarer
Kommentera denna artikel
Inga har kommenterat på denna sida ännu