Intervju | Sömnlöshet

Vi sover en timme mindre än för hundra år sedan

Vi behöver mer sömn, konstaterar sömnspecialisten Jan Ulfberg. Människans basala behov har inte förändrats det senaste seklet, men under samma period har tiden vi sover i genomsnitt krympt så mycket som en timme.

Publicerad den: 2012-04-25

Annons

Ungefär en av fyra svenskar har idag problem med att sova. Även om sömnsvårigheter inte är någon ny företeelse har antalet drabbade ökat i antal och det är först på senare tid som forskningen lärt oss mer om vad sömnen egentligen betyder för vår hälsa, och hur vi kan behandla problemen. Läkaren Jan Ulfberg började intressera sig för sömn och sömnsvårigheter när han arbetade som specialist inom invärtesmedicin.

– Jag förstod inte varför alla patienter var så trötta när de satt där hos mig på mottagningen. Det kunde inte enbart förklaras med deras sjukdom eller medicinering, säger han.

Insomni, eller sömnlöshet, verkar vara det största problemet sett till antalet drabbade.

Annons
Annons

Problemen består i att den drabbade antingen har svårt att somna eller vaknar flera gånger under sömnperioden, vilket får konsekvenser i form av bland annat trötthet under den vakna delen av dygnet. Den vanligaste orsaken till insomni är problem i vardagen, stress och frustration kring tillkortakommanden i livet. Mer än tio procent av alla vuxna i västvärlden, framförallt kvinnor, lider av insomni och siffran stiger hela tiden.

– De ökade sömnproblemen har att göra med att våra liv har blivit mer komplexa. Vi har helt andra krav på oss att ”prestera och leverera” än tidigare. Samtidigt har vi också helt andra möjligheter att utföra saker snabbt tack vare en explosion av teknisk utveckling, vilket gör att vi kanske får mycket att fundera på i slutet av dagen. Människan hänger inte med i utvecklingen biologiskt, säger Jan Ulfberg.

Den genomsnittliga sömntiden har inte bara minskat det senaste seklet, den verkar också ha förskjutits med flera timmar. För hundra år sedan sov vi förmodligen som bäst timmen efter midnatt medan många av oss idag har vår sömntopp runt klockan fyra-fem på morgonen. Om förskjutningen har påverkat vår sömnkvalitet är svårt att säga, men vi vet däremot att våra sömnbehov ser olika ut. Vissa behöver sova mer än de genomsnittliga sex till nio timmarna och andra klarar sig på mindre än sex timmar. Hur länge vi behöver sova och när på dygnet vi föredrar att sova bestäms till stor del av våra gener.

Annons
Annons

Att sömnen fyller en livsviktig funktion är forskarna också helt överens om. Sömnbrist kan ge både fysiska och psykiska problem i längden. Dessutom ökar olycksrisken. Man har sett hos djur som inte får sova ordentligt på natten att delar av deras hjärnor passar på att ”sova” dagtid, medan resten av hjärnan är vaken. Kanske fungerar våra hjärnor på samma sätt? Forskning på människor visar åtminstone att en natt utan sömn i princip innebär en lika stor trafikfara för en person som en promille alkohol i blodet. Som väl är finns det hopp för den sjukligt trötte.

– Behandlingarna och kompetensen inom sjukvården har förbättrats mycket bara de senaste åren. Bland annat har primärvården blivit bättre på att fånga upp patienter med sömnproblem, säger Jan Ulfberg.

Hans råd är att söka hjälp om du upplever att du har en störd sömn som påverkar din vakna tid och som du inte lyckas få bukt med på egen hand. Tänk då på att nämna för din läkare om du lider av sjukdomar som kan påverka sömnen, till exempel ”restless legs syndrome”, depression eller hjärt-kärlsjukdom, eller om du tar läkemedel som kan påverka sömnen.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons