
Här svarar läkaren på läsarnas frågor om benskörhet (osteoporos)
Kan man bli benskör trots att man druckit mjölk hela livet? Och kan man förebygga osteoporos med D-vitamin? Här svarar Maria Sääf, överläkare och endokrinolog med inriktning mot osteoporos, Karolinska Institutet, på läsarnas frågor om benskörhet.
Benskör trots att jag druckit mjölk hela livet - varför?
Läsarfråga:
Jag undrar en sak.....varför har jag fått benskörhet, fast jag har druckit hela mitt liv druckit mycket mjölk och ätit mycket ost. Nu måste jag äta extra calsium (calcichew 500 2 om dan + veckotab. Alendronat 70mg). Får inte jag för mycket kalsium, eftersom jag fortfarande äter ost ock dricker mjölk.
Maria Sääf svarar:
Hej!
Hur stark benstomme man har beror på ärftliga anlag, levnadsvanor och vilka sjukdomar man drabbats av under livsloppet.

Maria Sääf
Kalcium är bara en del i hela kostcirkeln. Benstommen behöver kalorier, protein, mineraler och vitaminer.
Det går att göra en enkel beräkning av hur mycket kalcium man får i sig via mat och dryck och besked om det räcker om du går in på nätsidan Bristguiden.se. För de flesta räcker det med 900-1000 mg kalcium per dag totalt dvs mat och dryck och eventuellt supplement från kalciumtablett. Jag misstänker att du inte behöver ta 2 st kalciumtabletter per dag. Kanske räcker det med 1 tablett per dag? Om man har problem med näringsupptaget från tarmen kan behovet vara större än standardbehovet.
Hälsningar Maria Sääf
LÄS OCKSÅ: Benskörhet (osteoporos)
Hur förebygger man osteoporos?
Läsarfråga:
Hej.
Är 60 år och en liten symtom för osteoporos och frågade om jag kunde börja med höga dos av vitamin D med K2 som sägs vara bra mot benskörhet, men läkaren skrattade åt mig och sade att Vitamin D är värdelöst! Och kalk skall man inte heller äta eftersom kalken förtränger kärl! Hur skall man förebygga osteroporos då ? Min mamma 80 år gammal som bor i Österrike får prolia spruta 2 ggr per år . Kan Prolia verkligen hjälpa mot osteroporos?
Maria Sääf svarar:
Hej!
Jag vet inte om du har brutit dig eller vad du tänkt på för symptom på osteoporos. Om du haft frakturer och har mor med benskörhet kan det vara läge att utreda om du har tunn benstomme.
Benstommen behöver inte bara kalcium, D-vitamin och andra vitaminer utan kalorier, protein, alla mineraler och alla vitaminer. I de flesta fall får vi i oss det med mat och dryck.
Går gärna in på Livsmedelsverkets nätsida och på bristguiden.se och läs mer. Yngre personer som vistas ute på sommaren brukar inte behöva extra D-vitamin om man inte har mörkpigmenterad hud eller täckande klädsel. Personer över 70 kan ha ett ökat behov av D-vitamin.
Bästa sättet att förebygga osteoporos är att äta bra kost och tillräckligt mycket, är man mager ökar risken för fraktur, fysisk aktivitet och starka muskler och bra balans minskar risken för frakturer. Man ska vårda eventuella sjukdomar. Förbjudet att röka och dricka för mycket alkohol.
Det som kvinnor ofta glömmer är att träna styrkan och att undvika att bli magra. Ett BMI kring 24-25 kan vara ett målvärde.
Hälsningar Maria Sääf
Har blivit kortare - kan det bero på skört skelett?
Läsarfråga:
Min mamma drabbades av fyra lårbensbrott mellan 86 och 92 års ålder (det sista ledde till hennes död).
Jag är 62 år gammal och har blivit fem cm kortare på några år (från 170 cm till 165), så jag antar att jag också har drabbat av skört skelett. Jag äter Cal/Mag 600/300 mg kosttillskott varje dag för att stärka mitt skelett. Är det tillräckligt, eller borde jag oroa mig mer och begära en utredning?
Mvh Marie M
Maria Sääf svarar:
Hej!
Eftersom du bara är 62 år och har tappat 5 cm i längd är det bra att ta reda på varför du blivit kortare. Det finns flera anledningar till längdförkortning. Om din läkare inte kan se någon orsak kan man göra en undersökning av ryggen antingen en ryggröntgen eller en mätning av kothöjderna i samband med bentäthetsmätning.
Gå gärna in på nätsidan Bristguiden.se och räkna efter om du får tillräckligt kalcium. Det är inte bara kalcium som behövs utan benstommen behöver kalorier, protein, mineraler och vitaminer och fysisk aktivitet.
Hälsningar Maria Sääf
LÄS OCKSÅ: Behandling av benskörhet (osteoporos)
Kan man mäta bentäthet om man misstänker osteoporos?
Läsarfråga:
Hej! Kan man få mäta sin bentäthet, även om man inte har någon misstanke om osteoporos? Om man inte kan gå genom sin vanliga vårdcentral, kan man då göra det privat?
Maria Sääf svarar:
Hej!
I Sverige har vi inte rekommenderat att alla ska mäta sin bentäthet eftersom de råd som gäller kan man ge ändå dvs bra kost, fysisk aktivitet, balansträning, inte röka, inte konsumera för mycket alkohol.
Om man har någon anledning att misstänka benskörhet ex fraktur, riskfaktorer i form av sjukdomar eller läkemedel eller flera bensköra släktingar kan det vara bra med en bentäthetsmätning.
Om du känner dig fundersam eller orolig så kan du själv gå in på nätet - googla på FRAX Sverige- och göra en ungefärlig beräkning av din egen frakturrisk. Om din risk skulle vara hög, ex över 20%, kan du diskutera detta med din läkare, gynekolog eller läkare på vårdcentralen.
Hälsningar Maria Sääf
Är osteoporos en kronisk sjukdom?
Läsarfråga:
Är osteoporos en kronisk sjukdom? Fick diagnosen osteoporos hösten 2018
Maria Sääf svarar:
Hej!
På sätt och vis är den det. Har man osteoporos ska man hela livet vara extra noga med att vårda sina eventuella andra sjukdomar, äta bra, motionera, stärka musklerna och träna balansen, inte röka och inte dricka mycket alkohol. Med våra mediciner kan vi förbättra benstommen och minska risken för frakturer men effekten sitter inte i för evigt. Ofta kan det vara bra att göra en ny bentäthetsmätning c:a 3 år efter att man avslutat medicineringen.
Om man hittat en botbar orsak till benskörheten kan man ibland bli helt botad.
Samtidigt viktigt att komma ihåg att många äldre svenska kvinnor är bensköra även om de inte har någon sjukdom så benskörhet är också en del i åldrandet.
Hälsningar Maria Sääf
Läs alla frågor och svar
Dessa frågor och svar var ett urplock från en chatt som hölls i januari 2019. Följ denna länk för att läsa alla frågor och svar som kom in under chattillfället:
Läkaren svarar på dina frågor om benskörhet (osteoporos)
-
Knöl i handen och krökta fingrar - är det vikingasjukan?
Finns det bakomliggande sjukdomar som kan orsaka vikingasjukan? Och går det att bli av med sjukdomen? I november 2018 svarade Thor Halse, specialist i ortopedi, Aleris Specialistvård i Nacka, på läsarnas frågor om vikingasjukan. Här kan du läsa några av frågorna och sva...
1 Kommentarer -
Stig, 73, har opererats för vikingasjukan två gånger
Krokiga fingrar kan ställa till vardagen. Det har Stig Peterson fått uppleva flera gånger under sitt 73-åriga liv. Han har nämligen opererats för vikingasjukan två gånger och kommer kanske bli tvungen att genomgå ytterligare en behandling snart.
2 Kommentarer -
5 vanliga frågor om krokiga fingrar (Dupuytrens kontraktur)
Har du ett eller flera krokiga fingrar? Då kan det vara Dupuytrens kontraktur, eller ”vikingasjukan” som det också kallas. Här är fem vanliga frågor och svar om åkomman.
3 Kommentarer -
Framtiden ljus för patienter med krokigt finger
Även om Dupuytrens kontraktur, också kallad krokigt finger eller Vikingasjukan, är en helt ofarlig sjukdom så är den inte desto mindre opraktisk. Som det ser ut idag finns ingen botande behandling för att bli av med sjukdomen, men Stephan Wilbrand överläkare och specialist i handkirurgi, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala ser ljust på framtiden.
3 Kommentarer -
Dupuytrens kontraktur
Dupuytrens kontraktur eller ”vikingasjukan” är en sjukdom som påverkar bindvävsplattan (fascian) i handflatan och fingrarna, som successivt kan leda till att de drabbade fingrarna kröker sig.
-
Benskörhet (osteoporos)
Benskörhet (osteoporos) är en sjukdom, som leder till att skelettet förlorar en del av sitt kalciuminnehåll och sin styrka. Benbrott (frakturer) kan vi alla drabbas av vid olyckor, men de kan vid benskörhet uppstå spontant eller vid lättare påfrestningar, till exempel f...
-
Effektiv behandling mot Vikingasjukan
För personer som har krokigt finger kan vissa moment i vardagen bli svåra att hantera. Möt läkaren Stephan Wilbrand som berättar mer om den mystiska sjukdomen och dess behandlingar.
20 Kommentarer -
DNA
DNA är en engelsk förkortning av ordet ”deoxiribonukleinsyra” och är en molekyl som utgör organismers genetiska material (arvsmassa). Alla levande organismer har en egen, unik uppsättning av DNA med undantag för enäggstvillingar som delar DNA. Man ärver halva sitt DNA f...
Kommentera denna artikel
Inga har kommenterat på denna sida ännu