Säkra perioder

Teori

• Säkra perioder som preventivmetod bygger på att bara ha samlag de perioder då det inte finns något ägg som kan bli befruktat.
• Sannolikheten för att bli gravid är störst de sista fem dagarna före ägglossning fram till och med en dag efter ägglossning.
• Eftersom tidpunkten för ägglossning kan variera även hos kvinnor med helt regelbundna menstruationer existerar inga "säkra perioder". Det betyder att detta inte är någon preventivmetod. Men perioden när chansen för befruktning är störst kan vara bra att känna till vid försök till att bli gravid.

När sker ägglossningen?

Det finns flera sätt att bestämma tidpunkten för ägglossning:

1. Kalendermetoden: Vid regelbunden menstruation sker ägglossningen hos de allra flesta 12–14 dagar innan nästa menstruation börjar.
2. Temperaturmätning: Tidpunkten för ägglossning kan bestämmas i efterhand med hjälp av mätning av kroppstemperaturen. Normalt kommer temperaturen att stiga med cirka 0,5 grader efter ägglossning. Temperaturen måste då kontrolleras på morgonen, innan uppstigning och frukost. Detta är dock en omodern, opraktisk och osäker metod.
3. Urinprov: Det finns snabbtester som kan köpas på apotek, de mäter tidpunkten för ägglossning med hjälp av detektion av hormoner i urin.

Fördelar med säkra perioder

• Inga, då det är en ineffektiv preventivmetod.

Nackdelar

• Metoden är mycket osäker och rekommenderas därför inte som preventivmetod.
• Man kan aldrig vara helt säker på när nästa menstruation kommer, och många saker kan inverka på tidpunkten för ägglossning och menstruation. Säkra perioder existerar därför inte.
• Temperaturmätningar kräver stor noggrannhet och är inte tillförlitliga vid förkylningar och liknande.
• Urinproverna är bra om man försöker att bli gravid men fungerar inte för dem som vill undvika en graviditet. Man vet inte förrän efteråt när de fem dagarna innan positivt test infaller. Det är också en dyr metod.

Allmänt

• Metoden är främst lämplig i en stabil livssituation med barnönskan.
• Säkerheten kan ökas genom att tilläggspreventivmedel används under de mest osäkra perioderna, men effektiviteten är fortfarande mycket låg.