Depression och höst/vinterdepression
Behandlingen består i regel av medicin, ofta i kombination med samtalsbehandling och då särskilt så kallad kognitiv psykoterapi. Det är vanligt med återkommande episoder genom åren.
Varför blir man deprimerad?
Vid depression ändras ämnesomsättningen i hjärnan. Balansen mellan olika signalsubstanser som serotonin och noradrenalin förändras. Det är inte ovanligt att sjukdomen uppträder hos flera olika personer i samma släkt, det vill säga att sjukdomen till viss del har en ärftlig bakgrund.
Stora och svåra händelser i livet, årstidsväxlingar, vissa mediciner, missbruk av alkohol eller andra droger kan också påverka ämnesomsättningen. Antidepressiv medicin verkar genom att öka mängden serotonin och/eller noradrenalin i hjärnan.
En del depressioner har ett tydligt årstidsbundet förlopp, det vill säga de uppträder vanligen vid samma årstid - vanligen höst, vinter eller vår. I sådana fall talar man om Seasonal Affective Disorder (SAD), dvs årstidsrelaterad depression. Sjukdomen är mycket vanligare i länder med tydliga årstidsväxlingar och är praktiskt taget okänd söder om Medelhavet. Liten ljusmängd och låg temperatur kan vara en orsak till SAD.
Hur känner man sig när man är deprimerad?
Det är naturligt att känna sig nedstämd i perioder, och gränsen mellan dessa humörsvängningar och egentlig depression är flytande. Vid depression finns ibland en yttre utlösande faktor, men sjukdomen kan också komma fullständigt oförklarligt, både för den drabbade, familjen och vännerna. På så sätt skiljer sig depressionen från sorg och ledsenhet orsakad av yttre händelser.
De viktigaste symptomen är:
- Bristande intresse eller glädje vid vardagliga aktiviteter och nöjen
- Nedsatt aptit/viktminskning eller ökad aptit/viktökning (tröstätande)
- Nedsatt eller ökad sömn
- Rastlöshet, tröghet
- Minskad sexuell lust
- Mindre energi, trötthet
- Självförringande tankar, självförebråelse, överdriven skuldkänsla
- Oklara kroppsliga besvär, överdriven oro kring kroppslig sjukdom
- Nedsatt koncentrationsförmåga, långsam tankegång, obeslutsamhet
- Återkommande tankar om döden, självmordstankar, självmordsförsök
Vad kan man själv göra?
- Lär känna din sjukdom
- Sök hjälp när symptomen börjar märkas
Hur ställer läkaren diagnos?
Läkaren ställer diagnos med hjälp av en intervju och en yttre undersökning. Det finns ännu inga säkra tester som kan avslöja en depression. Vid vissa tillfällen kan läkaren vilja ta blodprov för att utesluta andra orsaker till symptomen (för lågt blodsocker, förhöjd eller sänkt ämneomsättning, vitamin B12-brist, demens, hormonella störningar och så vidare).
Hur ser framtiden ut?
- Möjligheten att bota den tillfälliga depressiva episoden är alltid god. Behandling kan förkorta episodens längd och svårighetsgrad. Annars går depressioner oftast över av sig själv, men efter lång tid.
- De flesta får endast en eller några få depressionsepisoder under en livstid.
Hur behandlas depression?
- Vanligtvis finns det behov av att använda antidepressiv medicin.
- Kognitiv terapi bidrar till att förstärka effekten av den antidepressiva medicinen och framför allt till att motverka att depressionen kommer tillbaka senare i livet
- Vid svårare depressioner, speciellt då den sjuka kan utgöra fara för sig själv på grund av självmordstankar, kan det bli aktuellt med sjukhusvistelse. Behandlingen kan antingen vara antidepressiv medicin eller elbehandling, som är en säker och effektiv metod.
- Förebyggande medicinsk behandling (till exempel långtidsbehandling med antidepressiva läkemedel eller litium) kan vara nödvändig för några.
- Vid Vid SAD kan ljusbehandling vara ett alternativ, även om effekten saknar ordentligt vetenskapligt stöd (dvs inte är säkert skild från placeboeffekten). Ljusterapi bör därför, enligt SBU-rapporten från 2004 om behandling av depressionssjukdomar, företrädesvis betraktas som en experimentell metod.
-
Depression
Depression är en sjuklig form av nedsatt stämningsläge vilket påverkar människans hela välbefinnande. Sjukdomen är vanlig och ungefär 15-25 procent av befolkningen upplever någon gång i livet en depressionssjukdom.
-
IBS (Irritabel tarmsyndrom)
IBS ger magsmärtor, diarré eller hård avföring. Symtomen vid IBS uppstår vanligtvis tidigt i det vuxna livet och kan skapa smärtor i buken som upplevs som kramp i tarmarna, oftast nedtill på vänster sida i magen. Man kan ha växelvis diarré och förstoppning, illamående, uppblåsthet och gaser i magen.
-
Läkarens tips: Så minskar du stressen under ledigheten
För många väntar ledighet och semester nu runt knuten, trots det kan det vara svårt att koppla av. Här ger Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på Netdoktor, sina bästa tips för att hitta återhämtning.
-
När ska jag söka hjälp för depression?
Att söka hjälp är sällan ett lätt steg att ta, men inte desto mindre viktigt. Ibland kan det dessutom vara svårt att veta om det ens krävs professionell vård.
9 Kommentarer -
Ny behandling för hälsoångest (hypokondri)
De flesta av oss har någon gång oroat oss för vår hälsa. Kanske har vi känt något i vår kropp som avvikit från det normala, eller läst något som skrämde oss för stunden. Stark yrsel, plötslig bröstsmärta eller en annan kroppslig avvikelse fick oss, åtminstone för ett ög...
7 Kommentarer
-
Stress
Stress är en naturlig reaktion som svar på någonting som exempelvis upplevs som påfrestande, hotande eller upprörande. Stress kan yttra sig på många sätt och upplevs olika av olika personer. Vad som triggar en stressreaktion är individuellt, men kan vara allt från att h...
-
Konferens om schizofreni
Prognoser, behandling, medicinering och stigmatisering stod på schemat när Läkartidningen anordnade symposium om psykotiska syndrom och schizofreni.
2 Kommentarer -
Tips för dig med stressmage
Magen är kroppens centrum. Att den är central för vårt välbefinnande märker vi när vi får problem med magen. Vår mage är känslig för emotionell påverkan och den kan ganska tidigt ge oss signaler på om något är fel.