Kronisk njursvikt

Vanliga orsaker till kronisk njursvikt är diabetes och högt blodtryck.

Uppdaterad den: 2017-01-24
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är kronisk njursvikt?

Kronisk njursvikt innebär att njurarnas förmåga att filtrera bort slaggprodukter för att rena blodet – en av njurarnas viktigaste uppgift – är betydligt nedsatt. 

Oberoende av vad som orsakar njursvikten är sjukdomsbilden är ganska likartad. Vilka symtom som uppstår beror på hur allvarlig njursvikten är. Allvarlighetsgraden kan mätas med bland annat blodprover. Lätt njursvikt behöver inte ge några symtom alls. Måttlig njursvikt ger oftast få symtom. Vid allvarlig njursvikt är symtomen oftast betydande med klåda, illamående, trötthet, ökat behov av att kissa nattetid, stickningar i fötterna, andfåddhet och glåmig hud.

Symtom

De vanligaste symtomen är klåda, illamående, trötthet, ökat behov av att kissa nattetid, stickningar i fötterna, andfåddhet och glåmig hud.

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område
Annons
Annons

Rabatter för dig som blir prenumerant på Netdoktors nyhetsbrev: Just nu 20% rabatt på värmedynan Heather. Läs mer och ta del av erbjudandet här »

Orsak

Kronisk njursvikt kan ha många olika orsaker, de vanligaste är:

  • Diabetes (typ 1 eller typ 2).
  • Högt blodtryck med njurskada.
  • Kronisk njurinflammation (glomerulonefrit).
  • Kronisk njurbäckeninflammation.
  • Cystnjurar – det innebär att man har många vätskefyllda hålrum i njuren.

Diagnos

Symtomen som nämns här ovan kan leda till misstankar om kronisk njursvikt. Genom blodprover kan diagnosen bekräftas. 

Vid uttalad och långvarig njursvikt är patienterna uppenbart sjuka. Läkaren finner ofta hudförändringar och hudblödningar, högt blodtryck, förstorat hjärta och vätskeansamling i kroppen.

Annons
Annons

Vid ultraljudsundersökning ser man som regel att njurarna är mindre än normalt.

Behandling

Efter hand som den sviktande njurfunktionen förvärras ökar besvären på grund av obalans i kroppens inre miljö. Sjukdomsutvecklingen kan dock fördröjas och besvären kan lindras betydligt med hjälp av läkemedel och förändrad livsstil.

Vid behandling av njursvikt kan det behövas flera olika sorters läkemedel, eftersom de olika symtomen ofta behöver behandlas var för sig. Exempelvis kan man behöva ett läkemedel mot högt blodtryck och ett annat mot vätskeansamling i kroppen och så vidare.

Förutom läkemedelsbehandling är det viktigt att man ser till att äta och dricka enligt ordination:

  • Vätsketillförseln bör vara normal och vätskebrist bör undvikas.
  • Vid högt blodtryck är det viktigt att dra ner på saltintaget.
  • Genom att minska proteinintaget minskar belastningen på njurarna. Det kan ge som resultat att dialysbehandling, en process där blodet renas med hjälp av en maskin, kan skjutas på framtiden. Man bör ta hjälp av en dietist när man drar ner på proteinintaget. Protein finns bland annat i kött och fisk.

Prognos

En del patienter kan ha en stabilt nedsatt njurfunktion med lindriga symtom under många år. I regel sker dock en långsam försämring av njurfunktionen.

Vid allvarlig njursvikt kan man behöva dialysbehandling. Dialys är en metod för konstgjord rening av blodet när njurarna inte längre själva kan göra det. Dialys utförs på sjukhus, men man behöver inte läggas in. Behandlingen tar cirka fem timmar och är smärtfri för patienten.

Om allvarlig njursvikt utvecklas planerar man för en njurtransplantation. Vid hög ålder och/eller svåra bakomliggande sjukdomar är transplantation dock inte möjlig. Transplantationen förutsätter att man hittar en donator som har en vävnadstyp som passar patientens.