Undersökning | Inkontinens

Så utreds urinläckage och inkontinens

Det första som händer när man söker hjälp för urininkontinens är att man får redogöra för sina besvär och samtidigt fylla i en så kallad miktionslista. På den fyller man i hur mycket man dricker, omfattningen av urinläckaget/inkontinensen, hur ofta man kissar och om man kissar på natten.
Annons

Man reder även ut vilka konsekvenser problemen med urinläckage medför i det dagliga livet. Vidare kommer distriktssköterskan eller läkaren att vilja veta om det finns några omständigheter som brukar förvärra besvären, till exempel förstoppning, övervikt eller användning av vissa läkemedel. Sömnmedel eller vätskedrivande mediciner vid högt blodtryck kan ibland bidra till besvär med blåsan.

Ofta kan man enbart genom detta se förklaringar till läckage och/eller vilken typ av läckage som det förefaller handla om. Till exempel kan överdrivet vätskeintag förvärra ett urinläckage och stort intag av framförallt kaffe och te på kvällen bidra till störd nattsömn på grund av frekventa toalettbesök nattetid.

Provtagning och undersökningar vid urinläckage

Innan läkaren ställer diagnos bör han/hon försäkra sig om att det inte finns en annan, bakomliggande orsak till urininkontinensen. Exempelvis kan östrogenbrist i klimakteriet, prostatabesvär eller infektioner i underlivet ge symtom från blåsan. Ibland kan en kvinnlig patient remitteras till en gynekolog för en mer omfattande undersökning kring sin inkontinens. På samma sätt kan en man med urinläckage hänvisas till en urolog.

På vårdcentralen eller inkontinensmottagningen, där man specialiserat sig just på symtom och besvär från urinblåsan och urinvägarna, görs i vissa fall en mer omfattande utredning av patientens ”blåsvanor”. Om distriktssköterskan eller läkaren misstänker att patienten har ansträngningsinkontinens kan ett så kallat provokationstest vara aktuellt. Då undersöks urinblåsans förmåga att hålla kvar urinen vid fysisk aktivitet. Patienten kan uppmanas att göra olika ansträngande rörelser som att cykla på en motionscykel eller hoppa.

Med hjälp av ultraljud eller kateter är det också möjligt att undersöka om patienten tömmer blåsan helt eller om det finns urin kvar i blåsan efter man har kissat. Detta kan i sin tur ge upphov till att urinstenar bildas i blåsan som kan ge symtom som vid trängningsinkontinens. Urin som står kvar i urinblåsan efter man kissat färdigt kan stimulera bakterietillväxt, vilket kan ge urinvägsinfektion med, ibland, intensiva urinträngningar som i sin tur kan ge urinläckage.

Upplevelse av symtom vid urinläckage

Symtomen i samband med urinläckage brukar variera mellan olika patienter. Vissa kan uppleva små läckage som mycket hämmande medan andra har stora läckage utan att uppleva det lika jobbigt. För att få en objektiv bild av läckaget kan man genomföra ett så kallat blöjvägningstest, där man väger sina trosskydd, bindor eller blöjor. Detta för att läkaren ska få en uppfattning om hur stora läckagen är, och därmed bättre kunna ta ställning till lämpligt behandlingsalternativ. Generellt brukar rökstopp och viktnedgång vid övervikt alltid förbättra symtomen vid framförallt ansträngningsinkontinens.

Källa: Sinoba

Annons
Annons

Annons
Annons
Annons
Annons