Fakta | Inkontinens

Urininkontinens hos män, symtomguide

Urininkontinens eller urinläckage hos män blir vanligare med stigande ålder. Det kan bland annat bero på förändringar i prostata, läkemedel och åldersrelaterade förändringar i urinblåsan.

Uppdaterad den: 2021-08-10
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är urininkontinens hos män?

Urininkontinens betyder ofrivilligt urinläckage. För många leder urininkontinens till nedsatt livskvalitet.

Urininkontinens kan bland annat delas in i:

  • Ansträngningsinkontinens: Små mängder urin kommer vid skratt, hostning, nysning, lyft eller rörelse.
  • Trängningsinkontinens: Behovet att urinera uppstår hastigt med en stark känsla av att vara kissnödig och man hinner inte ta sig toaletten. Ofta är mängden urin som kommer stor. 
  • Blandinkontinens: Såväl ansträngningsinkontinens som trängningsinkontinens.
  • Överrinningsinkontinens: Blåsan är överfylld (ofta på grund av hinder i urinvägarna) och detta leder till små och frekventa urinavgångar samt läckage när man inte kissar. 
  • Funktionell inkontinens: Uppstår om man till följd av olika anledningar inte i tid kan komma till en plats för att kissa. 
  • Tillfällig inkontinens: Det finns orsaker till urininkontinens som lätt kan behandlas, såsom urinvägsinfektion.

Urininkontinens är ovanligt hos yngre män, men det kan finnas vid missbildningar, nervskador eller om man har varit med om skador mot underlivet. Hos personer över 65 år blir urininkontinens allt vanligare och hos personer över 70 år uppskattas en av fyra män ha någon form av urininkontinens. 

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område
Annons
Annons

Vad kan vara orsaken? 

Trängningsinkontinens beror på att blåstömningsmuskeln är instabil. Detta kan åter bero på infektioner eller förstorad prostata, men har oftast sitt ursprung i bristande hämning på hjärnans nivå.

Ansträngningsinkontinens kan uppstå till följd av en prostataoperation eller en skada i underlivet, där musklerna i och runt urinröret blir skadade. Den vanligaste orsaken till trängningsurinläckage är neurologiska sjukdomar som bland annat MS.

Så kallad överflödesinkontinens förekommer vid tillstånd där hinder blockerar urinen. Detta förekommer i första hand vid godartad förstoring av prostata, eller vid prostatacancer. Blåsan kommer i dessa fall att överfyllas, och ibland "rinner det över".

Annons
Annons

Reflexinkontinens förekommer vid neurologiska skador och sjukdomar. Patienter med detta tillstånd har ingen kontroll över urineringen, och urinen kommer när trycket i blåsan stiger.

Inkontinens kan också uppträda vid förstoppning, demens, rörelseproblem, vid användning av vissa läkemedel eller vid akut förvirring.

Rabatter för dig som blir prenumerant på Netdoktors nyhetsbrev: Just nu 20% rabatt på värmedynan Heather. Läs mer och ta del av erbjudandet här »

Vad kan man göra själv?

Hos personer med långvarig urininkontinens kan olika råd ha effekt:

  • Vid övervikt kan viktnedgång ha effekt.
  • Rökning och relaterad hosta kan försämra inkontinensen. Rökstopp rekommenderas därför.
  • Minska intag av vätska och vätskedrivande substanser såsom kaffe kan ge mindre besvär.
  • Regelbundna toalettbesök med gott om tid för att kissa rekommenderas. Ibland kan det vara en god idé att kissa två gånger.
  • Ha på sig lämpliga kläder som är lätta att öppna. Det är också viktigt att det är lätt att nå toaletten (bra belysning, inga hinder).

När ska man söka vård?

Urininkontinens är inte del av ett normalt åldrande. Det är därför viktigt att alltid söka vård vid urininkontinens, såväl vid nya besvär som vid besvär som har funnits sedan lång tid tillbaka. 

Utredning

Sjukdomshistorien

Vid problem med urinläckage görs en kartläggning av problemet för att bedöma vilken typ av urininkontinens det handlar om.

Undersökningar

Det är viktigt att utesluta tillfälliga orsaker och en undersökning av magen, penis, ändtarm och prostata brukar ingå. Ibland testar man nervernas funktion med tanke på eventuell neurologisk sjukdom.

Blodprover och urinprov tas vanligen för att upptäcka eventuell infektion och för att kontrollera njurfunktionen. 

Remiss

Vid snabbt uppkomna besvär, blod i urinen, försämrad njurfunktion, knölar i prostata, behov av kateter, misstanke om obstruktion i urinvägarna eller urininkontinens hos yngre personer kan man behöva remitteras till en specialist i urinvägssjukdomar.

Råd

Behandlingen beror på orsaken och om det finns en tillfällig orsak till urininkontinensen ska den behandlas först.

Blåsträning kan ha effekt vid trängningsinkontinens. Vid blåsträning ska man träna blåsan för att öka kontrollen över den. Man kan under en period försöka kissa på bestämda tider, till exempel var tredje timme. Man bör undvika att hålla sig för länge, men samtidigt undvika att gå och kissa varje gång som man känner kissnödig.

Vid ansträngningsinkontinens kan bäckenbottenträning ha god effekt, där man med hjälp av övningar stärker upp musklerna som omsluter urinblåsan och urinröret.

Hjälpmedel i form av blöjor, urinuppsamlare och ibland kateter kan vara en stor hjälp.

Om det finns något passagehinder för urinen kan operation behövas. I ett fåtal fall av ansträngningsinkontinens kan det också vara aktuellt med en operation.

Det finns en del läkemedel mot trängningsinkontinens. De kan prövas men många läkemedel ger besvärliga biverkningar.