Sängvätning (enures)

Barn som är sängvätare har i regel normala kissvanor på dagtid. Oftast vaknar vi om natten när urinblåsan blir sprängfylld, men hos barn som drabbas av sängvätning fungerar inte dessa signaler som de ska.

Uppdaterad den: 2013-03-24
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är enures?

Enures betyder avsiktlig eller oavsiktlig vattenkastning i säng eller kläder. Det är ett begrepp som ofta används synonymt med sängvätning eller nattvätning. De flesta barn blir torra mellan två och fem års ålder. Begreppet enures används först från fem års ålder. Innan barnet har nått denna ålder betraktas bristande torrhet som normalt.

Enures delas in i två huvudformer:

  • Primär enures: innebär att barnet aldrig har varit torrt.
  • Sekundär enures: innebär att ett barn som tidigare har varit torrt återigen börjar kissa på sig.

I småbarnsåldern är enures först och främst ett praktiskt problem, i första hand för föräldrarna. När barnet når skolåldern blir det däremot i högre grad ett socialt problem som kan bli en psykisk belastning för barnet.

Annons
Annons

Förekomst

När enures definieras som mer än en våt natt per vecka ser andelen barn som har problemet ut som följande:

  • 50 % av treåringarna
  • 10–20 % av femåringarna
  • Omkring 10 % av sexåringarna
  • 5 % av tioåringarna
  • 1–2 % av 15-åringarna

Orsak

Barn som är sängvätare har i regel normala kissvanor på dagtid. Normalt är det så att man vaknar om natten när urinblåsan blir sprängfylld, men hos barn som lider av nattvätning fungerar inte denna signal som den ska. Hos de allra flesta beror detta på försenad utveckling av de komplicerade signalsystemen från hjärnan till njurarna, som normalt sörjer för lägre urinproduktion om natten och leder till viljemässig kontroll över vattenkastningen. Utvecklingen av detta system varierar från person till person: i treårsåldern är 50 % torra och vid sju års ålder cirka 90 %.

Enures kan i undantagsfall bero på en underliggande sjukdom, som till exempel nedsatt kapacitet hos urinblåsan på grund av infektion eller annan sjukdom i urinvägarna, eller sjukdom i nervsystemet. Psykisk sjukdom kan också vara en orsak, men detta är ovanligt. Stress kan vara en utlösande faktor och ärftlighet är av betydelse. Av de barn som har detta problem är det 70 % som har nära släktingar som har besvärats av samma sak. ”Psykosocial” belastning i familjen, till exempel problem och bråk hemma, kan utlösa besvären. Det är dock viktigt att komma ihåg att de allra flesta barn som har den här typen av besvär kommer från stabila familjen utan sådana problem.

Annons
Annons

Hur diagnostiseras tillståndet?

Utifrån samtal försöker läkaren att kartlägga problemets omfattning och letar samtidigt efter eventuella orsaker till enuresen.

Urinprov är aktuellt för att utesluta infektion eller njursjukdom som orsak. Läkaren gör i regel också en enkel utvändig undersökning av mage och urinrörsmynning. De allra flesta barnen behöver inte utredas vidare utan behandlas inom primärvården av läkaren på vårdcentralen.

Tecken på att det kan vara något annat än ”normal” enures:

  • Dagvätning såväl som nattvätning.
  • Sängvätning varje natt hos barn över sex år.
  • Barnet har varit torrt i minst sex månader innan det utvecklar enures.

Behandling och praktiska råd för alla åldersgrupper

Bestäm er först för om nattvätningen är ett problem. Titta på normalförekomsten av tillståndet för olika åldersgrupper. Det är viktigt att vara konsekvent men inte förmanande. Kom ihåg att ha mest fokus på det som är positivt: undvik straff.

Motivationen ser ut att vara viktig för behandlingsresultatet. Det innebär att det vanligtvis inte går att behandla nattvätning om barnet inte själv ser det som ett problem.

Barnet bör själv ta ansvar under behandlingen och rekommenderas att föra ett enkelt protokoll över torra och våta nätter.

Vätskeintag

  • Rikligt med dryck under dagtid gör det lättare att få normal blåsvolym.
  • Försök att begränsa intaget av dryck under de två sista timmarna innan läggdags, men undvik konflikter kring detta:
    • En munfull vatten har liten betydelse
    • Två glas med söt dryck (inklusive osötad apelsinjuice) precis innan läggdags leder till ökad urinproduktion och nästan garanterat en olycka under natten

Kissmönster

  • Det kan vara en fördel att barnet lär sig att hålla sig på dagtid för att öka blåsans volym:
    • Försök att uppnå detta utan att det blir tjat eller för mycket fokus på det
    • Att avleda genom att prata om något annat kan göra att barnet håller sig några minuter extra utan att det kissar på sig under dagtid
  • Kom ihåg regelbundna toalettbesök innan läggdags så att barnet lägger sig med tom urinblåsa.
  • I genomsnitt är det vanligt att kissa 4–7 gånger per dag, inklusive strax före läggdags.
  • Det är inte rekommenderat att bära barnet till toaletten så att det kissar halvsovande, eftersom detta kan bidra till att upprätthålla ett onormalt tömningsmönster.

Så skyddar du sängkläderna

  • Täcken och madrasser luktar urin när de bli våta, men om de får torka utomhus eller med god ventilation kan luktproblemet reduceras något.
  • Ett extra par underbyxor kan minska den mängd urin som tränger igenom till madrassen och gör det också lättare för barnet att känna att det är vått.
  • Madrassen kan skyddas med plast eller med särskilda vattentäta lakan:
    • På sikt kan plasten ge en fuktig sängmiljö och bli svettig och obehaglig att ligga på
    • Barn med uttalad allergi och eksem kan bli allergiska mot gummiblandningarna i speciallakanen. Använd ett vanligt lakan som komplement
  • Det finns särskilda övermadrasser att köpa som drar till sig fukt och har en vattentät botten som hindrar läckage från att rinna ner i madrassen. De kan tvättas i maskin och tål att torktumlas.

Rutiner och involvering efter olyckor

  • Våta sängkläder bör sköljas upp för att undvika lukt och barnet bör tvättas grundligt eller duscha för att undvika att lukta urin.
  • Kom överens om ansvarsfördelningen i förväg och bedöm hur mycket ansvar barnet ska ta utifrån barnets ålder.
  • Alla barn kan vara delaktiga i arbetet med att skölja upp kläder och sängkläder för att undvika lukt:
    • Undvik dock att presentera detta som ett straff. Försök istället med en positiv inställning där barnet genom att ta ansvar för sängkläderna kan hjälpa till att bli kvitt problemet – vi jobbar med det här tillsammans

Belöning/motivation/dagbok

  • Torra nätter bör belönas: beröm eller en kram är ofta tillräckligt.
  • En del barn har god nytta av mer formaliserade belöningar, och genom att föra dagbok eller registrera torra nätter får man en gynnsam effekt genom ökad medvetenhet.
  • Kalender med symboler eller klistermärken på torra nätter där ”tre i rad” eller ett bestämt antal torra nätter kan bytas mot till exempel ett biobesök, en utflykt eller extra tid till att spela favoritspelet.

Mer om behandling och praktiska råd för barn tre till sex år

Använd de generella råden anpassade efter åldern men kom också ihåg

att många barn i denna ålder inte är tillräckligt utvecklade för att vara helt torra på natten på grund av att urinproduktionen är för hög. Tillståndet räknas inte som en sjukdom förrän barnet har fyllt fem år.

Mer om behandling och praktiska råd för barn sex till åtta år

Blåsträning

  • Blåskapaciteten bestäms genom att barnet håller sig så länge som möjligt tre gånger och sedan kissar i en behållare varefter urinmängden mäts. Den största mängden av de tre mätningarna utgör barnets blåskapacitet.
  • För barn kan man tänka att blåskapaciteten ökar med cirka 30 ml (0,3 dl) per år.
    • Vid fyra års ålder är normal kapacitet cirka 150 ml (1,5 dl)
    • Vid sex års ålder är normal kapacitet cirka 200 ml (2 dl)
  • Om blåskapaciteten är liten i förhållande till åldern rekommenderas blåsträning:
    • Urinträngningen går över om man klarar att tänka på något annat i 10–20 sekunder. Därefter kan det ta upp till en halvtimme innan blåsan börjar att dra sig samman igen och på nytt ger trängning till att kissa.
    • Försök att avleda barnet genom att hjälpa det att tänka på något annat när behovet av att kasta vatten är som starkast
    • Det kan vara nyttigt att låta barnet hålla sig så länge som möjligt och sedan mäta urinmängden för att se om det är möjligt att slå gamla rekord
    • Genom blåsträningen ökar blåskapaciteten och det blir lättare att hålla sig torr under natten
    • Barn i denna åldersgrupp som har liten blåskapacitet behöver sannolikt gå upp och kissa en gång under natten för att kunna hålla sig torra tills dess att blåskapaciteten är normal
      • Kom överens med barnet på kvällen att det bör försöka gå upp själv
      • Om detta misslyckas kan ni komma överens om väckning, men kom ihåg att barnet ska gå själv till toaletten
  • Vid normal blåskapacitet i förhållande till ålder rekommenderas start-stopp-träning:
    • Start-stopp-träning ger god kontroll över vattenkastningen och går till så att man slutar kissa innan blåsan är helt tom, försöker att hålla sig i cirka tio sekunder för att därefter fortsätta att kissa
    • Den här typen av träning kan leda till att olyckor blir nästan-olyckor: sannolikheten är större att barnet klarar av att hålla igen om barnet har vaknat helt innan han eller hon ska kissa.
  • Projektet att föra dagbok kan utvidgas till att ni kommer överens med läkaren om att ta med dagboken/registreringarna till nästa besök.

Behandling av barn över åtta år

Väckarklocka

  • Barn i denna åldersgrupp som har liten blåskapacitet kan ta mer eget ansvar genom att använda väckarklocka för att komma upp på toaletten under natten. Låt barnet vara med och ställa väckarklockan på fyra timmar efter att barnet har lagt sig.

Larmapparat

Larmapparater finns i form av två huvudtyper: en larmmatta att ha i sängen eller ett minilarm att ha i underbyxorna. Minilarm i underbyxorna verkar vara lättare att använda än sängmatta. Larmapparaterna är känsliga för fukt och avger en kraftig signal eller vibration så snart de blir våta. Tanken är att barnet ska lära sig att koppla samman ljudet med känslan av att vara kissnödig och så småningom vakna innan det är för sent. Cirka 50–75 % av de barn som behandlas med larmapparat får god effekt. I vissa familjer kan larmapparaten däremot göra problemet värre eftersom andra än barnet vaknar. Behandlingstiden bör vara minst 8 veckor och max 16 veckor. Målet för behandlingen är 14 torra nätter i rad. Barnet bör föra dagbok, och registreringen bör fortsätta i minst fyra veckor efter avslutad behandling. Om barnet får återfall kan behandlingen återupptas. Matta eller minilarm går att låna på vårdcentralen eller hos en uroterapeut.

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling med ett naturligt förekommande hormon som kallas antidiuretiskt hormon är ett alternativ om larmmattan inte ger någon effekt, eller om man föredrar att pröva medicin först. Läkemedlet (desmopressin) tas som en tablett/sugtablett innan läggdags. Läkemedlets effekt är att det sänker urinproduktionen under natten. Mer än 70 % av patienterna har god effekt av behandlingen. Läkemedlet måste dock ofta tas under lång tid och många får återfall när de slutar. Man känner inte till några betydande biverkningar av denna behandling, men överdosering eller feldosering kan få allvarliga följder. Om man inte vill använda medicinen kontinuerligt kan det ändå vara till stor hjälp att använda den på resor, lägerskolor och liknande.

Prognos

Detta är som tidigare nämnts ett vanligt tillstånd som de allra flesta växer ifrån innan skolåldern. Varje år blir cirka 10–25 % av de barn som har problemet bra av sig själva. För några få personer kvarstår problemen ända upp i puberteten, och dessa personer upplever det naturligt nog som en extra stor belastning.

Tillståndet kan kompliceras av sociala problem, särskilt i situationer som kräver övernattning. Dessutom kan barnet få problem med lukt. Tillståndet kan medföra låg självkänsla och kan också vara jobbigt för föräldrarna.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons