Urinvägsmissbildningar på barn


Uppdaterad den: 2013-03-24
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är en missbildning i urinvägarna?

Normala urinvägar

En missbildning är en medfödd avvikelse från hur kroppen normalt är uppbyggd. Missbildningar i urinvägarna är förhållandevis vanliga och många av dem får aldrig någon praktisk betydelse för livskvalitet eller livslängd.

Urinen bildas i njurarna. Urinvägarna består av två njurar, och från var och en av dessa går det en urinledare (ureter) ned till urinblåsan. Blåsan fungerar som en tillfällig lagringsplats för urinen tills det är dags att tömma ut den. Urinröret (uretra) leder urinen ut från blåsan.

Vissa missbildningar kan förhindra tömning av urin, vilket behöver behandlas. Man pratar ofta om förträngningar i urinröret eller urinledaren, eller att det finns ”klaffar” inne i urinröret som hindrar urinen.

Annons
Annons

Andra fel i urinvägarna kan vara:

  • Dubbla njurbäcken – två utgångar från njurarna istället för en.
  • Blåsextrofi respektive epispadi – mycket ovanliga missbildningar då urinblåsan respektive urinröret är öppna på nedre delen av buken
  • Hypospadi – en mer vanlig missbildning då urinröret mynnar ut på undersidan av penis istället för framtill.
  • Ektopisk ureter – att urinledarna från njurarna till blåsan inte följer normalt förlopp utan är lite annorlunda placerade.

Missbildningar i urinvägarna förekommer ofta utan att personen någonsin får veta det. Symtom som kan ge misstanke om fel i urinvägarna är bland annat frekventa urinvägsinfektioner (särskilt hos pojkar), dålig viktökning hos barnet, matvägran, besvär med att hålla tätt (urinläckage), att man kan känna en knöl i magen hos barnet eller att barnet upplever smärtor (antingen vid vattenkastning eller mer diffusa smärtor från magen).

Orsak

Orsaken är okänd.

Annons
Annons

Hur kommer du att undersökas på sjukhuset?

Vissa missbildningar är synliga och kan upptäckas vid en vanlig undersökning. Om man hittar en missbildning letar man ofta efter fler, eftersom en missbildning ökar sannolikheten för att det också ska finnas andra missbildningar.

De vanligaste undersökningarna som genomförs i samband med missbildningar i urinvägarna är röntgen och ultraljud. För att få fram en ännu bättre bild av urinvägarna kan man göra specialundersökningar. Det är då i första hand tal om undersökningarna urografi alternativt CT av njurarna och miktionscystografi.

Urografi eller CT njurar innebär att man sprutar in ett kontrastmedel i blodet för att sedan följa detta med hjälp av röntgen. Kontrastmedlet följer med blodet till njurarna där det går över i urinen. Urin som innehåller kontrastmedel följs med röntgenbilder så att man får en översikt över urinens väg ut ur kroppen. Miktionscystografi är en röntgenundersökning där man sprutar in kontrastmedel direkt i urinblåsan. Då kan man se på röntgenbilderna hur urinen förflyttar sig när barnet kissar.

Man tar också blodprover och urinprover för att se om njurarna fungerar som de ska och om barnets hormonbalans är tillfredsställande.

Behandling

En del missbildningar behöver ingen behandling. Missbildningar som blåsexstrofi/epispadi liksom ibland hypospadi kan ge sociala problem och problem med att kissa och ha sex i vuxen ålder. Dessa behandlas kirurgiskt under barndomsåren.

De missbildningar som kan leda till sjukdom eller andra problem bör också behandlas med kirurgi om möjligt. En vanlig och temporär behandling av trånga partier i urinvägarna är så kallad stentning. Behandlingen består då i att man sätter in små ”rör” i det trånga partiet av urinröret eller urinledaren och på det viset håller passagen öppen tills operation kan ske.

Om missbildningen leder till andra sjukdomar, som till exempel urinvägsinfektioner, är det naturligtvis också nödvändigt att behandla dessa.

Hur är prognosen på lång sikt?

En del missbildningar ger sig inte till känna förrän lite längre fram i livet, medan andra kan ge sjukdom och problem redan från födseln. Framtidsutsikterna för barnet är beroende av vilket tillstånd det är frågan om och vilka behandlingsåtgärder som finns tillgängliga. De allra flesta missbildningarna kan behandlas så att barnets uppväxt och liv blir i stort sett normalt.

En del missbildningar i urinvägarna kan dock orsaka problem för barnet. Det kan då vara tal om frekventa urinvägsinfektioner, dålig viktökning och matvägran, störningar vid vattenkastning (oftast ofrivilligt läckage) och smärtor. Vissa missbildningar kan också ge dålig njurfunktion och eventuell njursvikt. I sådana fall kan det vara nödvändigt med regelbunden dialysbehandling på sjukhus. Hos unga patienter med dålig njurfunktion kan också njurtransplantation vara en möjlighet.


Annons
Annons
Annons