Fakta | Neurologi

Följder av hjärnskakning – postkommotionellt syndrom


Uppdaterad den: 2020-01-15
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är postkommotionellt syndrom?

Postkommotionellt syndrom är en vanlig följd av en hjärnskada som man har fått vid en olycka. Post betyder efter, commotio betyder hjärnskakning och syndrom innebär att det föreligger en sammansatt sjukdomsbild. Symtomen är huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och rubbningar av hjärnans intellektuella funktioner (kognitiva rubbningar).

Vanligtvis uppstår postkommotionellt syndrom efter en lindrig hjärnskada, men syndromet kan också uppkomma efter måttliga och allvarliga hjärnskador, samt efter pisksnärtskador. En lindrig hjärnskada orsakas av ett trubbigt slag mot huvudet utan att föremål eller bensplitter har trängt in i hjärnan. De definieras ofta som lindriga i det akuta förloppet av skallskadan.

De allra flesta som får postkommotionellt syndrom har haft en hjärnskakning som definierades som en lindrig hjärnskada. En hjärnskakning orsakar en tillfälligt förändrad hjärnfunktion. I vissa fall innebär det kortvarigt nedsatt medvetande, ibland inte.

Annons
Annons

Förekomst

Tillståndet uppfattas som kontroversiellt, särskilt i sin utdragna form. Av alla med lindrig till måttlig hjärnskada upplever 30–80 % någon grad av postkommotionellt syndrom. Den stora variationen i rapporterad förekomst beror på att olika diagnostiska riktlinjer har använts. Kvinnor och äldre personer löper störst risk för att få postkommotionellt syndrom. Patienterna med postkommotionellt syndrom utgör en heterogen grupp med varierande grader av skada mot huvud och hjärna.

Orsak

Individuella egenskaper kan påverka hur tillståndet yttrar sig. Det är ännu inte klarlagt vad som händer i hjärnan i samband med det här tillståndet, men man vet att det inte finns något klart samband mellan grad av hjärnskada och risken för att få postkommotionellt syndrom.

Det finns olika teorier om vad som händer i hjärnan. En del anser att det finns skador i hjärnvävnaden och att biokemiska förändringar har uppstått i samband med hjärnskadan, andra anser att syndromet har en psykisk orsak. Sannolikt bidrar båda dessa faktorer.

Annons
Annons

Symtom

Symtomen är vaga, subjektiva och vanliga bland de flesta människor. De mest framträdande besvären är huvudvärk, yrsel, utmattning, irritabilitet, ångest, sömnstörningar, koncentrationsproblem, försämrat minne och ljudkänslighet. 

Huvudvärk

Huvudvärk förekommer hos 25–80 % efter en lindrig hjärnskada. Paradoxalt nog är förekomsten högre och varaktigheten längre hos dem med en lindrig hjärnskada i jämförelse med dem som hade haft allvarligare skador. Många hade haft problem med huvudvärk förut. Huvudvärken kan både utgöra spänningshuvudvärk (vanligast), migrän och andra typer av huvudvärk.

Yrsel

Cirka hälften uppger att de har yrsel efter en lindrig skallskada. Ofta är yrseln ospecifik. Vid svår yrsel måste läkarna utreda om det kan föreligga skada på hjärnans balansorgan.

Psykiska och kognitiva symtom

Över hälften rapporterar om personlighetsförändringar, irritabilitet, ångest och depression efter milda hjärnskador. De upplever att de inte tål miljöer med hög ljudnivå, starka känslomässiga belastningar, större folksamlingar och att de tål mindre alkohol. Patienten kan ha problem med minnet och koncentrationsförmågan. Utmattning och sömnstörningar förekommer också. Vissa utvecklar symtom som kan förknippas med psykisk sjukdom, bland annat posttraumatiskt stressyndrom, ångest och depression.

Diagnos

Diagnosen ställs i de flesta fall mot bakgrund av patientens sjukdomshistoria. Läkaren undersöker om det finns tecken på kvarvarande hjärnskada. Behovet för ytterligare diagnostik måste bedömas individuellt.

Neuropsykologiska tester kan vara användbart för vissa patienter med framträdande kognitiva eller psykiska besvär. Testresultaten kan vara normala eller onormala. Om de är onormala följer de inte något bestämt mönster. Neuropsykologiska tester är inte särskilt standardiserade och fynden kan feltolkas eller överbetonas.

Psykiatrisk bedömning bör göras vid framträdande psykiska symtom.

DT och/eller magnetkameraundersökning görs ofta i samband med den akuta skallskadan. Cirka 10 % av DT-bilderna vid lindrig hjärnskada visade mindre och onormala fynd. Magnetkameraundersökning är en undersökning med högre sensitivitet och visar onormala fynd hos cirka 30 % av dem som har normala DT-bilder.

Behandling

Behandlingsplanen anpassas individuellt till den enskilda patientens besvär. En viktig del av behandlingen är att informera om att de allra flesta blir helt bra inom loppet av några få månader. Fall som varar i många månader och år kan kräva insatser från många olika yrkesgrupper inom vården.

Godartat tillstånd

Det är viktigt att patienten och andra inser att detta inte är ovanliga besvär och att de, trots att de kan vara obehagliga, går över i de allra flesta fall.

Läkemedelsbehandling

Det finns, som tidigare nämnt, ingen specifik behandling för syndromet. Det antidepressiva läkemedlet amitriptylin kan dock vara till hjälp vid huvudvärk. Det kan också hjälpa mot ospecifika symtom som irritabilitet, yrsel, depression, utmattning, sömnproblem. Andra läkemedel kan testas om huvudvärken är av en särskild typ (till exempel spänningshuvudvärk, migrän).

Annan behandling

Om man har långvariga besvär kan hjärnskadeinriktad rehabilitering med fokus på problemlösningsterapi, eller kognitiv beteendeterapi minska restsymtomen och förbättra den psykiska funktionen. 

Prognos

Symtom och obehag som är knutna till det postkommotionella syndromet är mest framträdande de första sju till tio dagarna för de allra flesta patienter. Efter en månad är symtomen bättre och i många fall helt borta. De allra flesta är friska efter tre månader. 


Annons
Annons
Annons