Artikel | Neurologi

Undernäring hos äldre tas inte på allvar

Inom äldrevården lider nästan var tredje person av undernäring. En av de vanligaste orsakerna till detta är ät- och sväljsvårigheter, så kallat dysfagi. Samtidigt får långt ifrån alla den hjälp de behöver och har rätt till, menar Johanna Raxén, logoped på Danderyds sjukhus.


Caroline
Publicerad den: 2018-04-17
Författare: Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Annons

Enligt Socialstyrelsen är nutritionsvård lika viktigt som läkemedel, andningsunderstöd och andra terapeutiska insatser för en patient. Trots det är cirka 30 procent av alla inom äldrevården undernärda.

– En av de vanligaste orsakerna till undernäring hos äldre är dysfagi. Bland personer boende på sjukhem beräknas prevalensen för dysfagi vara så hög som 76 till 86 procent enligt en svensk studie, säger Johanna Raxén, logoped via Talkliniken, Danderyds sjukhus men placering på neurologsektionen på Södersjukhuset.

Detta framkommer även i Netdoktors faktablad om dysfagi.

Annons
Annons

Därför drabbas äldre lättare av sväljsvårigheter

Dysfagi är ingen diagnos i sig utan ett symtom eller komplikation vid flera olika tillstånd och sjukdomar. Vanligast är dysfagi hos dem med neurologiska sjukdomar, speciellt efter en stroke, men förekommer även i samband med hjärtsvikt, KOL och vissa cancerformer.

Samtliga av dessa sjukdomar drabbar framförallt äldre. Med åldern tillhör också en flera faktorer som bidrar till ät- och sväljsvårigheter, förklarar Johanna Raxén.

– Det är vanligare att äldre är multisjuka och har sämre reservkraft, sämre tandstatus, muntorrhet som biverkning från läkemedel, nedsatt faryngeal muskulatur som försämrar larynxhöjning och så vidare, säger hon.

Detta gör det svårare att tillgodogöra sig föda och kan leda till ett kalorifattigt näringsintag.

– Ofta undviker den drabbade vissa konsistenser och äter enbart sådant som hen vet fungerar, kanske av bristfälligt näringsvärde. Ofta tar också måltider för lång tid, vilket gör att orken tryter och maten äts inte upp, säger Johanna Raxén.

Annons
Annons

Dysfagi kan innebära livshotade risker

Även Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet, menar att dysfagi bidrar till den generella viktförlust och undernäring hos många äldre.

– Sväljningssvårigheter bidrar till att många äldre äter för lite protein, till skillnad från yngre och medelålders. Tillsammans med att man rör sig för lite tappar man muskelkraft och muskelmassa, vilket bidrar till mindre rörlighet, säger Tommy Cederholm.

Han lyfter även fram risker med sväljproblemet.

– En annan uppenbar risk med dysfagi är risken att svälja fel, det vill säga få ner maten i luftstrupen som kan vara livshotande och också i mindre allvarliga fall leda till lunginflammationer.

Behandling och stöd prioriteras inte

Johanna Raxén menar att kunskaper om dysfagi inom sjukvården till viss del är bristfällig, vilket kan leda till att äldre blir felbedömda och inte får den behandling och stöd de behöver.

 – Det saknas dessvärre ofta nutritionsteam inom äldreomsorg. Logopeder och dietister finns per automatik inte kopplade till kommunala boenden utan får anlitas efter behov. Detta, på grund av varierande kunskap om nutrition, leder ofta till att åtgärder bortprioriteras, säger Johanna Raxén.

En patientsäkerhetsfråga

Både Johanna Raxén och Tommy Cederholm menar att vården vid dysfagi bör stärkas.

– Således är det angeläget att uppmärksamma dysfagi, bland annat för att se till att det finns protein- och energirika måltidsalternativ för äldre och neurologiskt sjuka med sväljningssvårigheter, säger Tommy Cederholm.

– Därför är rätt mat och näring en viktig patientsäkerhetsfråga, säger Johanna Raxén.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons