Fakta | Mage & tarm

Tarmvred


Uppdaterad den: 2012-11-23
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är tarmvred?

Tarmvred

Tarmvred är ett tillstånd som innebär att tarmen vrider sig runt sig själv på samma sätt som man vrider en trädgårdsslang. Resultatet blir att tarmen kläms så att tarminnehåll inte kan passera – något som utlöser kraftiga magsmärtor. Dessutom kan blodkärlen till den här delen av tarmen tryckas ihop och blodtillförseln bli otillräcklig. Om detta inträffar "dör" den här delen av tarmen. Detta är ett livshotande tillstånd som kan utvecklas till allvarlig bukhinneinflammation. Tarmvred är vanligast i sista delen av tjocktarmen, men kan förekomma i andra delar av tarmen, även i tunntarmen. 

Förekomsten av tarmvred i Skandinavien är cirka 1–2 personer per 100 000 per år. Det drabbar män dubbelt så ofta som kvinnor, och det är först och främst äldre människor som får tarmvred. Tillståndet är mycket sällsynt hos personer under 30 år.

Det är osäkert vad som orsakar tarmvred, men det är vanligare hos personer som har en lång tjocktarm. Tillståndet är också något vanligare hos personer med Parkinsons sjukdom eller diabetes.

Annons
Annons

Volvulus

Så kallad midgut volvulus, eller "äkta tarmvred" omfattar tunntarmen och är vanligast hos spädbarn och förskolebarn. Det beror i de flesta fall på bakomliggande malrotation av tarmen, det vill säga att tarmen inte har vridit sig som den ska under fostertiden. Ett typiskt symtom är gröna kräkningar, vilket tyder på att hindret ligger i tunntarmen nedanför gallvägsutflödet. Vid sådana kräkningar måste alltid malrotation med volvering uteslutas som orsak då tillståndet kräver snabb handläggning. Det är ett livshotande tillstånd som kan utvecklas till allvarlig bukhinneinflammation.

Vilka symtom ger tarmvred?

Ofta har de som utvecklar tarmvred upplevt liknande episoder tidigare, men tillståndet har gått över av sig själv. Övergående avföringsbesvär och förstoppning, föregår ofta tarmvred.

Tillståndet börjar ofta med uppblåst mage och krampaktiga smärtor. Vid den vanligaste formen av tarmvred kan man varken tömma tarmen på avföring eller gaser. Kräkningar är vanligt. Vid allvarliga fall blir den sjuke allt sämre, smärtorna blir konstanta och magen ömmare. Feber är ett allvarligt tecken som kan tyda på en begynnande bukhinneinflammation.

Annons
Annons

Hur går en undersökning till?

Vid misstanke om tarmvred blir man inlagd på sjukhus. Man får genomgå noggranna undersökningar som läkarundersökning, blodprov och röntgenundersökning. I första hand tas så kallade översiktsbilder av magen. De visar om det finns ett stopp i tarmpassagen.

Hur behandlas tarmvred?

I de flesta fall måste man operera. Under ingreppet försöker kirurgen rotera tillbaka tarmen till dess normala läge. I enstaka fall kan läkaren försöka rotera tillbaka tarmen med ett koloskop. Det är en flexibel slang med videooptik som läkaren för in genom ändtarmen. Läkaren kan styra slangens böjning, och på detta sätt försöka använda den för att vrida tarmen på plats. För undvika nya episoder av tarmvred måste tarmen fästas, det vill säga sys fast i buken. Det kan man inte göra med ett koloskop, och därför väljer många läkare istället kirurgi.

I många fall är delar av tarmen skadad, "död", som en följd av bristande blodtillförsel. Den döda delen av tarmen måste opereras bort.

Prognos

Obehandlad är detta ett mycket allvarligt tillstånd. Tarmen kan spricka och bakterier från avföringen kan nå blodet och bukhålan. Detta kan bland annat leda till blodförgiftning, ett tillstånd som kan vara dödligt.

Om man inte opererar tillståndet, utan bara behandlar det genom att gå in via ändtarmen och vrida tarmen på plats, är risken för återfall relativt stor. Läkaren kan ta bort den sista delen av tarmen för att förhindra återfall. Ett annat behandlingssätt är att förhindra att tarmen rör sig genom att sy fast den sista delen. Efter en sådan behandling är det få som får nya besvär.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons