Fakta | Mage & tarm

Malrotation och volvulus – tarmvred hos barn

Volvulus betyder att en del av tarmen har vridit sig så att det blir passagehinder – tarmvred. Om tarmvredet inte släpper förlorar barnet mycket vätska och tarmen kan ta skada.

Uppdaterad den: 2021-09-15
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är midgut volvulus?

Volvulus betyder att en del av tarmen har vridit sig så att det blir passagehinder – tarmvred. Ibland blir även blodförsörjningen till tarmen avsnörd så att tarmdelen får syrebrist och så småningom förstörs permanent (nekrotiserar).

Volvulus hos barn beror ofta på att tarmen har roterat på ett onormalt sätt under utvecklingen i fosterstadiet, så kallad malrotation.

Symtom

Symtom på akut tarmvred är kraftiga smärtor i magen, utspänd mage och kräkningar. Gröna eller gulgröna kräkningar talar för att det är galla som kommer upp och att tarmhindret sitter i tolvfingertarmen eller tunntarmen. Magsmärtorna kan finnas hela tiden eller komma och gå som i kramper.

Annons
Annons

Om tarmvredet inte släpper förlorar barnet mycket vätska och det kan bli bukhinneinflammation. Barnet blir då mycket trött och slött och i värsta fall kan detta leda till cirkulatorisk chock, och obehandlat till död.

Färskt rött blod från ändtarmen i kombination med symtomen beskrivna ovan talar för att tarmens blodförsörjning har avsnörts och att en del av tarmen håller på förstöras på grund av syrebrist.

Äldre barn kan också få svåra symtom som beskrivs ovan, men ibland visar sig malrotation med lindrigare symtom, exempelvis genom att barnet inte kan äta fast föda, inte växer som det ska och har magsmärtor efter måltid. Sådana symtom kan beror på att barnet har en malrotation där bindvävstråk trycker på tarmen utan att det är ett tarmvred.

Annons
Annons

Orsak

När tarmen utvecklas i fosterstadiet roterar tarmpaketet, motsvarande tolvfingertarmen, tunntarmen och den första delen av tjocktarmen för att lägga sig rätt i buken, och tjocktarmen fäster sig mot den bakre bukväggen. Denna rotation och fixation uteblir ibland delvis eller helt. Det kallas för malrotation. Då bildas bindvävsstråk som kan trycka på tolvfingertarmen och/eller den övre delen av tunntarmen. Dessutom blir tarmen rörligare så att tarmvred lättare uppstår.

Förekomst av malrotation är inte helt ovanligt och man tror att det förekommer hos 0,2–1 procent. Bara en bråkdel av dessa får dock symtom på midgut volvulus – runt 0,04 procent av barn under ett år får symtom av malrotation. Det motsvarar cirka 40 barn årligen i Sverige.

Man kan även får tarmvred av andra orsaker, till exempel tidigare bukoperationer, som då oftast involverar mindre segment av tarmen.

Diagnos

Om ett barn är kraftigt påverkat med blodiga kräkningar eller rött blod från ändtarmen måste det omedelbart transporteras till det sjukhus som har akut barnkirurgisk enhet, eftersom barnet sannolikt så snart som möjligt måste opereras.

Alla barn med misstanke om akut tarmvred och barn med gallkräkningar som är yngre än ett år ska söka till akutmottagning. 

Vid misstanke om volvulus undersöker läkaren barnet genom att känna på magen och lyssna på tarmljud, hjärta och lungor. Blodprov och urinprov brukar tas. Om barnet inte är så svårt sjuk att operation måste ske omedelbart görs en röntgenundersökning av magen.

Behandling

Malrotation och volvulus behandlas genom operation. Under operationen vrider kirurgen tarmen rätt och placerar den i buken så att den inte rör sig lika lätt. Om det finns bindvävsstråk som trycker på tarmen tas dessa bort. Även blindtarmen brukar tas bort. Om en del av tarmen har förstörts på grund av stopp i blodförsörjningen tas den bort, och då kan barnet behöva ha en stomi under en period. Stomi är en öppning i bukväggen där tarmen tömmer sig i en påse på magen. 

Prognos

Om tarmen inte har hunnit skadas av tarmvredet är prognosen mycket god. Om stora delar av tarmen måste tas bort kan barnet få så kallat korttarmsyndrom, vilket innebär att det blir svårt att ta upp tillräckligt med vätska, näring, vitaminer och mineraler via tarmen. Då måste detta istället ges direkt i blodet, så kallad parenteral nutrition.